The purpose of this study is to examine if, how and why history teachers work with local history projects in education. The results will be analyzed based on a theory of the uses of history. I also investigate, through group interwiews with students, if and how students? historical consciousness may develop through teaching about local history. The result is a variation map of teachers? different uses of history and how students historical consciousness can manifest itself.The results of the study shows that all the teachers interviewed uses local history projects in education.

Upplevelser av kroppen i långvarig sjukdom är olika och kräver en fördjupad kunskap om ämnet för att kunna förstå och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva människors upplevelser av kroppen vid långvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kroppen känns främmande, att känna sig beroende av andra när kroppen inte längre fungerar, att känna sig bemött som annorlunda då kroppens uttryck förändrats och att medvetet kämpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svårigheter och begränsningar i de långvarigt sjuka personernas dagliga liv.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Att leva nära en person med en ätstörning är förknippat med känslor av frustration, börda och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjens upplevelse av att leva nära en person med en ätstörning. Litteraturstudien var av kvalitativ ansats där författarna använde sig av en manifest innehållsanalys. Efter analysen framkom fem slutkategorier: att tvivla på och skuldbelägga sig själv som familjemedlem, att anpassa sig och omprioritera inom familjen till följd av sjukdomen, att känna behov av mer information och stöd kring sjukdomen, att uppleva förändringar i relationer mellan familjemedlemmar och att uppleva en emotionell berg- och dalbana till följd av sjukdomen. Det var vanligt att som förälder beskylla sig själv för sjukdomen.

Personer som lever med sjukdom upplever många gånger begränsningar och förluster i det dagliga livet. För personer med sjukdom är känslan av kroppslig integritet ofta påverkad och i dessa situationer blir det särskilt viktigt för människor att känna sig förstådda i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en tarmstomi. Litteratursökningen resulterade till 11 kvalitativa studier som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att känna sig chockad och äcklad, Att känna oro och osäkerhet i livet med stomi, Att känna sig annorlunda och pinsam, Att känna stomin som ett hot mot intimitet och attraktivitet, Att lära sig att leva med stomin.

Självskada är en avsiktlig vävnadsskada på den egna kroppen och en handling som ofta syftar till att skifta fokus från outhärdlig psykisk smärta till en mera acceptabel fysisk smärta. Sjuksköterskor som möter patienter med självskadebeteende kan ofta uppleva frustration, hjälplöshet, förtvivlan och ilska. Den vård personer med självskadeteende får beror på hur vårdpersonalen ser på dem, många gånger finns det negativa attityder som kan bero på bristande utbildning och okunskap. Syftet med studien var att beskriva personer med självskadebeteendes upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. I denna litteraturstudie har tolv studier analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

The purpose of this paper is to examine different methods for organisation and retrieval of pop and rock music recordings, and the problems concerned with this organisation. The focus is the question whether values towards pop and rock music influence the organisation of music in major Swedish record collections. As a background for this discussion, the study also discusses how music is organised in these collections, and what kind of problems are associated with their organisation. Also included in the paper is a minor investigation of how problems with the organisation of pop and rock music are dealt with in library and information science, and how values towards pop and rock music are dealt with in society in general. The main focus of the study, however, is an empirical study of how values towards pop and rock music manifest themselves in the pop and rock organisation of six Swedish institutions with major collections of music recordings.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, så även idag. Infertilitet är dock ett ökande problem i samhället och kvinnor kan inte längre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet väcker många känslor, att hantera kroppsliga förändringar och begränsningar, att påverkas av andra människors åsikter och förväntningar samt att vara osäker på behandling och behandlare.

Hopp är ett betydelsefullt mänskligt behov som är nödvändigt för att uppleva hälsa. Psykisk ohälsa och depression är stora och ökande folkhälsoproblem i samhället som medför stort lidande för de drabbade. Vid depression kan upplevelserna av nedstämdhet vara kopplade till att känna hopplöshet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av hopp och hopplöshet hos personer med depression. I denna litteraturstudie ingick 15 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

När en närstående lider förlust av en anhörig kan deras förmåga att hantera situationen förloras. Sjuksköterskan möter i sitt arbete närstående som drabbats av förlust och därmed befinner sig i sorg. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta närstående i sorg. 14 artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Att känna sig osäker och inte kunna hantera situationen. Att dela sorgen.

Att drabbas av smittsam sjukdom är fysiskt, psykiskt krävande och har en stor påverkan på det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en smittsam sjukdom. 15 kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturstudien och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rädd, inte ha kontroll och känna sig uppgiven: Att bli invaderad och hindrad av trötthet: Att oroa sig för att smitta andra och därmed ha behov av information och stöd: Att känna sig utstött, straffad och att inte räcka till: Att acceptera sin sjukdom och gå vidare. Hela individen och dennes vardag påverkades och det fanns ett behov av stöd och information för att kunna hantera situationen på ett tillfredställande sätt.

Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, där ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Detta för att få kunskap om kvinnors livssituation, efter en genomgången hjärtinfarkt. Tretton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Det resulterade i fyra kategorier: att känna obalans mellan förväntningar och verklighet; att få styrka från socialt stöd; att känna rädsla och osäkerhet i sitt dagliga liv samt att finna framtidstro och styrka.

Personer som drabbas av lungcancer kan känna oro och rädsla. För att sjukvårdspersonal ska kunna ge en individuell omvårdnad till personer med lungcancer, krävs kunskap om deras upplevelser av oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rädsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Bakgrund: Patientempowerment innebär för patienten ett större ansvarstagande och delaktighet i vården än vad som traditionellt förekommer. För att detta ska bli möjligt krävs att vårdpersonal låter patienten ingå i vårdteamet och vågar ifrågasätta sin egen maktposition. Framtidens generationer kommer med stor sannolikhet att ställa allt större krav på inflytande vilket talar för behov av förändring. Syfte: Hur upplever KOL-patienter information och stöd från vårdpersonal? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats.