The First World War had a definite impact on all of Europe, not to say the entire world. The domain of art was no exception. In Zürich, neutral Switzerland, a group of young creative intellectuals who shared a hostile approach towards the structure of the bourgeois society, with its non-democratic rulers and current nationalism which lead up to the war, united under the artistic movement we today call Dadaism. After the war Dadaism sprung up in several cities throughout Europe, among those Berlin. In Berlin Dadaism became a socialist weapon of propaganda, with its norm breaking artistic manifestations, against the camouflaged conservative government of the new Weimar republic.

ABSTRACTIn this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levandelitteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials inSwedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intentof this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on thepresentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In thisstudy, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible.Theories used in this study were Yvonne Hirdman?s and Raewyn Connell?s theories. Hirdmanclaims that there are differences between men and women at different levels in the societywhile Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women arepsychologically alike.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrån bilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt används en semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault.

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle.

Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon.Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien.Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

This essay is about power, democracy, solidarity and equality in preschool. I examine three different situations to determine if I could have acted more sensibly in my interactions with the children. I portray: a ?children?s choice meeting? where children select an activity, a so-called emotional gathering and a dialogue at the lunch table about a popular movie that we plan to watch together afterwards. The purpose of this essay is to examine which norms and values form the basis of my actions, and if so, how these lead me to use my power to shape the children.I have chosen to use hermeneutic and norm-critical perspectives where I investigate and examine my norms and values and how I react and act, both consciously and unconsciously.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare tolkar demokratiuppdraget när det gäller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lärares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på hur barns inflytande kan påverkas av relationen med vuxna. De två metoder som används i studien är intervjuer av lärare i två förskolor samt observationer av lärarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgångspunkten för uppsatsen är denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sätt att förhålla sig till barn. Studien har haft som mål att undersöka hur lärare som har ett särskilt intresse för demokratiska frågor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur välvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation påverkar relationen mellan barn och lärare.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Syftet med arbetet, och därmed mina frågeställningar, har varit att ta reda på hur läraren ser på den ?tysta? eleven och hur han/hon bemöter denne. Jag har också velat hitta gemensamma kännetecken hos denna typ av elev och få fram hur de ser på skolan och handuppräckning. För detta har jag använt mig av en kvalitativ metod med intervju och observation av tre tysta flickor och en pojke samt av deras lärare, men även utav en kontrollgrupp på fyra ?glada? elever.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Denna studie jämför rapporteringen om naturkatastroferna i Haiti och Pakistan år 2010. Syftet är att förstå hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har prioriterat och gestaltat respektive lands katastrof vilket i sin tur skapar en bild av nationens ställning som offer.221 artiklar ligger till grund för mätning av utrymme och placering, varpå 72 artiklar analyserades mer ingående med hjälp av kvantitativ innehållsanalys för att ta fram viktiga aspekter i gestaltningen. Huvudsakliga aspekter var Lidande människor, de Skyldiga och Räddaren.Utifrån teorier om Agenda-Setting fann vi stöd för de resultat vi fann angående utrymme och prioritering. Compassion Fatigue och synen på Vi som en västerländsk norm och De Andra fick stå som teoretisk grund för hur journalister skapar medkänsla hos läsaren för att öka intresset för nyheten.Resultatet visar att katastrofen i Haiti var den som prioriterades högst. Det på grund av att medier prioriterar plötsliga händelser framför långsamma och att Haiti utifrån ett västerländskt perspektiv hade en högre nationell status som offer än Pakistan.