Purpose/Aim: This essay explores the framing and representation of pensioners in Swedish press during the period of 2002-2008. The aim was to investigate what meaning news give elderly people on the manifest level, and also what meaning the media texts construct on the latent level.Material/Method: For this paper I have investigated framing of pensioners using quantitative analysis of 100 news articles, followed by a qualitative hermeneutic analysis applied on the most frequent frames discovered in the quantitative study.Main results: Four frames were identified concerning pensioners: crime victims, heroes in daily dues, economically advantaged and economically disadvantaged. The dualistic result in the economy frame was investigated in the qualitative research. The study revealed that pensioners as a group may have good economic standards, although there are individual differences. Three stereotypes were discovered in the articles: ?kind granny?, ?fragile and miserable? and ?look what I can do?..

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hälsa, att behandlingen inverkar på livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmågan att påverka det nya livet samt att känna och visa tacksamhet.

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag är transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stärka hälsan hos dessa patienter är det av vikt att vårdpersonal har kännedom om hur patienterna upplever och påverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som använts i analysen är kvalitativa studier som är gjorda på vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar användes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Att drabbas av obotlig sjukdom och invänta döden påverkar en person på många sätt. Syftet med denna studie var att beskriva en persons upplevelse av att som obotligt sjuk invänta döden. En självbiografisk bok analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier. Resultatet visade att sjukdomen och den väntade döden förändrade personen så att livet inte kunde levas som förut.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. 11 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; att inte vara hel som människa och uppleva kroppen som främmande; att bli begränsad i aktiviteterna; att vara beroende av stöd och hjälp från andra; att känna rädsla för att bli dömd av andra; att återanpassa sig till det dagliga livet efter amputationen. Litteraturstudien visade att personer med amputerat ben upplevde att behovet av stöd var viktigt, att det dagliga livet blev begränsat och att de upplevde sig stigmatiserade av andra människor. Det framkom även att de upplevde fantomkänslor och fantomsmärtor.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor upplevelser av stressorer i ar-betet. Beskrivande design med kvalitativ ansats tillämpades. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tolv operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Sverige. Manifest och latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. Resultatet ledde fram till följande huvud-tema; Tiden ska hållas till varje pris.

Att leva med schizofreni innebär att verklighetsuppfattning och tankar oftast är förvrängda och störda. Dessa personer uppfattar ofta saker med sina sinnen som ingen annan kan registrera. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med schizofreni. Rapporten är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där nio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i fyra slutkategorier: Att ha tanke- och förnimmelsestörning skapar ångest och kaos.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Kolorektal cancer är den tredje största cancerformen och det är en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att få stöd är viktigt, Att behandling och symtom skapar känsla av oro och Att kämpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att få sin diagnos och osäkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av hälsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vänner, att välja glädje och förändra synen på livet, att göra det som är meningsfullt, att vara oberoende och bestämma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vänner och att ha något meningsfullt att göra viktigt för människor i studien. Människor ville även uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrämja hälsa hos människor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor är det mycket viktigt att veta vad de som unika människor upplever vara hälsa då denna upplevelse är högst individuell.

Bakgrund Stroke är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar även i stor utsträckning de närstående. För att kunna möta de närståendes behov är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som närstående till personer med stroke har i kontakt med vården och i hemmet. Metod Studien är en litteraturstudie som baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat Närstående till personer som drabbats av stroke upplevde brister när det gäller information och stöd från sjukvården och de upplevde även ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig själva samt att de kände oro och osäkerhet inför framtiden.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.