I svenskt nÀringsliv Àr andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att fÄ lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anstÀllda. Syftet med studien var att förstÄ hur företaget gjort för att nÄ sitt mÄl och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, frÄn HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att fÄ fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nÄ mÄlet.

Rapportens syfte Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n vid en gymnasieskola ser pĂ„ matematikundervisningen, vad kvinnorna sĂ€ger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lĂ€rare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som anvĂ€ndes var observation av elevers arbete i grupp med att sjĂ€lva konstruera en matematikuppgift, enkĂ€t bland elever pĂ„ gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. EnkĂ€tresultat och intervjuer tyder pĂ„ att eleverna, sĂ„vĂ€l manliga som kvinnliga, i hög grad Ă€r nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet frĂ„n intervjuerna, tyder pĂ„ att det Ă€ven Ă€r intressant och lĂ€rorikt för eleverna att sjĂ€lva fĂ„ skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och pÄverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet Àr fysiskt aktiva har en mer normal instÀllning till sin kroppsform Àn de som inte Àr regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som trÀnar respektive inte trÀnar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende pÄ trÀningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som lÀser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod: Försökspersonerna bestod av 120 artonÄriga gymnasieelever som lÀste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som anvÀndes var enkÀterna IPAQ och BESAA.

SyfteSyftet med studien var att undersöka unga mÀns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frÄgestÀllningar som anvÀnds för att besvara detta Àr: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur Àr uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de pÄ manlighet? I vilken utstrÀckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn pÄ kroppsideal och manlighet mellan klasser dÀr det bara gÄr mÀn, och klasser dÀr det bÄde gÄr mÀn och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna Ät mellan kvinnorna och mÀnnen?MetodStudien har genomförts som en jÀmförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkÀter. 88 mÀn samt 65 kvinnor ifrÄn 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien.

Vi startade vÄrt examensarbete efter en förelÀsning pÄ Malmö Högskola, HÀlsa & SamhÀlle (2010-01-22), rörande genusfrÄgor kopplat till socialt arbete. HÀr vÀcktes vÄrt intresse för anvÀndningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka förestÀllningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev sÄledes Àven vÄr frÄgestÀllning. VÄr avsikt har alltsÄ varit att söka en förstÄelse för begreppet, vilka egenskaper Àr efterstrÀvande hos den ?goda manliga förebilden?.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

I denna uppsats har jag jÀmfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jÀmföra hur tvÄ romaner av författarinnor som Àr kÀnda för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkÄr. För att kunna göra det anvÀnde jag tvÄ teorier. Den ena Àr utformad av Gunilla Domellöf och tittar pÄ hur kritiker, framförallt manliga, i allmÀnhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgÄr istÀllet frÄn kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga talare frÄn tvÄ Äldersgrupper (21-30 Är och 61-73 Är), alltsÄ sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens Älder hos normala röster..

Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som kvinnligt och mÀn har först de senaste femtio Ären fÄtt tillgÄng till yrkesomrÄdet. Med tanke pÄ att maktbalansen mellan kvinnor och mÀn i samhÀllet kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, Àr det intressant att undersöka hur mÀnnen hÀvdar sig pÄ en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vÄrdvetenskapliga databaser och tidskrifter. VÄrt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr.

Tidigare studier har visat att nedsatt rörlighet i höftextension verkar förekomma hos manliga ishockeyspelare pÄ elitnivÄ. Syftet med denna undersökande studie var att se om det finns nÄgra skillnader i höftrörlighet gÀllande extension, inÄtrotation och utÄtrotation hos manliga ishockeyspelare pÄ elitnivÄ jÀmfört med aktiva mÀn i samma Älder. I studien deltog 21 manliga ishockeyspelare samt 21 mÀn i en kontrollgrupp, medelÄldern var 25 Är i bÄda grupperna. MÀtningarna av höftextensionen samt höftrotationerna utfördes med MyrinŸmÀtare. Resultaten visade ingen skillnad i höftextensionen mellan grupperna, men bÄda lÄg under det som anses vara normalvÀrden.

 Bakgrund: MÀn har genom historien dominerat pÄ arbetsmarknadens chefspositioner och dÀrmed utformat chefskapets innehÄll. Chefskapet Àr sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser dÀr kvinnan Àr avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen nÀr det gÀller kvinnors sÀtt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats dÀr kvinnan Àr normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Syftet med denna studie Àr att belysa mÀns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen Àr en litteraturstudie vars material bestÄr av Ätta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men Àven yrkenas historiska bakgrund. Det Àr dock ingen nackdel för mÀnnen att söka sig till yrkena eftersom de har lÀttare för att göra karriÀr jÀmfört med sina kvinnliga kollegor.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgĂ„ngspunkt i huvudkaraktĂ€rerna i filmserierna Underworld och Twilight som bĂ„da har ett vampyrtema, dĂ€r representationerna i respektive serie sedermera jĂ€mförs med varandra. Undersökningen Ă€mnar Ă€ven undersöka om denna representation förĂ€ndras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i sĂ„ fall hur förĂ€ndringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema dĂ€r binĂ€ra oppositioner och huvudkaraktĂ€rer i interaktioner stĂ„r i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjĂ€lp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktĂ€rer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktĂ€rsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktĂ€rerna innehĂ„ller drag frĂ„n tidigare ideal dĂ€r dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktĂ€rernas representation ter sig i jĂ€mförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktĂ€rerna skiljer sig Ă„t i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och Ă€ven i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktĂ€r medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.