Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya språket utan också majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen är att undersöka vad tre nyanlända och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska språket och svenskar, och om det nya språket enbart är till för att kommunicera med eller också en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte är att ta reda på vilka aspekter det är som bildar deras uppfattning.De begrepp som används genomgående i uppsatsen är standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har använt mig av inspelade intervjusamtal där jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna är positiva till andraspråket. Föräldrarnas positiva inställning är en bidragande faktor. Attityden till svenskar är i stort sett positiv.

Under en individs liv erfars i regel många livsomvälvande händelser som fungerar förändrande och utvecklande. I vissa fall leder en företeelse till att en individs identitet genomgår en förändring. Denna studies fokus riktas mot förhållandet mellan ett reviderat självkoncept och den personliga identiteten. En kvalitativ metod genomfördes där åtta individer med sjukdomen MS intervjuades. Studien visade att intervjupersonernas upplevelse av den egna kroppen, sig själva och de värderingar de attribuerade till sig själva, det vill säga självkonceptet, förändrades till följd av de hinder och begränsningar sjukdomen bidragit till.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:? Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?? Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år.

Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne. Centralorten har vuxit fram ur två byar, ett fiskeläge och en bruksort. Under 1900-talet har staden växt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva läge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invånare. Höganäs kommun har som mål att gå från att vara 8 500 till att bli 10 000 invånare i centralorten.

Tillsammans med ledningspersoner hos Munktell Science Park (som från och med nu kommer kallas MSP) ska jag titta på om organisationskultur är något vi kan påverka och då särskilt om det finns möjligheter att påverka MSPs organisationskultur. Idag finns det en etablerad värdegrund och varumärkesstrategi hos MSP och denna värdegrund ska ligga till grund för MSPs identitet.Alla som är hyresgäster hos MSP och som befinner sig inom kvarteret Munktellstaden har vid två tillfällen fått inbjudan till att delta i diskussionsbaserade workshops kallade Tankesmedjor. Ledningen (1)  vill att de som faktiskt ?är? bärare av deras värdegrund ska delta och påverka från första början. Dessa workshops har gett inputs till hur de som verkar inom MSPs väggar själva anser om sin nuvarande värdegrund och hur de ska arbeta för att gemensamt förändra denna. Parallellt med utförandet av tankesmedjorna har en teoretisk referensram skapats.

Betydelsen av varumärke, identitet och image på dagens konsumentmarknad är sällan ifrågasatt och bekräftas av mängder med studier. Det som däremot inte är lika klarlagt är vilken roll dessa begrepp spelar på den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda på hur den interna och externa kommunikationen kan se ut på ett företag som inte har en publik målgrupp.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas från tre olika perspektiv; ledningens, de anställdas samt kundernas. Föremål för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fångvårdsanstalter.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter från varje grupp. Eftersom förförståelsen och involveringsgraden i ämnet antogs vara olika beroende på om informanten tillhörde ledningen, anställda eller kunderna användes en intervjuguide för respektive grupp.

This paper describes what some 9th grade students think of their sex education in school, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. I have been using group interviews in two different schools, two groups per school. The result of the students' answers have been analysed on the basis of queer theory focusing on gender and sexual identity. The result of the study shows that the students consider their sexual education to be lacking, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. Another conclusion of the analysis is that a sex education grounded in queer theory would be more inclusive..

Kampraditet ? En kvalitativ studie om grundarens roll i identitetsskapande i IkeaGrundarens påverkan på styrningen, kultur och identitet i organisationer utgör intresseområdet för denna uppsats. Ett företag med väldigt känd grundare har valts att analyseras, Ikea. Syftet med uppsatsen är att med ett identitetsregleringsperspektiv undersöka vilken identitet Ikea vill skapa och eftersöker hos sina anställda, samt hur mycket den går att återkoppla till de värderingar och idéer som förmedlades av Ikeas grundare, Ingvar Kamprad.Studiedesignen är kvalitativ i form av kodning, tolkning och analys av offentliga textdokument och material utgivna av Ikea. Material som analyserats är jobbarbloggen, videointervjuer av medarbetare, pressreleaser, trivseltest, jobbannonser, samt litteratur i form av ?En möbelhandlares testamente?.

Mixed Martial Arts (MMA) är en kampsportsgren som blandar tekniker från diverse andrakampsporter och där utövaren växlar mellan brottning, så kallad grappling (brottning medlås), samt stående kamp. Sporten har tidigare mött på hårt motstånd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har växt mycket det senaste decenniet. Många somidag väljer att börja träna kampsport väljer just MMA.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor påverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berättelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mångfald som en del av det brittiska samhället, ?en gemenskap av gemenskaper?. De våldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska städer sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mångfald, vilken förstärktes ytterligare i de politiska svaren på självmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte från fokus på antirasism och skillnadstänkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhållning kring en uppsättning ?brittiska värden?.Med hjälp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus på problemformulering, analyserar jag hur makt på olika sätt aktiveras i den nya sammanhållningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstärkt nationell gemenskap.

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

Projektets syfte har varit att för Swedish Ninja ta fram en spjälsäng vars funktioner bygger på mål- gruppens och användarnas behov samt har en stark Swedish Ninja identitet. Det ska vara en säker pro- dukt med enkla form- och konstruktionsklösningar för att förmedla enkelheten i att använda den. En del av projektets syfte var även att kartlägga spjälsängsmarknaden i Sverige som den såg ut våren 2010. Detta gjordes genom marknadsanalyser vilka klargjorde i vilket segment som spjälsängen för Swedish Ninja ska befinna sig, funktions och prismässigt. Med dessa marknadsundersökningar klar- gjordes även vilka befintliga och pålitliga konstruktionslösningar som kom att användas i projektet.

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet..

SammandragSyftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..