Syftet med denna uppsats är att belysa hur medvetna musiklärare är om jämställdhetsperspektivet i sin undervisning, om det finns skillnader mellan Manliga och kvinnliga lärare och hur lärarna ser på de budskap och värderingar de förmedlar i sin undervisning ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes på en skola med hjälp av observationer och kvalitativa intervjuer av berörda lärare. De resultat jag kom fram till var att lärarna, en Manlig och kvinnlig, i stort sett behandlade sina elever på ett jämställt sätt. Det förekom tendenser till upprätthållande av traditionella könsmönster, men i liten skala. Av resultaten har jag dragit slutsatsen att jag i princip har fått svar på mina forskningsfrågor, men att det skulle behövas mer forskning på området och i större skala.Music teachers at the upper level of compulsory school - A case study of two teachers in a gender perspectiveThe purpose of this article is to illustrate music teachers awareness of the gender perspective in their teaching, if there are any differencies between male and female teachers and how the teachers think about the messages and values they share with the students in their teaching in a gender perspective.

The beauty industry has experienced a turnover increase of 220 % the last 20 years (Jones, 2010). At the moment the market for men's skin care is seeing the fastest growth rate in the cosmetic industry and multinational companies such as Procter and Gamble and L'Oréal have identified a "multibillion-dollar potential" within the segment. BUT - fresh research from the category leading company L'Oréal, shows that only 48 % of the male consumers use a skin care product specially adapted for men. It further shows that as many as 28 % of these do not even know how that skin care product got into their bathroom cabinet. The purpose of this paper is to get a deeper insight into men's relationship with skin care products and grooming.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med Manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars läsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att läsa samt vilka attityder de har till läsning. Bakgrunden till denna studie är författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhållande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats är strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i årskurs åtta.Resultaten av studien som genomförts visar på att de flesta pojkar har en dålig attityd till läsning av skönlitteratur.Många föredrar istället digitala medier som TV, film och datorspel. Läsningen kopplas många gånger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. Läsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför läsning.

Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon.Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien.Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar Manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare.

Vårt syfte med studien var att har varit att undersöka den rådande diskursen på sexsajtforum. Detta för att se vilka processer som pågår mellan och inom könen.Frågeställningarna var:? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan kvinnorna?? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan männen?? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan männen och kvinnorna?? Vilken typ av maktförhållanden framträder när det gäller inom- och mellankönsliga diskussioner?Metoden vi använde oss av i vår undersökning, var att observera och samla information i vad som skrevs på ett allmänt diskussionsforum på sexsajten Sekreterarakademin. Vi har även använt oss av litteratur inom ämnet samt för att kunna bearbeta materialet med passande teorier, i detta fall feminism, maskuliniteter och homosocialitet.I vår undersökning kom vi fram till att det är en ständig maktkamp som pågår mellan de escorter och de män som befann sig på sajten. Escorterna som är prostituerade uttrycker med bestämdhet att de håller fast vid priser och ett rådande regelsystem vilket männen konstant utrycker nedlåtande åsikter om och försöker ändra.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. På arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning från social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta är bakgrunden till studiens syfte som är att undersöka vad som påverkat studenternas yrkesval och vilka föreställningar som förekommer om yrket. Vidare är syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i männens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillämpats i undersökningen.

Denna rapport identifierar den könssegregering som förekommer inom ledningsgrupper i den svenska skogsbranschen. Detta görs genom en kvantitativ undersökning där fokus ligger på att numerärt beskriva fördelningen av kvinnor och män inom ledningsgrupperna. Mer specifikt har kvinnlig dominans identifierats bland HR- och informationschefer och en jämlik fördelning mellan könen på tjänsten ekonomi/finans-chef. På resterande tjänster inom ledningsgrupperna finns en kraftig dominans av män. Vidare fördjupas analysen genom en kvalitativ undersökning och litteraturstudie.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en Manlig och en kvinnlig.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre Manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de Manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats.

The aim of this study is to investigate how the female author, Charlotte Brontë, describes the development of her female protagonist in Jane Eyre and to compare this to how the male author, Fyodor Dostoevsky, describes the development of his male protagonist in Crime and Punishment, inside the patriarchal 19th century.My basic idea is that both characters in these two books have to reach their own unknown to find satisfaction and a new existence, and I want to investigate what the characters have to go through to find that existence. To help me in my exploration of Jane Eyre I make use of Gilbert and Gubars? book The Madwoman in the Attic and in the case of Crime and Punishment, I make use of Pelikan Straus? article ??Why did I say ?Women!??? Raskolnikov Reimagined?. Both authors discuss literature from a gender perspective, but without comparing female and male characters or authors with each other, which I believe is important for a more holistic understanding of gender issue.The conclusion of this essay is that these books are describing the main characters? evolution towards their personal unknown with the same tools, a double self, an important symbol, and in the end a love partner that embodies that unknown.

Bakgrund: Lidande är den mest centrala känslan för patienten och kan orsakas av en förlust av människans själv. Den lidande människans livsvärld är inte den fysiska värld hon lever i utan världen som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande människan uppfattar varandra som unika individer är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska äga rum. Historisk sett har vårdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men männen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med Manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstånd från samhället och många barriärer för män i omvårdnaden.

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt Manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt Manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.