Den hÀr studien handlar om jÀmstÀlldhet i förskolan ur ett verksamhetsperspektiv, dÀr fokus Àr pÄ pedagogerna. Vi har valt att fokusera pÄ de manliga förskollÀrarna, eftersom de Àr en underrepresenterad grupp. Syftet med studien Àr att undersöka hur manliga pedagoger upplever att det Àr att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke som förskolan. FrÄgestÀllningarna som ligger bakom detta examensarbete Àr: Hur upplever manliga förskollÀrare det Àr att arbeta inom ett yrke som domineras av kvinnor? Möter manliga förskollÀrare förutfattade meningar vad det gÀller genus frÄn kollegor och barnens förÀldrar? Hur har samhÀllets jÀmstÀlldhetsutveckling pÄverkat verksamheten i förskolan? VÄrt kunskapsbidrag Àr att ge en nyanserad bild av den manlige förskollÀraren. Denna forskning Àr ett kunskapsbidrag till diskussioner om genus i arbetslag inom förskolan.

Syfte med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnliga och manliga vÄrdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. VÄra frÄgestÀllningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vÄrdarna pÄ yrket som vÄrdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vÄrdare och skiljer sig uppfattningen Ät mellan de kvinnliga och manliga vÄrdarna? I vÄr analys av resultatet har vi anvÀnt oss av ett könsperspektiv med fokus pÄ hur kön ses som en social konstruktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, som alla arbetade som vÄrdare pÄ olika boenden för vuxna i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

DÄ politikens korridorer historiskt sÀtt framförallt befolkats av mÀn efter manliga normer Àr sannolikheten stor att de kvinnliga politiker som Àr inblandade i politiska skandaler döms hÄrdare Àn manliga. Detta för att de inkrÀktar pÄ det manliga reviret samt att kvinnor normalt sÀtt bedöms efter andra etiska ramar Àn sina manliga kollegor. Detta kan resultera i att media Àr mer dömande i tonen i bevakningen av kvinnliga politiker vilket borde pÄverka i vilken grad de döms av allmÀnheten. Syftet med denna studie Àr att genom en experimentell studie bevisa att kvinnliga politiker i döms hÄrdare av allmÀnheten om hon Àr inblandad i en politisk skandal men i synnerhet i de fall media Àr mer dömande i tonen. Genom att anvÀnda sig av fyra olika experimentgrupper dÀr deltagarna fÄtt ta del av fiktiva tidningsartiklar dÀr en politiker Ätalas för ett brott dÀr endast variablerna ?kön pÄ politiker? och ?medias vinkling? varierar kan man uttala sig om orsak och verkan.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Studien avsÄg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. BÄde manliga och kvinnliga deltagare gjorde attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att mÀnnen och kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder pÄ att mÀnniskor till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten..

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet Àr att antalet mÀn i skolan Àr lÄgt i förhÄllande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har lÀraryrket förÀndrats frÄn att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lÀrarens uppgift som ledare och vad det innebÀr. I litteraturgenomgÄngen framgÄr att bÄde mÀn och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn.

Studien avsÄg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. BÄde manliga och kvinnliga deltagare gjorde attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att mÀnnen och kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder pÄ att mÀnniskor till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpÄ manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av tvÄ fall med manliga mördareoch tvÄ fall med kvinnliga mördare har studerats utifrÄn 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjÀlp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast nÀr tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrÄn sina fysiska attribut Àn vad mÀnnen gjorde.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient pÄverkar upplevelsen av vÄrd. Upplevelsen av vÄrden Àr sÄledes en betydelsefull komponent för patienten och dess hÀlsotillstÄnd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhÄllande som pÄverkar manliga patienters upplevelse av vÄrd. Teoretisk ram för arbetet Àr Madeleine Leiningers Transkulturell omvÄrdnad och dÄ frÀmst hennes sunrise modell som inspirerat författarna bÄde betrÀffande enkÀtframstÀllan, analys och tolkning av materialet. Metoden Àr en empirisk studie som behandlar sexton enkÀtsvar frÄn onkologisk klinik i SkÄne.

Förskolan Àr och har under en lÄng tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan Àr i dagslÀget mÀn (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie Àr att komma Ät hur fyra manliga förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever nÄgra för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollÀrare. För att komma Ät de manliga förskollÀrarnas tankar och Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer.

Forskning om manligt och kvinnligt ledarskap har funnits sedan en lĂ€ngre tid tillbaka men trots det Ă€r Ă€mnet fortfarande omdebatterat. Ännu verkar det inte finnas nĂ„gra direkta svar pĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader mellan mĂ€ns och kvinnors ledarskap eller inte. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det möjligtvis fanns skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer med avseende pĂ„ ledarstil, kommunikation och konflikter. Studien utfördes med hjĂ€lp av intervjuer dĂ€r tio personalchefer (fem mĂ€n och fem kvinnor) vid utvalda företag tillfrĂ„gades. Undersökningen visade marginella olikheter mellan manliga och kvinnliga personalchefer.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.