SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med min studie har varit att undersöka kÀrlekens spelregler och vÀrderingar utifrÄn Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kÀrleksspelets tidigaste fas. Materialet bestÄr utav fem skilda intervjuer utförda pÄ tvÄ kvinnor och tre mÀn, samtliga mellan 20 och 26 Är gamla. I analysen har tvÄ tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar Àn vad resultatet kom att pÄvisa angÄende eventuella förÀndringar i genussystemet.

Bakgrund:Varje Är faller mÄnga mÀn och kvinnor offer för partnervÄld. Trots deras delade status som offer sÄ har forskning funnit att vÄld mot manliga offer ses som mindre allvarligt och mer accepterat Àn vÄld mot kvinnliga offer. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka och beskriva skillnader i uppfattningar mellan mÀn och kvinnor avseende partnervÄld mot manliga och kvinnliga offer, och Àr till författarens vetskap den första svenska studien att göra detta. Metod: Data inhÀmtades via enkÀt frÄn 118 universitetsstudenter (61 mÀn & 57 kvinnor). Tre former av uppfattningar undersöktes; acceptans för att nÄgon utövar vÄld mot, eller att nÄgon utsÀtts för, vÄld av sin partner samt uppfattningen om var grÀnsen gÄr för vÄld i en relation.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhĂ„llningssĂ€tt Ă€n manliga chefer till begrepp som makt och karriĂ€r. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte anvĂ€nder ord som makt, eller inte har en tydlig karriĂ€rstrategi jĂ€mfört med mĂ€n i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda pĂ„ hur kvinnliga chefer tĂ€nker kring begreppen makt och karriĂ€r. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda pĂ„ om tidigare forskningsresultat stĂ€mmer pĂ„ dagens kvinnliga chefer, eller om det skett nĂ„gra förĂ€ndringar. Resultatet visar att det i mĂ„ngt och mycket stĂ€mmer med tidigare forskning, som visar pĂ„ att det finns ett kvinnligt förhĂ„llningssĂ€tt till makt och karriĂ€r som ocksĂ„ uttrycks genom ett kvinnligt sprĂ„k..

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. HuvudfrÄgan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns nÄgon skillnad i hur kvinnor frÄn olika partier ser pÄ eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervÀgande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? omrÄden av vÄrdande karaktÀr dÀr mÀnnen ÀndÄ dominerar vilket de Àven gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger pÄ samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.

Den moderna tÀvlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad dÄ det ansÄgs som okvinnligt för kvinnor att Àgna sig Ät tÀvlingsidrott eftersom de ansÄgs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som Àgnade sig Ät idrott minskade sin fertilitet. DÄ kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvÀrlden har detta Àven lett till ojÀmn medial tÀckning. Detta synsÀtt har Àven bidragit till en lÀgre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och mÀn skildras pÄ olika sÀtt pÄ sportsidorna. DÀrför Àr syftet med denna studie att jÀmföra hur manliga och kvinnliga lÀngdskidÄkare har framstÀllts i kvÀllstidningarna Aftonbladet och Expressen.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent Àr kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rÄdande könsnormerna. Följande frÄgor belyses i studien: Vilka könsskillnader rÄder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur pÄverkar de rÄdande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, kvinnorna som medverkar i studien kommer frÄn tre olika arbetsplatser och Àr av olika Äldrar och befattningar inom polisen.

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar pÄ samma villkor och blir bemötta pÄ samma sÀtt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sÀtt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhÀllet. NÀr kvinnor började ta sig in i den manliga sfÀren var det dÀrför pÄ mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansÄgs frÄn start vara en sysselsÀttning för mannen dÀr journalistiken var skriven av mÀn, om mÀn, för en manlig publik. DÀrför har kvinnor, dÄ som nu, sÄledes svÄrt att trÀnga in och ta plats i sportjournalistikens vÀrld pÄ samma villkor som mannen.

SammandragDetta examensarbete bygger pÄ en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell frÄga i dagens debatt Àr bristen pÄ mÀn i förskolan, vilket medför att en nÀrmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger Àr befogad. FrÄgan Àr pÄ vilket sÀtt manliga pedagogers tÀnkande och beteende skiljer sig frÄn kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den hÀr undersökningen Àr att med hjÀlp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen pÄ en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog vÀljer att utföra tillsammans med barnen, hur han vÀljer att utföra dem och vilket sprÄk han anvÀnder.

Studien vill belysa hur genusfrĂ„gan i lĂ€roböcker i Ă„r nio har framstĂ€llts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och mĂ€n ensidigt eller stereotypt framstĂ€llda? Undersökningen koncentrerar sig frĂ€mst pĂ„ analys av bilder och text i lĂ€roböckerna och den innefattar tvĂ„ lĂ€roböcker frĂ„n varje lĂ€roplansreform dĂ€r antal avbildade kvinnor och mĂ€n, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor rĂ€knats. Studien visar att flickor fĂ„r lite utrymme i de tidiga lĂ€roböckerna men att det i de moderna snarare rĂ„der jĂ€mvikt i fördelningen av de bĂ„da könen. NĂ€r det gĂ€ller utövande sysslor infinner sig en förskjutning frĂ„n kvinnor i kvinnliga sysslor i de Ă€ldre lĂ€roböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete mĂ€nniskor som Ă€r i behov av vĂ„rd. Uppgifterna kan variera frĂ„n att lĂ€gga om ett sĂ„r till att sĂ€tta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som Ă€r lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige Ă€r mĂ€n. Är patientens syn pĂ„ en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var sĂ„ledes att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvĂ„rdnadssituationer.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn sex kvinnliga och tvÄ manliga förskollÀrare har pÄ manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda pÄ vilka reaktioner en nyanstÀlld man kan tÀnkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollÀrare och tvÄ yrkesverksamma manliga förskollÀrare. De sistnÀmnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollÀrare och det viktigaste syften var att mÀn skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhÄgor fanns t ex var nÄgra respondenter oroliga för att mÀn inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att förÀldrar frÄn andra kulturer inte skulle vilja att mÀn arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra Àr att mÀn som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmÀnhet kan kÀnna sig vÀlkomna men att de mÄste hÀvda sin yrkesroll före sin könsroll och att de mÄste se till att fÄ ta del av verksamheten fullt ut..

DÄ leveling och uppgraderingar i spel blir allt vanligare sÄ syftar den hÀr undersökningen  till att ta reda pÄ vad uppgraderingar av karaktÀrer i spel framförallt baseras pÄ och om det finns nÄgon tydlig skillnad i valet beroende pÄ om karaktÀren Àr man eller kvinna. En stor del av arbetets teoretiska bakgrund fokuseras pÄ tidigare forskning kring bland annat stereoyper och genusroller. Som material för undersökningen skapades tvÄ jÀmnstÀllda, humanoida karaktÀrer. En man och en kvinna med fyra uppgraderingsalternativ vardera: styrka, Älder, utseende och smidighet. TvÄ av uppgraderingsalternativen var baserade pÄ kÀnda manliga stereotyper i spel och film, och tvÄ alternativ var baserade pÄ kvinnliga stereotyper.Kvalitativa intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter som fick vÀlja en uppgradering för varje karaktÀr och dÀrefter svara pÄ fyra frÄgor. Informanternas Älder, kön och spelerfarenhet dokumenterades Àven för att kunna identifiera skillnader i de olika grupperna. Resultatet visar pÄ indikationer om att utseendet pÄ karaktÀren Àr den viktigaste aspekten vid val av uppgradering.