Patienten skall känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande i samband med vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Trycksår är en vårdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det är viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksår. Litteraturstudien grundas på nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

Somliga sjukdomstillstånd medför svårigheter att inta föda oralt. Ett alternativ till administrering av föda är nasogastrisk sond. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva komplikationer som resulterar i ett behov av omvårdnadsåtgärder vid användanden av nasogastrisk sond. Litteratursökningen resulterade i 23 artiklar, vilka analyserades och gav upphov till följande sex kategorier: Malnutrition: Diarré och kräkning: Aspiration av gastrointestinalt innehåll: Felpositionering och ocklusion av sonden: Trycksår och smärta samt Patogena bakterier i oropharynx. Resultatet visade att många patienter med nasogastrisk sond inte fick sina energi- och proteinbehov tillgodosedda.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Nutrition är en viktig och central del av människans liv. När man inte får i sig tillräcklig mängd näring kan det få allvarliga följder så som Malnutrition, ett tillstånd som ofta sätts i samband med trycksår. Trycksår orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de som drabbas och har därigenom påverkan på deras livskvalitet. Syftet med studien var därför att söka evidens för betydelsen av näringstillskott för läkningen av trycksår. Evidensstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i näringsintag är vanligt hos patienter med KOL. Näringsmässigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, är en viktig del av omvårdnaden vid KOL.Syftet var att beskriva och jämföra nutritionsstatus, lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primärvård.Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades på en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus användes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA).Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sämre nutritionsstatus än de icke ensamboende. Jämförelsen mellan lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband.

Malign hjärntumör är en vanlig sjukdom som ger olika former av symtom beroende på var tumören är lokaliserad och behandlingsformerna kan ge olika komplikationer. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur omvårdnaden kring patienten med malign hjärntumör ska bedrivas. Syftet med denna studie var därför att sammanställa ett kunskapsunderlag angående omvårdnadsåtgärder för patienter med malign hjärntumör. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en granskning av vetenskapliga artiklar, vårdprogram, kandidat- och magisteruppsatser och böcker. Resultatet visade vem, hur, var, vad och när information ska ges till patienten.

Malnutrition is a common problem for patients with cancer that leads to anxiety and frustration for the whole family. Patients with palliative cancer disease treated at home are entitled to an adequate nutrition treatment suited to individual needs. Aim: The aim of the literature review was to describe how cancer patients experience their nutriment situation before and after the introduction of parental nutrition and the experience of getting home parental nutrition. Methods: A literature study was carried out where qualitative and quantitative articles were examined. Findings: Five qualitative and five quantitative articles were examined.

The aim of this literature review was to investigate whether the modern dairy cow has the time she needs to lie down and to sleep and what deprivation of these behaviors could lead to. Current research seems to agree on the fact that sleep is essential but there is no uniform explanation of the function of sleep, even though there are many theories. It is known that sleep has an important impact on the immune system and that sleep is increased in case of an infection. Sleep deprivation causes many negative effects including reduced function off the immune defense, increased metabolic activity, Malnutrition and increased heart rate. It has also been found that deprivation of sleep could cause increased mortality.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och Malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

It has long been discussed how to use music in a new way in the field of food and elderly, and in this study, the authors wanted to test this. Music is the language of emotions. It?s a powerful tool, but its effects are difficult to predict (Theorell, 2009). Malnutrition in the elderly is a serious condition that often gets overlooked (Edfors & Westergren, 2012).

Att vara äldre, ensamboende och beroende av hjälp från andra ökar risken för att vara eller bli undernärd. Ett gott nutritionsstatus är ofta förknippad med god hälsa, medan nedsatt nutritionsstatus hos äldre oftast leder till funktionsnedsättning som till exempel sjuklighet och mortalitet. Syftet med studien var att beskriva ensamboende äldre personers ätande och matsituation. Studien genomfördes med en metod för fallstudie med kvalitativ ansats som utgick från två äldre och personer där data från intervjuer och observationer från sammanlagt sex deltagare samlades in. Analysen av intervjuer och observationer har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och Malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och Malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och Malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.