Sök:

Sökresultat:

2646 Uppsatser om Malmömodellen - Sida 24 av 177

GIS-analys av tillgÀngligheten till parker i UmeÄ tÀtort.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning pÄ jordens biologiska processer, leder idag till ohÄllbara försörjningsflöden. Företagens beroendestÀllning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgÄr samhÀllet en hÄllbarhetsförÀndring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebÀr ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess Àr ett populÀrt svar pÄ denna frÄga idag, vilken ofta belyser företagets hÄllbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrÄgasÀttas om företag Àr tillrÀckligt ansvarstagande genom detta agerande, dÄ ovanstÄende tankesÀtt inte inkluderar den miljöpÄverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

ÅtgĂ€rder för att förebygga fall och fallskador

Malm, Ch & Agnesa, R. ÅtgĂ€rder för att förebygga fall och fallskador. En litteraturstudie Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle. UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009 Fall och fallolyckor Ă€r ett mycket vanligt problem sĂ€rskilt för patienter som Ă€r 65 Ă„r och Ă€ldre.

Hur arbetsledare frÀmjar den psykosociala arbetsmiljön?

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest anvÀnda modellen inom kartlÀggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hÀnsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstÄ arbetsrelaterade risker bÀttre. ForskningsfrÄgorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades pÄverka medarbetarnas hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 Är, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer.

Virtuellt byggande

Kostnaderna att bygga blir allt högre, man tror att byggkostnaderna vÀntas öka med 25 procent inom de nÀrmaste tre Ären. Mest stiger byggherrekostnaden och kostnaderna för byggmaterial och inget tyder pÄ att detta kommer mattas av. DÀrför ligger det pÄ byggföretagen att effektivisera och optimera projekteringen för att sÀnka kostnaderna. För att sÀnka produktions- och projekteringskostnaderna vill byggbranschen gÄ frÄn hanteringen av traditionella 2D-ritningar till intelligenta 3D-modeller, BIM ? Byggnads Informations Modell.BIM Àr en metod för att lagra komplett information om en byggnad i en datormodell.

Skapandet av en flygfarkost

Jag har under tio veckor arbetat med att utveckla designen till en flygande farkost. Detta i samarbete med ett datorspelsföretag som uppdragsgivare. Denna rapport beskriver processen. Den huvudsakliga utmaningen med detta projekt har innefattat bÄde att designa nÄgot originellt och att samtidigt noggrant följa de direktiv jag tilldelats av min uppdragsgivare: att skapa ett fordon med de krav pÄ bÄde stil och tekniska begrÀnsningar spelet fodrar. Efter jag etablerat en tydlig vision gÀllande farkosten tog jag mina skisser och idéer till Maya och dÀr skapade 3dmodellen.

VibrationsdÀmpning av svarvbom

Rapporten bestÄr utav en teoretisk undersökning kring hur vibrationer i en svarvbom vid resonans kan dÀmpas pÄ ett enkelt sÀtt. CS Produktion, för vilka undersökningen gjorts, har velat öka sin invÀndiga bearbetning frÄn 1,5 m till 2,5 m. Med sÄ lÄnga överhÀng pÄ en bom Àr det risk för resonansvibrationer som ger dÄlig ytfinhet och kan i vÀrsta fall skada maskin och personal. Bom och infÀstning har arbetats fram i ett tidigare arbete, efter arbetet kvarstod utvecklandet av en lösning för dÀmpningen av bommen.Problemet har undersökts teoretiskt avseende tvÄ möjligheter, utifrÄn om störfrekvensen trÀffar en eller flera egenfrekvenser för bommen. Störfrekvensen uppstÄr frÄn den skÀrande bearbetningen och mÄste mÀtas upp för att senare kunna avgöra vilket av de tvÄ fallen som Àr lÀmpligt att utgÄ ifrÄn.Den första modellen för en trÀff av egenfrekvensen Àr en inre stÄng med en vikt i den fria Ànden av stÄngen, med den andra Ànden inskruvad i bommens Àndplatta.

Tidsvariabla system och robust styrning

Dynamiken för en starkt accelerande robot har modellerats. Modellen linjÀriseras sÄ att roboten beskrivs som ett linjÀrt tidsvariabelt system. Denna representation beskriver roboten vÀl dÄ robotens anblÄsningsvinkel, vilket Àr vinkeln mellan robotkroppen och robotens hastighet, Àr liten. Eftersom det ej Àr möjligt att mÀta alla robotens tillstÄnd har en observatör tagits fram i form av ett Kalmanfilter. Problematik vid framtagandet av observatören diskuteras i rapporten.

Att tillÀmpa Äterkommande mÀtning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad pÄ modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL

I dagens samhÀlle Àr det allt viktigare för företag att behÄlla sina existerande kunder dÄ konkurrensen blir allt hÄrdare. Detta medför att företag försöker vidta ÄtgÀrder för att vÄrda relationer med sina kunder. Detta problem Àr Àven högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen Àr det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. VÄr samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mÀta servicekvalitet pÄ ett Äterkommande sÀtt inom IT-projekt, detta för att mÀta relevanta variabler som strÀcker sig utanför kravspecifikationen.

En modell som förutsÀger naturlig skogstyp utifrÄn geografik information

Sveriges yta tĂ€cks idag av nĂ€rmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas Ă€r omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. LĂŒbeckmodellen, utgĂ„r frĂ„n naturliga förutsĂ€ttningar för att producera en skog som lĂ€mpar sig pĂ„ en given plats.Syftet med denna studie Ă€r att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrĂ„n andra variabler Ă€n befintlig skog, dĂ„ den skog som finns idag ofta Ă€r planterad och dĂ€rför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen Ă€r att modellen ska kunna vara anvĂ€ndbar vid skötsel av och omstĂ€llning till naturlig skog.Studien baserades pĂ„ skogsomrĂ„den vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro lĂ€n.

Strategisk fastighetsförvaltning : Fallstudien Stockholms Hamns fastighetsföretagande i Frihamnen

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus pÄ underhÄllsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestÄnd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjÀlp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen Àr utformade som en punktlista dÀr brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhÄllsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i frÄga hur arbetet har förÀndrats över tid men Àven vikten av att underhÄlla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter dÀr verksamheten styr lokalanvÀndningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande dÀr stat, kommun och landsting Àr en av de största aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs dÀr syftet att frÀmja konkurrens alltför ofta istÀllet blir konkurrensbegrÀnsande vid planering och bestÀllning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgÄr frÄn Stockholms Hamn fastighetsbestÄnd och tre stycken fastigheter plockas ut ur bestÄndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 Àr kÀrnfastigheten, Magasin 6 Àr en osÀker fastighet som ej har nÄgot att göra med kÀrnverksamheten och Hus P Àr en övrig fastighet som pÄ sikt skall rivas.Modellen tittar nÀrmare, för respektive fastighet, pÄ verksamhetsplanering och underhÄllsplanering, respektive fastigheters förutsÀttningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsomrÄdena mellan hyresgÀst och hyresvÀrd avseende underhÄllet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn Àr ett vÀlskött företag med större potential Àn vad de idag utnyttjar.

Multipel regressionsanalys av S&P 500 Energy Index

I denna rapport undersöktes S&P 500 Energy Index genom multipel regressionsanalys. ModellerframstÀlldes genom regression och baserades pÄ data hÀmtad frÄn börsen. Modellerna angavs iprocentuell Àndring respektive absolut Àndring. Validitet för varje enskild kovariat testades och en risknivÄ avgjorde om en kovariat skulle inkluderas i modellen eller inte. Detta ledde till tvÄ modeller med bÀttre kurvanpassning till den givna mÀngd data över det valda energiindex.

BestÀllarutförarmodellens försök till marknadstÀnkande : studie av tre bestÀllarlandsting

Denna uppsats behandlar den skattefinansierade HÀlso- och SjukvÄrdens ambitioner att, med befintliga resurser, kunna erbjuda en god HÀlso- och SjukvÄrd. BestÀllarutförarmodellen Àr en modell med vilken offentliga organisationer försökt föra in ett marknadsorienterat synsÀtt i sina verksamheter. Modellen blev populÀr hos Sveriges landsting under en period dÄ den skattefinansierade HÀlso- och SjukvÄrden anklagades för att vara alltför kostnadskrÀvande i relation till vad den frambringade i form av HÀlso- och SjukvÄrdstjÀnster. Under den förhÄllandevis korta period modellen har varit i praktiskt bruk ute i landstingen, har tvÄ utvecklingar av den kunnat skönjas. Den ortodoxa Stockholmsmodellen, som betonar formalitet och konkurrens, samt Bohusmodellen som tar tydligt avsteg frÄn BestÀllarutförarmodellens grundprinciper genom att framhÄlla samverkan och partnerskap som frÀmsta attribut.

En modell för införadet av identifieringsteknik i interna flöden hos produktionsföretag : En fallstudie pÄ Edsbyverken

För att vara konkurrenskraftig inom dagens industri krĂ€vs utveckling och förbĂ€ttring av verksamheten. Att genomföra förĂ€ndringar Ă€r ofta en utmaning dĂ€r motstĂ„nd frĂ„n medarbetare kan uppstĂ„. Produktionssystem med hög komplexitet och oförutsĂ€gbara hĂ€ndelser stĂ€ller höga krav pĂ„ spĂ„rbarhet och en vĂ€l fungerande kommunikation. För att uppnĂ„ detta genomförs ofta förĂ€ndringsarbeten i form av införande av identifieringsteknik. Åsikterna om hur ett förĂ€ndringsarbete bör utformas Ă€r mĂ„nga varför organisationen kan ha svĂ„righeter att planera och genomföra arbetet.Studiens syfte Ă€r att ta fram en modell för införande av identifieringsteknik i interna flöden hos producerande företag.

Taktisk bemanningsplanering av lÀkare : modellutveckling och en pilotstudie

Inom vÄrden utförs ofta schemalÀggning av personal manuellt, vilket krÀver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp lÀkare, med dess ofta mycket komplexa sammansÀttning vad gÀller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, Àr ingen lÀtt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont pÄ ett halvÄr till ett Är, skulle kunna underlÀtta denna uppgift.I rapporten presenteras en mÄloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som vÀl representerar de förutsÀttningar som rÄder vid bemanningsplanering av lÀkare har alternativa formuleringar provats och utvÀrderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras pÄ mÄloptimering, har i en pilotstudie testats pÄ data frÄn Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

Meteorologisk pÄverkan pÄ trafikbullernivÄer

 Meteorologiska förhÄllanden har en stor pÄverkan pÄ ljudutbredning utomhus. De atmosfÀriska effekterna Àr absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svÄra att skilja Ät. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer dÄ att böjas av nedÄt eller uppÄt frÄn marken. KunskapslÀget inom vart och ett av dessa omrÄden presenteras i denna studie. 28 stycken trafikbullermÀtningar har utförts lÀngs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhÄllanden.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->