Sök:

Sökresultat:

18 Uppsatser om Malta-mćlet - Sida 1 av 2

Slaget om Malta analyserat i ett militÀrteoretiskt perspektiv : Wardens och Boyds luftmaktsteorier tillÀmpade pÄ ett empiriskt exempel

Slaget om Malta, under andra vÀrldskriget, hade en avgörande roll vad gÀller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska lÀge gjorde att det var en ÄtrÄvÀrd ö för axelmakterna och britterna kÀmpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherravÀldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna anvÀndes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd Àr bÄda framstÄende luftmaktsteoretiker och deras teorier har fÄtt stort genomslag, framförallt i vÀstvÀrlden.

"I am Dublin" Om ensamkommande flyktingbarns erfarenheter av EU:s flyktingpolitik

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar pÄ ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt pÄ ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen Àr av Migrationsverket avgjorda som dublinÀrenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen Àr att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv hÀr i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv pÄ Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket Àr inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen Äterfinns intersektionalitetens frÀmsta vÀrde i dess koppling mellan makt och ojÀmlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhÀllets strukturer, institutionella praktiker och rÄdande ideologier.

Uttagsbeskattning vid grĂ€nsöverskridande fusioner : Är den svenska regleringen i 22 kap. 5 § 2 p. IL. förenlig med etableringsfriheten?

Freedom of establishment statutes that restriction of citizens within the EU can not occur. A citizen should be free to establish themselves in a Member State and not be hindered if they choose to leave the State. "Citizens" also includes legal persons such as companies. Legislations in Member States which prevents the freedom of establishment shall be prohibited. When a company chooses to merge across borders and thus cease to be a Swedish company, the Swedish rules for exit taxation applies.

Slopandet av revisionsplikten : Redovisningskonsulternas syn pÄ det föreslagna undantaget

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i smÄ aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste Ären. Debatterna har sin grund i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv som tillÄter lÀnderna att undanta de smÄ och medelstora företagen frÄn revisionsplikten. MÄnga av Europas lÀnder har valt att utnyttja regeln och idag Àr det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas Äsikter Àr de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mÀngden. Syftet med den hÀr rapporten Àr dÀrför att föra fram redovisningskonsulternas Äsikter nÀr det gÀller revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen. För att fÄ svar pÄ syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och dÀrefter jÀmfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts pÄ omrÄdet..

Revision i smÄ och mikro aktiebolag : lagstadgad eller sjÀlvvald

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om revisionsplikten för smĂ„ och mikro AB bör finnas kvar eller inte. Inom den Europeiska Unionen (EU) Ă€r det endast Sverige och Malta som i nulĂ€get har plikten kvar fullt ut. För att fĂ„ en uppfattning om vad debatten handlar om har vi i första hand studerat aktuella artiklar. Vi har Ă€ven anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika forskarrapporter inom omrĂ„det och litteratur. Åsikter i debatten har vi Ă€ven tagit del av genom sju stycken olika intervjuer med anstĂ€llda hos banker, Skatteverket, revisionsbyrĂ„er och Ă€gare i smĂ„ och mikro AB.

Vad skulle en slopad revisionsplikt för smÄ och medelstora företag innebÀra i Sverige?

Debatten gÄr idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i smÄ och medelstora företag.Anledning Àr att den svenska revisionen pÄverkas till allt större del av den internationellautvecklingen dÀr det i dagslÀget endast Àr Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmÄ och medelstora företag. VÄr uppsats hade dÀrför som syfte att beskriva, sÀrskilt utifrÄnrevisorns synvinkel, tÀnkbara effekter av en slopad revisionsplikt i smÄ och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vÄr problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för smÄ och medelstora företag innebÀra i Sverige? VÄrt arbete utgick frÄn endeskriptiv ansats dÄ vÄrt syfte var att beskriva och vi valde att anvÀnda en kvalitativ metod föratt besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att ta del av befintlig teori samt vÄra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för smÄ och medelstora företag iSverige kommer att innebÀra övervÀgande positiva effekter.

BeteendemÀssig fokus: LÄga bytesbarriÀrers pÄverkan pÄ lojalitetsskapande CRM-arbete

CRM Àr idag en viktig faktor för företag i frÄga om att skapa kundlojalitet. För att skapa kundlojalitet mÄste företagen erbjuda kunderna vÀrde som Àr specifikt för en enskild kund eller ett segment, CRM kan hjÀlpa företag med detta. NÀr företag flyttar eller startar upp sina verksamheter genom att endast göra affÀrer pÄ Internet sÄ kan kunder köpa produkter frÄn företaget 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Det leder inte alltid bara till mer tillgÀnglighet utan kan Àven betyda en förÀndring av konkurrenssituationen.En bra utformad webbplats krÀver inte mÄnga steg för att köpa en produkt eller eventuellt registrera sig som kund hos ett företag, vilket leder till att ett byte mellan olika företag kan gÄ vÀldigt enkelt och snabbt för en kund att göra. Vi har i uppsatsen undersökt hur lÀtta byten mellan leverantörer pÄverkar företagens arbete med lojalitetsskapande CRM.

Kapitalstruktur och bakomliggande faktorer : en branschstudie

EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv tillÄter att de enskilda medlemslÀnderna avstÄr frÄn revision i mindre aktiebolag. Alla medlemslÀnder förutom Sverige och Malta har tagit fasta pÄ detta. Debatten i Sverige har de senaste Ären frÀmst bestÄtt i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som frÀmst Àr i behov av revisionsplikten Àr samhÀllet och bankerna. Författarna har dÀrför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag har pÄverkat eller kommer att pÄverka bankernas kreditbedömning.

Revisionsplikten utifrÄn ett kreditgivarperspektiv : Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jÀmförelse mellan Danmark och Sverige

EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv tillÄter att de enskilda medlemslÀnderna avstÄr frÄn revision i mindre aktiebolag. Alla medlemslÀnder förutom Sverige och Malta har tagit fasta pÄ detta. Debatten i Sverige har de senaste Ären frÀmst bestÄtt i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som frÀmst Àr i behov av revisionsplikten Àr samhÀllet och bankerna. Författarna har dÀrför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag har pÄverkat eller kommer att pÄverka bankernas kreditbedömning.

Revisionsplikten –vara eller icke vara

Politikerna i Sverige vill sÀnka kostnaderna för smÄ aktiebolag samt följa influensernafrÄn övriga lÀnder i Europa. Sverige Àr tillsammans med Malta de enda lÀnderna i Europasom fortfarande har kvar den allmÀnna revisionsplikten för alla aktiebolag.Revisionspliktens avskaffande kommer med all sannolikhet att pÄverka mÄngaintressenter, dÀribland staten, det vill sÀga skatteverket. Vidare kommer detta Àven attpÄverka revisorers yrkesroll. VÄra huvudfrÄgor lyder:! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för revisionsbyrÄer,samt revisorers arbetsuppgifter.! Vilka konsekvenser medför avskaffandet av revisionsplikten för skatteverket,samt kommer skatteverkets medarbetare fÄ större arbetsbördor?Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram vad revisorerna samt skatteverket anser om detblir en lagÀndring angÄende revisionspliktens vara eller icke vara, för att fÄ en vidareförstÄelse av vad detta innebÀr för revisorsyrket samt vilka konsekvenser detta medför förskatteverket.

Interactive Whiteboard (IWB) i undervisningen : En fallstudie av tvÄ arbetslag i en lÄgstadieskola pÄMalta

Bakgrund: Teknikens utveckling har gÄtt oerhört fort fram och fÄtt en stor betydelse i dagens samhÀlle. Detta gör att man i framtiden rÀknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) Àr ett av de tekniska verktyg som Àr aktuell dÄ den bedöms fÄ en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera anvÀndandet av skrivtavlans funktioner mÄste det ske en förÀndring i skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lÀrartyper vid anvÀndningen av IWB.Metod:För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrÄn Glover och Millers teori baserad pÄ tre olika lÀrarkategorier som beskriver lÀrares olika instÀllningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi anvÀnder Àven Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Avskaffandet av revisionsplikten : En studie ur kreditgivarnas perspektiv

Den svenska regeringen har bestĂ€mt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebĂ€r att alla aktiebolag idag mĂ„ste anlita en revisor som mer eller mindre godkĂ€nner företagets Ă„rsbokslut. I dagslĂ€get Ă€r det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemslĂ€nder. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland rĂ€kenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslĂ„s frĂ„n regeringens hĂ„ll att den Ă„terigen avskaffas och detta skulle i sĂ„ fall gĂ€lla företag upp till grĂ€nsvĂ€rden för antal anstĂ€llda pĂ„ 50 personer, balansomslutning pĂ„ 41,5 miljoner kronor och nettoomsĂ€ttning pĂ„ 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslĂ„s börja gĂ€lla frĂ„n den första juli Ă„r 2010.

Svensk utflyttningsbeskattnings förenlighet med EU-rÀttens etableringsfrihet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

Att revidera eller inte revidera? -vad anser Àgare av smÄ aktiebolag om vikten av revision?

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Svensk uttagsbeskattnings förenlighet med etableringsfriheten : En analys av 22 kap. 5§ 4 pkt. och 7§ IL samt 17a kap. SBL

The Swedish exit tax legislation in Chapter 22. § 5 p. 4 IL states that businesses who change its tax residence to another Member State within the EES are taxed as having its assets sold at the time of the change of domicile. This legislation was declared incompatible with the freedom of establishment in case RÅ 2009 ref. 30 due to the fact that businesses who changed tax residence were treated worse than businesses that remained within the Member State of origin.

1 NĂ€sta sida ->