Antalet män som drabbas av prostatacancer i Sverige och i världen ökar, och kommer fortsätta öka markant även i framtiden. Män som erhåller någon form av behandling för sin prostatacancer löper stor risk för att drabbas av biverkningar så som inkontinens, erektil dysfunktion och förlorad manlig självbild, detta kan påverka deras dagliga liv, livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att studera faktorer som påverkar livskvaliteten och välbefinnandet hos patienter som behandlas mot prostatacancer. Syftet är vidare att ta reda på hur männen hanterar livssituationen efter behandlingen. Litteraturstudien innefattar 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

- En granskning av Kairos Future. I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett språkperspektiv undersöka hur bronies identitet konstrueras i relation till andra grupper i några artiklar om dem. Teoretiska perspektiv som underbygger studien är att normbrytare synliggör normer och att maskulinitetsnormer kan kopplas till de hegemoniska maskulina ideal som män positioneras kring. För att uppnå syftet studeras åtta tidningsartiklar med analysmetoden membership categorization analysis (MCA). Resultatet blev att bronies identitet konstruerades i relation till grupperna vuxna och unga män, nördar, föräldrar, näthatare, bögar och tjejer. Bronies relateras till dessa kategorier med att ibland tillhöra dem, men ibland med att inte tillhöra dem.

Det finns ingen enhetlig vetenskap när det gäller människan och hennes natur; filosofi och psykologi är dock bra verktyg vid studier av människans inre, som trots att vi ändras har en del som definierar oss som den vi är. Denna del påverkas av mänskliga relationer, men också av oss själva. I denna uppsats har jag framhävt relationen mellan museum och människa och hur museer använder kunskap och historia. Jag har också pekat ut vikten av museer när det gäller uppbyggnaden av vår identitet. Denna uppsats är indelad i fem kapitel; Människans inte, Museets historia, Människans relation till museet, Museet och samhället och slutligen en diskussion.

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.

Denna uppsats handlar om homosexuellas ?komma ut? process och hur samhällets normer påverkar denna. Vi ville ta reda på om och hur en ny identitet skapas när någon kommer ut som homosexuell och hur samhällets syn på normbrytare är samt hur normbrytarna upplever det.Denna studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod, vi har intervjuat elva öppet homosexuella män och kvinnor för att få reda på deras upplevelser och känslor kring sin ?komma ut? process.I analysen kommer vi bland annat fram till, med hjälp av tre teorier: identitet, heteronormativitet och biografiska vändpunkter att ?komma ut? processen inte behöver vara en vändpunkt i alla homosexuellas liv..

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter.

Syftet med studien som redovisas genom denna uppsats var att undersöka fenomenet asexualitet, genom att undersöka vilka normer som präglar informanternas, som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella, berättelser om sina erfarenheter och tankar. Materialinsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med informanter som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella och materialet analyserades genom grundad teori. I denna studie belyses aspekterna hur det är att leva som asexuell, vilka normer som genom sexualitet, ålder och genus existerar i relation till asexualiteten och vilken betydelse dessa förväntningar i form av normer får för informanterna och deras förhållningssätt till dessa normer, samt deras relation till begreppet asexuell och asexualitet som en identitet. Resultatet visar på att asexualiteten som identitet görs till en (o)möjlighet då den sexualnormativitet, de normer och begreppet asexualitet och dess mångfald gällande betydelse gör asexualiteten till både en möjlig och en omöjlig identitet..

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.Några frågor som kommer att behandlas är :Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar är den fråga vi ställt oss och syftet är att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sätt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pådrivande stilen, den vänliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kännetecknas av olika egenskaper och baserat på tidigare forskning om skillnader mellan män och kvinnor i sitt sätt att vara och uttrycka sig, har vi skapat två hypoteser som klassar män och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första säger att män främst hör till stilen pådrivare och till viss del den analytiska och den andra säger att kvinnor främst hör till den vänliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjälp av en kvantitativ metod.

Title: Music and adult identity: A study of how students at Malmö Academy of Music look upon their identity from a musical point of view. This study is about adults and how they look upon their identity from a music perspective. I have interviewed four students between 26 to 29 years old at the Malmö Academy of Music. The purpose with my study is to examine how music has affected the identity of the students as adults and to see if their identity still is affected by music. The interviews have then been analyzed and compared with existing research in this matter.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker också vilka motsättningar och spänningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstås utifrån diskursteori. En utgångspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkännande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrån olika retoriska positioner. Vår studie genomförs 10-15 år senare än Berglunds och ger därmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgår från diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt från bland annat notiser, intervjuer och krönikor där HR:s roll behandlas.