Sök:

Sökresultat:

2646 Uppsatser om Malmömodellen - Sida 6 av 177

UnderhÄll av grÀvmaskiner i Aitikgruvan

UnderhÄll av maskinerna Àr en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhÄllsplanering och utförande gÄr det inte att bedriva denna verksamhet. UnderhÄllsplaneringen pÄ de stora grÀvlastarna Àr en viktig pusselbit för att produktionen av malm och grÄberg kan flyta pÄ utan störningar. UnderhÄll pÄ dessa giganter görs av naturliga skÀl dÀr maskinerna stÄr, nere i gruvan. Syftet med denna rapport Àr att analysera dagens underhÄll och komma med förslag pÄ förbÀttringar pÄ maskinen och underhÄllsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhÄll pÄ lastmaskinerna. Vi inriktade oss pÄ en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen Àr en elektriskt driven grÀvmaskin som har en totalvikt pÄ 1 220ton och en skopkapacitet pÄ 110ton (43m3)..

Prediktering av fiendeintention, baserat pÄ bayesiansk hypotesprövning

I detta arbete beskrivs hur den bayesianska metodiken kan anvÀndas för att stödja en militÀr beslutsfattare, dÄ denne ska fatta beslut under osÀkerhet. Genom att analysera vilka parametrar som kan anvÀndas för att prediktera fiendens intentioner, tas ett bayesianskt nÀtverk fram, vilket implementeras och integreras i simuleringsramverket GTSIM. För att möjliggöra denna prediktering har extra funktionalitet lagts till i GTSIM, sÄsom att skapa olika typer av mÄl. Dessa mÄl kan sÀttas ut pÄ valfria platser och senare lÀsas in dÄ en fusionerad lÀgesbild skapas av de olika sensorer som placerats ut. MÄlen representerar dÄ de olika handlingsalternativ som en simulerad fiendestyrka har, och allteftersom fiendestyrkan rör sig uppdateras sannolikheten för att de olika mÄlen ska anfallas av den framtagna modellen.

Simulerad trafik till VTIs körsimulator

En körsimulator Àr en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens vÀg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger pÄ en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren pÄ tre skÀrmar. I dagslÀget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sÄdan modell.En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i vÀrlden.

Riskhantering i det högupplösta samhÀllet : att bedöma det okÀnda

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Riskhantering i det högupplösta samhÀllet : ? att bedöma det okÀnda

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Nyandlig personlighet

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensionerna enligt Five Factor-modellen och attityder till andlighet och livsĂ„skĂ„dningar enligt New Age. Även eventuella skillnader mellan könen och Ă„ldersgrupper i relation till New Age studeras. Studien utfördes som en kvantitativ undersökning i form av en enkĂ€t, bestĂ„ende av en svensk översĂ€ttning av Big Five Inventory (BFI) för att mĂ€ta personlighet och New Age Orientation Scale (NAOS) för att mĂ€ta attityder till andlighet och de livsĂ„skĂ„dningar som karaktĂ€riserar New Age. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan personlighetsfaktorn Öppenhet och mĂ€nniskor som tilltalas av andlighet och livsĂ„skĂ„dningar enligt New Age. Inga relationer till de andra personlighetsfaktorerna inom Five Factor-modellen och New Age konstaterades.

New York-modellen : NÄgot för Sverige?

Syftet med detta arbete Àr att studera New York-modellen och om detta Àr ett bra arbetssÀtt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. HÀr beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger pÄ. Denna teori bygger pÄ att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hÄlla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick frÄn att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden nÀr det gÀllde brott mot person.

Kan arbetet motivera mera? - En studie av Hackman och Oldhams arbetskaraktÀrsmodell som analysverktyg i serviceföretag

Serviceyrket innebÀr att personal arbetar i nÀra samverkan med kunden. Om personalen pÄ företaget Àr omotiverad kan det leda till att kunden fÄr en sÀmre service och att företaget blir lidande. För att inte detta ska ske Àr det viktigt att motivera sin personal. Genom att arbeta med ett arbetes kÀrndimensioner ska det enligt arbetskaraktÀrsmodellen vara möjligt att förbÀttra motivationen bland de anstÀllda. Fungerar modellen inom serviceföretag och om inte hur bör den förÀndras? Syftet Àr att undersöka om arbetskaraktÀrsmodellen kan fungera som ett verktyg för att analysera arbetens karaktÀr och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar till att motivera personalen inom serviceföretag.

F1/F2 - RELAP5-modell för LOCA-analyser

I denna rapport kommer arbetet med att stÀlla upp en RELAP5-modell för analyser av kylmedelsförluster att presenteras. Olika tillvÀgagÄngssÀtt och filosofier kommer ocksÄ att behandlas. Arbetet har koncentrerats mot Forsmark 1 och 2 varför dessa tvÄ kommer att diskuteras mer ingÄende. Driften behandlas i korta ordalag medan sÀkerhetssystemen och dess funktion beskrivs mer utförligt. Modellen som har stÀllts upp ska anvÀndas för att generera underlag för probobalistisk sÀkerhetsanalys och har validerats mot deterministiska analyser.

Modellering och optimering av Lycksele kraftvÀrmeverk

Stigande kostnader för brÀnsle samt pressade elpriser gör att produktionen för ett kraftvÀrmeverk bundet till ett fjÀrrvÀrmenÀt mÄste optimeras. I denna rapport presenteras en ?Mixed integer linear programming? modell över Skogsbacka kraftvÀrmeverk, dess ackumulatortank, extrapannor och Lyckseles fjÀrrvÀrmenÀt tÀnkt att kortsiktigt optimera energiproduktionen. KraftvÀrmeverket har en panneffekt pÄ 50 MW och turbineffekt pÄ 16 MW. Modellen tar hÀnsyn till fjÀrrvÀrmenÀtets framledningstemperatur och returtemperatur samt hur dessa parametrar pÄverkar kraftvÀrmeverkets drift samt hur de pÄverkar ackumulatortankens lager och laddning.

Uppfordringsprocessen i LKAB Malmberget

LKAB Malmberget Àr en av de största jÀrnmalmsgruvorna i vÀrlden och i nulÀget ser framtidsutsikterna lysande ut. StÄlkonsumtionen ökar och priset pÄ jÀrnmalm stiger. Gruvan Àr i ett utvecklingsskede dÀr bygget av ett nytt pelletsverk pÄgÄr och likasÄ planering av en ny huvudnivÄ. Huvuduppgiften för uppfordringsanlÀggningen i Malmberget Àr att transportera malm frÄn gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och dÀrifrÄn förse verken med malm. Uppfordringen Àr en viktig del av produktionsflödet underjord, dÀr störningar och avbrott snabbt kan fÄ konsekvenser med ekonomiska följder.

Kompetensbaserad rekrytering : ? Gör det nÄgon nytta i praktiken?

Syftet med studien Àr att studera hur cheferna upplever och arbetar med kompetensbaserad rekrytering samt i vilken utstrÀckning de upplever att de uppnÄtt förvÀntat resultat. Vi har analyserat en kompetensbaserad rekryteringsmodell (KBR-modell) utifrÄn tvÄ teoretiska perspektiv pÄ organisationen; det humanistiska och det strukturella, samt studerat spÀnningen dem emellan rörande det standardiserade rekryteringssystemet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har anvÀnts vid vÄr empiriinsamling.Slutsatserna visar att cheferna upplever kombinationen KBR-modellen och stödet frÄn HR-konsulterna pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt eftersom KBR-modellen underlÀttar rekryteringsarbetet, men att de ÀndÄ upplever att de har tillrÀckligt med handlingsutrymme. Samtliga upplever att de uppnÄtt det önskade resultatet "rÀtt man pÄ rÀtt plats" genom en kombination av stöd frÄn HR-konsulten och anvÀndning av KBR-modellen. Organisationen kombinerar bra rutiner vid rekryteringen med ett systematiskt verktyg och HR-funktion, samt en kombination av de humanistiska och strukturella perspektiven.

TillvÀgagÄngssÀtt vid lÄngsiktigt digitalt bevarande: en studie av bevarandeplanering

Den lÄngsiktiga bevaringen av digital information innebÀr nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgÄr svenska offentliga arkiv ifrÄn en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnÄ syftet har existerande forskning pÄ omrÄdet granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvÀrdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

TillvÀgagÄngssÀtt vid lÄngsiktigt digitalt bevarande: en studie av bevarandeplanering

Den lÄngsiktiga bevaringen av digital information innebÀr nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgÄr svenska offentliga arkiv ifrÄn en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnÄ syftet har existerande forskning pÄ omrÄdet granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvÀrdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning Àr att en migreringsstrategi Àr att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan Àven vara lÀmpligt för svenska offentliga arkiv att frÄngÄ OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Effekter av ny redovisningsmodell pÄ svenska universitet och högskolor. En flerfallsstudie

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiÀrer under mÄnga Är. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lÀrosÀten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gÄtt?Syftet med denna studie var att ta reda pÄ det och beskriva effekterna av modellen, sÀrskilt med tanke pÄ intern styrning och kontroll.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->