Sökresultat:
516 Uppsatser om Manlig omskärelse - Sida 29 av 35
?Att rÀcka till, prestera, verkligen ta till vara utbildningen, göra alla glada och nöjda och vara vacker? - Upplevelser och konsekvenser kring kvinnlig stress
Med den hÀr studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hÀlsa och sjÀlvbild pÄverkas av förvÀntningar och krav, samhÀlleliga strukturer och förhÄllanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville Àven titta nÀrmare pÄ hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det Àr i just deras situation som gör att deras psykiska hÀlsa blir drabbad. Det empiriska material jag anvÀnt mig av bestÄr av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i Älder 25-30 Är, dÀr de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn min undersökning Àr att kvinnor blir stressade pÄ grund av alla de olika förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ dem, vilket gör att de olika bilderna (som Àr konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.
Kvinnliga ledare bemöter svÄrförÀndrad kultur med genomslagskraft : Utmaningar för kvinnliga ledare i mansdominerade branscher med fokus pÄ estetisk och social kompetens
Det anses idag vara svÄrt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror pÄ att normen i samhÀllet innebÀr att mÀn Àr mest lÀmpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara prÀglade av den mansdominerade kulturen som existerar och pÄstÄs bli mer osÀkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, dÄ det finns informella nÀtverk som kvinnorna inte har tillgÄng till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte Àr förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlÀtta vÀgen upp i karriÀren.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.
"Motivera för framtiden" : En studie om idrottslÀrares motivationsarbete
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att studera hur grundskolelÀrare i de yngre Äldrarna i Àmnet idrott och hÀlsa motiverar elever att delta i undervisningen.1. Hur uppfattar idrott och hÀlsa lÀrare motivation?2. Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anser idrott och hÀlsa lÀrare att man skall anvÀnda sig av för att motivera till ökad deltaktighet?3.
Genus och anstalt En analys av en kvinnoanstalts behandlingsprogram samt aktiviteter och dess eventuella latenta effekt som genusskapare
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se om och i sÄ fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever frÀmst behandlingsprogrammen, men Àven ?vardagslivet?, pÄ en anstalt. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Efter vems önskemÄl/behov Àr behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förÀndra/pÄverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.
Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?
En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀtts-praxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.
Elevers kunskaper om mÀnniskoskelettet : En undersökning av elever i Är 5 och Är 9
En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.
JÀmstÀlldhet inom brandmannakollektivet ? en studie baserad pÄ nyinstitutionell teori
Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en sÄ lÄg kvinnorepresentation bland sina brandmÀn nÀr andra organisationer med samma eller liknande förutsÀttningar, som polis och militÀr, uppvisar bÀttre resultat? Vad kan förklara den lÄga kvinnorepresenationen i den Svenska rÀddningstjÀnsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjÀlp av nyinstitutionella teorier, sÄ som homogenitet pÄ organisationsfÀltet (isomorfismer) och professionens legitimitetsstrÀvan genom omvÀrlden. Vi menar att det inte rÀcker att hitta och förklara institutionella faktorer och dÀrmed en förÀndringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetsstrÀvan. De mÄste sÀttas i en relation till varandra.Det vi fann var att rÀddningstjÀnsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning frÄn lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm pÄ organisationsfÀltet. Ignoransen Àr en konsekvens av svag styrning frÄn andra aktörer i organisationsfÀltet samt obefintlig granskning.
Mobbning bland flickor/ Bullying among girls
Mobbning bland flickor
En examensuppsats av Genet Göransson
2013-05-29
Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet Àr att ur ett genusperspektiv, nÀrmare bestÀmt feministiskt konstruktivistiskt, tillÀgna mig och dela ny kunskap i frÄga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats Àr kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. LÀnge har forskare haft fokus pÄ hur pojkar mobbar och forskarsamhÀllet har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland ocksÄ abnorma, dÄ de mobbat pÄ pojkars vis, alltsÄ mer öppet, provocerande och vÄldsamt.
Fysisk Kapacitet Hos Manlig Innebandyelit : En studie kring sambandet mellan fysisk kapacitet och tabellplacering
Syfte och frĂ„gestĂ€llning: Studien Ă€r gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmĂ„gan hos manliga innebandyspelare pĂ„ elitnivĂ„ och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Ăr det sĂ„ att det lag som har bĂ€st fysik ocksĂ„ uppvisar bĂ€st resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nĂ„ slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, dĂ€r förutsĂ€ttningarna noggrant förklarades angĂ„ende anonymitet och upplĂ€gg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade pĂ„ de grenspecifika krav som stĂ€lls pĂ„ en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbĂ€nk, moment som Ă€r vanligt förekommande inom fysprofiler.
Manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning : En kvalitativ intervjustudie
Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.
Produktion av bioplast i VÀrmland? : Fermentering av olika avfallströmmar
Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.
Maskulin hegemoni och feminin omvÄrdnad : En studie om distriktsköterskors syn pÄ mÀns hÀlsa och strategier vid hÀlsosamtal med mÀn
 Titel: Maskulin hegemoni och feminin omvÄrdnad    En studie om distriktsköterskors syn pÄ mÀns hÀlsa och strategier vid hÀlsosamtal med mÀn Arbetets art: SjÀlvstÀndigt arbete i genusstudier Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier Arbetets omfattning:15 högskolepoÀng Sidantal: 37 Författare: Lena Söderblom Handledare: Henrik Eriksson Examinator: Pia Lindberg      SAMMANFATTNING HÀlsoparadoxen visar mÀns kortare medellivslÀngd samt död i mÄnga ÄtgÀrdbara sjukdomar. LÄgutbildade och mÀn dör oftare i ÄtgÀrdbar sjuklighet Àn bÄde högutbildade och kvinnor. Högutbildade har lÀttare hitta vÀgar till vÄrd och fÄr ocksÄ ett bÀttre bemötande. Inom primÀrvÄrden bedrivs olika hÀlsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 Äringar ett hÀlsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt frÄn manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y.
Kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet.
Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet Àr att antalet mÀn i skolan Àr lÄgt i förhÄllande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har lÀraryrket förÀndrats frÄn att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lÀrarens uppgift som ledare och vad det innebÀr. I litteraturgenomgÄngen framgÄr att bÄde mÀn och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn.
Ăr riskjusterad fondavkastning en funktion av fondförvaltarens bakgrund och egenskaper?
Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer sÄsom rÀnteförÀndring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk pÄverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. DÀrtill pÄverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som hÀr presenteras fokuserar pÄ att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt pÄverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivÄ, kön, Älder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien anvÀnder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som vÀrderingskvoter för att ÄskÄdliggöra riskjusterad avkastning över tid.
Genusrepresentationerna i Sex and the City - Banbrytande eller stereotypiska?
Syftet med denna uppsats Àr att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt tvÄ skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina BÄnge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktÀrsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktÀrerna. Uppsatsen ska undersöka karaktÀrsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna samt de tre manliga huvudkaraktÀrerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehÄllsanalysmetod med hjÀlp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus pÄ likheter, skillnader och teman.