I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentmedverkan mycket begränsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters medverkan i vårdenMetod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning.

 Denna uppsats undersöker två läroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskämnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som behandlas är följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa båda läroböcker? Då läsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsätts läsaren då vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte någon betydelse? Hur förhåller sig resultaten till läroplanens mål om jämställdhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hämtats från det fält som kallas diskursanalys. Såsom den utformats i detta arbete kan metoden närmast beskrivas som en kvalitativ närläsning av materialet. Resultatet visar på att båda läroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts än det kvinnliga.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rättssalen. Syftet med studien är att ta reda på om brottsoffer kanbli sekundärtviktimiserade på rättegångar genom att undersöka omdet är skillnad på hur olika brottsoffer framställs ochbemötsav domare, advokater, åklagare och nämndemän.Bemötande handlar om ett samspel mellan människor, den inställning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etc. Framställning handlar om hur man beskriver en annan person, en framställning kan framhäva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framställningen och bemötandet så kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundär viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende på kön, ålder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrån Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.Frågeställningen är:Hur framställer tingsrättens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrån mallen om idealiska brottsoffer på rättegångar, t.ex.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning.

Syftet med denna uppsats är att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lärobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen är att se om den är mer jämlik än sin föregångare Den levande litteraturen. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och utgår från Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken på hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte är nämnvärt mer jämlik än Den levande litteraturen..

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR..

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Shoppingturismen i Sverige är en stadigt växande genre inom turismen och i Sverige är shoppingdestinationen Gekås Ullared ett av de populäraste resmålen bland shoppingturisterna.Denna uppsats behandlar shoppingturismen med inriktning på destinationen Ullared. Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse till varför turister väljer att åka till Gekås Ullared samt att ta reda på vem det är som besöker Gekås. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en stark validitet. Ansatserna för uppsatsen är hermeneutisk med sitt kvalitativa inslag samt positivistisk med dess kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning med Gekås kunder.

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

Syftet med denna studie var att jämföra tandläkarstudenters reella resultat på en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jämfördes sedan med avseende på genus. Ett flertal studier finns publicerade där man har beskrivit skillnader i självvärdering mellan kvinnor och män på teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap där man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att män har en tendens att värdera sina prestationer högre än vad kvinnor gör.

Det här arbetet är byggt på en jämförelse mellan två radioreferat av två handbollsmatcher, sända i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.Utgångspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom närliggande områden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett område som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men också skillnader som är viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag såg var att damhandbollen presenterades som något som avvek från normen ? herrhandboll.

Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta.