Sök:

Sökresultat:

452 Uppsatser om Malmös segregation - Sida 7 av 31

Parallella vÀrldar : Pedagog i en segregerad förort

In my essay, I write about the work at a pre-school in a segregated suburb. I begin my essay with examples from my workday. In one case, it is about Sara, playing games where other children are excluded and she also exhibits a power game towards me. In the second example, it is about how a group of children conspire and expose both themselves and others for destructive conspiracy patterns. When I write down what happens in the group of children at my pre-school, I see patterns reminiscent of destructive gangs.

GrÄbergtransport: en studie av transportlösningar för Kiirunavaaras grÄberg

LKAB Àr en av vÀrldens ledande producenter av högförÀdlade jÀrnmalmsprodukter och en vÀxande leverantör av industrimineraler. För nÀrvarande bryter LKAB malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och Àr vÀrldens största jÀrnmalmsgruva under jord. Den bestÄr av en strÀcka som ungefÀr motsvarar avstÄndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrÄn matsalar, kontor, personalutrymme till verkstÀder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.

Vad gör specialpedagoger respektive speciallÀrare

Abstract Iribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en specialpedagog/speciallÀrare? ?What does a special educator do? Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Grunden för arbetet har varit att ta reda pÄ vad en specialpedagog och en speciallÀrare gör. FrÄgestÀllningarna omfattar vad deras uppgifter Àr och vilka strÀvansmÄl de arbetar utifrÄn. Huvudsyftet med undersökningen Àr att ge lÀsaren en större inblick i vad en specialpedagog och speciallÀrare gör och Àven belysa hur deras arbetssÀtt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig Ät. Syftet besvaras genom observation av tvÄ arbetsmiljöer inom den specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en specialpedagog och en speciallÀrare.

Att möta fördomar : En kvalitativ studie om nÄgra finska och utomnordiska romers upplevelser pÄ bostads- och arbetsmarknaden

The aim of this study has been to examine how a few members of the Finnish and non- Scandinavian Romani subgroups experience their own, and their groups, situation on the Housing- and Labour Market. WeÂŽve studied our respondents? experiences of discrimination, which difficulties they think there are, what strategies can be used to deal with these difficulties and also their own ideas on how to improve the situation for the Romani people in the Swedish society. This has been done by six individual structured interviews which have been analyzed with concepts from Symbolic Interactionism, including Goffman?s Dramaturgical Role Theory, definition of Stigma and Kelly?s theory of Personal Constructions.

Boendeformer och segregation : En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Segregation pÄ vilka villkor : vad handlar segregation om?

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Kunskap, attityd och beteende kring hushÄllsavfall : En jÀmförelse mellan elever i Göteborg, Sverige och Iloilo City, Filippinerna

Waste management is a major challenge for several countries around the world. Sweden and the Philippines have similar waste management legalization but different potentials to effectively achieve the goal of sustainable waste management. Education is the key to sustainable development and both countries promote the subject environment in the curriculum. Based on scientific articles, reports and personal meetings, a survey was conducted among 510 students from Gothenburg, Sweden and Iloilo City, Philippines. The survey aimed to investigate the knowledge, attitude and behavior regarding waste management and was analyzed to answer questions of possible reasons to differences and also, linkages to sustainable development.

KÀnner du dig hemma hÀr? : KÀnsla för platsen i Gottsunda och Sunnersta

Denna uppsats handlar om kÀnslan för platsen dÀr man bor. Genom att ta avstamp i att segregation existerar undersöker uppsatsen om mÀnniskors kÀnsla för platsen Àr annorlunda beroende pÄ omrÄdet de lever i. Detta innebÀr bÄde förklaringar till att mÀnniskor trivs dÀr de bor samt identitet till platsen och hemmahörande. För att undersöka detta har stadsdelarna Gottsunda och Sunnersta undersökts. Dessa tvÄ bostadsomrÄden ligger geografiskt nÀra varandra i Uppsala men skiljer sig Ät nÀr det gÀller ekonomiska och sociala förutsÀttningar.

Boendeformer och segregation - En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Blandstad : En kvalitativ studie om stadens utformning och dess pÄverkan pÄ folkhÀlsa

HÀlsa och samhÀllsplanering Àr naturligt sammanlÀnkade. Strategier för att frÀmjahÀlsa och vÀlmÄende hos invÄnare i stÀder har dock varit olika genom tiderna. I denbyggda miljön Àr tillgÀnglighet, sÀkerhet och attraktiva miljöer tillsammans medtillgÄng pÄ arbete och stödjande sociala nÀtverk förutsÀttningar för att frÀmja hÀlsa. Idagens samhÀllsplanering kan begreppet blandstad ses som ett ideal. Studien avser attbelysa dagens stadsideal och stadsutveckling i förhÄllande till folkhÀlsa.

Integrationen av etniska minoriteter i de tre Baltiska staterna

This essay is a comparative empirical study of ethnic integration mainly of the Russian-speaking minorities in the three Baltic states (Estonia, Latvia and Lithuania) in a post-communism setting. As Lithuania has a Polish minority that is as large as the Russian-speaking, they too shall be included in the study but not as thoroughly as the Russian-speaking minority. Thus the problem is: to what degree are the ethnic minorities integrated with the titular nations in Estonia, Latvia and Lithuania? In order to study ethnic integration I have set up a theoretical framework largely based on Weiner?s theory of integration. The theoretical framework focuses on three dimensions: Citizenship, Identity and Segregation.

UnderhÄll av grÀvmaskiner i Aitikgruvan

UnderhÄll av maskinerna Àr en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhÄllsplanering och utförande gÄr det inte att bedriva denna verksamhet. UnderhÄllsplaneringen pÄ de stora grÀvlastarna Àr en viktig pusselbit för att produktionen av malm och grÄberg kan flyta pÄ utan störningar. UnderhÄll pÄ dessa giganter görs av naturliga skÀl dÀr maskinerna stÄr, nere i gruvan. Syftet med denna rapport Àr att analysera dagens underhÄll och komma med förslag pÄ förbÀttringar pÄ maskinen och underhÄllsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhÄll pÄ lastmaskinerna. Vi inriktade oss pÄ en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen Àr en elektriskt driven grÀvmaskin som har en totalvikt pÄ 1 220ton och en skopkapacitet pÄ 110ton (43m3)..

Var bor du? : En studie om uppfattningar om olika stadsdelar

Vad Àr det som gör en bostadsomrÄde attraktivt? Vad Àr det som gör ett bostadsomrÄde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tÀnker om olika omrÄden istaden för att sedan se vad det Àr som gör att vissa omrÄden anses som lockande att bo i och vissa omrÄden inte gör det..

HÄllbar stadsutveckling? : Problem och mÄlkonflikter i planeringen av Hagastaden och Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning.

Muslimska friskolor i Sverige : en vÀg till integration eller segregation?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna frÄn samhÀllet, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnÄ detta syfte har jag anvÀnt mig av en jÀmförande litteraturstudie dÀr jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frÄgor. VÀldigt fÄ empiriska studier har gjorts pÄ omrÄdet, varav ingen specifikt har berört de frÄgestÀllningar jag ville fÄ svar pÄ.  I min argumentöversikt sammanstÀllde jag de olika argumenten och upptÀckte att mÄnga argument fanns bÄde pÄ ?för? och ?mot? sidan. Exempelvis pÄstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgÄs med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund bÄde kunna leda till att de hade lÀttare att integreras i samhÀllet men Àven till att de blev mer isolerade.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->