Sök:

Sökresultat:

81 Uppsatser om Malmö-Sturup - Sida 1 av 6

Managementrapport Malmö-Sturup 2002

Denna rapport ingĂ„r som en del av magisterkursen Management. Vi har under kursen arbetat med ett projekt för Malmö-Sturup flygplats rĂ€kning. I och med avregleringen av flygmarknaden och tillkomsten av Öresundsbron har möjligheterna för Malmö-Sturup att attrahera nya kundsegment ökat. Projektet har i korthet gĂ„tt ut pĂ„ att skapa en förstĂ„else för hur flygplatsen skall arbeta mot den danska marknaden. Vi har ocksĂ„ som en del av kursen deltagit i internat med bĂ„de praktiska övningar och förelĂ€sningar.

Verksamhetsstyrning pÄ LFV - Sturup med ABC och BSC

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som ÄtgÀrdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har Àven riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning och alltfler företag har dÀrför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas pÄ andra Àn rent ekonomiska vÀrden. De immateriella tillgÄngarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Hur vÀrderas en flygplats? Utveckling av en vÀrderingsmodell

För att svara pÄ frÄgan -Hur vÀrderas en flygplats? har vi utvecklat en vÀrderingsmodell för flygplatser som kan anvÀndas utifrÄn olika former av Àgandeperspektiv. Faktum Àr att det Àr svÄrt att pÄ ett generellt sÀtt bestÀmma hur en företagsvÀrdering skall utföras. Beroende pÄ intressentens sÀrskilda situation och unika perspektiv prÀglas företagets vÀrde av en subjektivitet, och det finns hÀrmed ingen exakt vetenskap om hur en företagsvÀrdering skall genomföras. VÄr utvecklade "VÀrderingsmodell -Flygplats" har resulterat i en metod, eller ett tillvÀgagÄngssÀtt, pÄ vilket en Àgarintressent kan bedöma ett finansiellt vÀrde för en flygplats..

Management - FrÄn start till landning

Syftet med uppsatsen var att utifrÄn ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lÀrdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lÀrdomar Àr att projektarbete ibland krÀver förkunskaper inom process och metod snarare Àn branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer Àn en roll i arbetet och behöver dÄ balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter nÄr lÀttare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator Àr stort. Styrningsverktyg Àr dÀrför viktiga för att skapa struktur.

Nya tider, nya skatter - en studie om efterfrÄgans priskÀnslighet pÄ flygmarknaden i regionen kring Malmö-Sturup

AbstractFörfattare: Patric AnderssonTitel: Nya tider, nya skatter ? en studie om efterfrÄganspriskÀnslighet pÄ flygmarknaden i regionen kringMalmö-SturupHandledare: Krister HjalteUppsats NEK 691Nationalekonomiska institutionenEkonomihögskolanLunds universitetHöstterminen 2005I uppsatsen behandlades nuvarande situation och de senaste Ärens utveckling pÄflygmarknaden med tyngdpunkt pÄ den regionala situationen runt Malmö-Sturup.Den föreslagna miljöskatten pÄ flygresor som föreslÄs införas frÄn och med den1 juli 2006, beskrevs, vars syfte och utformning skildrades med hjÀlp av budgetpropositionenför 2006. De ekonomiska teorier som var nödvÀndiga för analysoch förutsÀgelse av kommande effekter pÄ passagerartrafiken redogjordes vidare,tillsammans med relevanta förklaringar angÄende de ekonometriska skattningarsom utförts. Det redogjordes för, ur ett regionalt perspektiv, faktorer somstyr efterfrÄgans priselasticitet, för att se om det fanns anledning att anta attelasticiteten bland resenÀrerna skilde sig frÄn elasticiteter som gÀller för landet iövrigt. En kvantitativ undersökning pÄ Malmö-Sturups flygplats utfördes, vilkenanvÀndes som ett tillÀgg till den statistik som lÄg till grund för skattningar avelasticiteter.

Miljökonsekvensbeskrivning med stöd av geografiska informationssytem (GIS) : bullerstudie kring Malmö-Sturup flygplats

Den övergripande mÄlsÀttningen med denna uppsats Àr att visa hur GIS kan fungera som stöd i en MKB. För att exemplifiera detta genomförs i denna uppsats en specificerad studie kring flygbullerpÄverkade omrÄden vid Malmö-Sturup flygplats. Flyg-bullerkartor erhölls frÄn Luftfartsverket (LFV). Analyser gjordes för olika startriktningar om flygbullrets interferens med bland annat mÀnniskor, naturvÄrd, kulturmiljö, friluftsliv, fastigheter (egendomar) samt med nÄgra tÀtorters expansionspotential. JÀmförelser genomfördes mellan flygplanstyperna McDonell Douglas MD80 och McDonell Douglas DC9.

Utredning om möjligheten att simulera flöden i slurryrör

Projektet Àr gjort Ät Northland Resources AB som Àr ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt jÀrnmalmskoncentrat.Syftet med projektet Àr att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören Àr utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland fÄ bÀttre förstÄelse kring slitaget vilket pÄ sikt leder till en mer driftsÀker anlÀggning. Northland vill Àven kunna anvÀnda sig av simulering vid nykonstruktion för att bÀttre kunna sÀkerstÀlla tÀnkt funktion.En nulÀgesanalys av problemet Àr framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjÀnster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagslÀget inte finns nÄgon fÀrdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.

Effekter av en mer effektiv skuthantering: En undersökning av skuthantering - DMAB

Arbetet med denna studie gick ut pÄ att inventera vilka metoder som anvÀnts i Dannemora gruva av Dannemora Mineral AB (DMAB) gÀllande skuthanteringen under jord och ovan jord samt belysa och ge förslag pÄ hur skuthanteringen skulle kunna effektiviseras och eventuellt generera en ökad mÀngd fÀrdiga produkter och tillika högre intÀkter för företaget.Med en mer effektiv skuthantering med fokus pÄ separering av grÄberg och malm, bÄde under och ovan jord, hade DMAB erhÄllit mer fÀrdiga produkter och dÀrmed högre intÀkter. Uppsatsens resultat motiverar att en förstudie inleds i företaget. Tillkomsten av nya arbetsmoment innebÀr naturligtvis en kostnad men den torde vara liten och högst försvarlig i sammanhanget men mÄste utredas i den rekommenderade förstudien. Det handlar ocksÄ om andra besparingsaspekter som exempelvis minskade transport- och hanteringskostnader och i förlÀngningen Àven miljöbesparing, vilka dock ej Àr medtagna i den hÀr studien..

Serveringsvagn pÄ flygplan

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar Ă€r att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. DĂ€rför har vi dĂ„ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

JÀrnvÀgen till LuleÄ

Denna undersökning syftar till att klarlÀgga den beslutsfattandeprocess som lÄg bakom byggandet av jÀrnvÀgen till LuleÄ i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer Àn 250 Är tidigare nÀr malmtillgÄngarna i Norrbotten blev kÀnda och de första försöken att exploatera dessa kom till stÄnd. Ganska snart insÄg man att transporten av malm till hamnstÀder som PiteÄ och LuleÄ var besvÀrlig samt ineffektiv dÄ dessa mestadels företogs med hjÀlp av ackjor och slÀdar. I och med att jÀrnvÀgar började byggas frÄn 1825 och framÄt sÄ kunde en lösning pÄ problemet skönjas och en mÀngd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset frÄn centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt pÄ grund av den rÄdande oviljan frÄn mellansvenska bruksÀgare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Malmmikroskopering - en studie av sulfidmineral frÄn LÄngbantrakten, Bergslagen, Sverige

De sulfidgruvor belÀgna i LÄngbantrakten som studien behandlar ligger i den vÀstra delen av Bergslagen utanför Filipstad i VÀrmlands lÀn. Opaka mineral (malm) frÄn tvÄ mindre mineraliseringar, NÀset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i omrÄdet. BÄda omrÄdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i NÀset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblÀnde ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblÀnde, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I NÀset finns en del mindre frekventa mineral, tvÄ olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit Àr Àven ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens bildning.

Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

En idéstudie för skuthantering: LKAB, fjÀrrlastning

Studien inriktar sig pÄ att inventera vilka olika metoder som i dag finns pÄ marknaden för hantering av skut. Utöver detta sÄ har Àven en idéstudie gjorts för att ta fram förslag pÄ hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanlÀggning. Idag hanteras skuten pÄ produktionsomrÄden pÄ skutgaller som Àr belÀget ovanför slasen och med en fjÀrrstyrd skutknackare pÄ sidan. Gallret bestÄr av tvÄ öppningar med en balk mellan, mÄtten pÄ vardera öppningen Àr 1,1x1,2 meter. För att ta reda pÄ om potential finns för att Àndra skuthanteringen i LKAB har data samlats in frÄn fjÀrrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhÄllande till grÄberg.

Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

1 NĂ€sta sida ->