Sökresultat:
211 Uppsatser om Malmöinitiativet - Sida 10 av 15
Social hÄllbarhet i planering och gestaltning : hur kan mÄlet realiseras?
Vanligt förekommande i planprogram Àr mÄlet att skapa social hÄllbarhet. Definitionen av begreppet Àr
bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas.
Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur social hÄllbarhet uppnÄs genom den fysiska planeringen men ocksÄ genom den mÀnskliga pÄverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat pÄ vikten av mötesplatser, strÄk, jÀmn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriÀrer.
Resultatet i uppsatsen visar ocksÄ att social hÄllbarhet till stor del Àr beroende av mÀnniskors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.
There is but one art, and that is the tactics of the combined arms
De svenska sjöoperativa helikoptersystemen sÄg sitt ljus för första gÄngen pÄ 1950-talet. Sedan denna pionjÀrÄlder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken pÄverkan har de i realiteten haft pÄ denna krigföring och hur har den svenska taktiken pÄverkats av helikoptersystemen? Syftet med denna uppsats Àr att Àr utröna detta genom att belysa tre Ärtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.För att lÀttare pÄvisa vilken effekt dessa system har haft pÄ den svenska marina krigföringen sÄ utgÄr denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekÀmpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstÄr dÄ flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnÄ en synergieffekt pÄ slagfÀltet.
Köttfri Kommunikation : En studie av den digitala kommunikationen i kampanjen Meat Free Monday
Denna studie har genomförts för att undersöka hur Meat Free Mondays kampanj för att minska mÀnniskors köttkonsumtion representerar och presenterar relevanta frÄgor om miljö och hÀlsa i delar av deras externa kommunikation.Syftet har varit att se hur miljö- och hÀlsofrÄgorna presenteras och representeras i Meat Free Mondays digitala kommunikation via videoklipp och delar av hemsidan. Vi har diskuterat vilka motiveringar som finns för att helt eller delvis sluta Àta kött och utgÄtt frÄn tidigare forskning och teori i miljö- och hÀlsokommunikation. Vidare har vi utgÄtt utifrÄn begrepp som kommunikationskampanjer och social marketing, och utifrÄn ett teoretiskt ramverk över miljö- och hÀlsoutfall undersökt vilka motiv och retoriska resurser som anvÀnds i kommunikationen. Det har Àven diskuterats vilken roll och verkan Paul McCartney har som ambassadör för kampanjen.Studiens metodologiska ram har baserats pÄ Karlberg & Mrals neoaristoteliska retorikanalys av bÄde text och bild, och huvudsakligen de tre appellerna ethos, logos, och pathos. Materialet innefattar fyra videoklipp frÄn Meat Free Mondays YouTube-kanal dÀr Paul McCartney framför tal, samt delar av Meat Free Mondays hemsida, med innehÄll som berör aspekterna hÀlsa och miljö.Studien visar att innehÄllet av Meat Free Mondays kommunikation kombinerar olika strategier för att stÀrka kampanjens teser. Budskapet förmedlas genom att anspela mycket pÄ mÀnniskors ekologiska drift och gemensamma vÀrderingar, och anvÀndandet av den retoriska appellen pathos framtrÀder tydligt i materialet.
Byggnader i landskap - och bilden av mÀnniskans natursyn
Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.
Optimering av ommalning i en flotationskrets i anrikningsverket i Boliden
Detta examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Berg och Mineralteknik utfördes pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB under perioden frÄn april till juni 2013.Rapporten beskriver Bolidens gruvors historia och uppkomst samt utveckling av ett av Sveriges största metallföretag, Boliden. Vidare beskrivs SkelleftefÀltets geologi dÀr Boliden finns. HÀr finns mÄnga viktiga malmfÀlt som innehÄller guld, zink, koppar, silver och bly.MÄlet med examensarbetet var att undersöka och ge riktlinjer för förbÀttring av ommalningen i en kulkvarn i anrikningsverkets flotationskrets för att förbÀttra processutbytet.Rapporten följer malmens vÀg frÄn gruvan genom anrikningsverket och vidare till slutprodukten. I den beskrivs metoder och utrustning för utvinning och i anrikningsprocessen.Genom att noggrant följa malmens vÀg analyserades alla moment som kan pÄverka anrikningsprocessen. Det upptÀcktes att det finns problem med malmupplaget i gruvan och segregering av fraktioner i silon.
ArenavÄgen : ett kommunalt lönsamhetsperspektiv pÄ fyra multiarenor
Bakgrund och problem: Det har byggts ungefÀr 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i smÄ kommuner. Varje Är lÀgger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gÄ runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett vÀrde som inte kan mÀtas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och förstÄ kommunens syn pÄ en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska). AvgrÀnsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och dÀrmed uteslutit andra typer av arenor.
Planeringsstrategier i tredje vÀrlden : fallstudier frÄn Bogotå och Mumbai
Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.
Förenklade redovisningsregler för smÄ- och medelstora företag : En studie om hur redovisningsnormer som idéer kan spridas samt vilka institutionella faktorer som pÄverkar instÀllningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för
BakgrundFrÄn och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillÀmpa IFRS. I de flesta lÀnder rÄder valfrihet för onoterade bolag att tillÀmpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs frÀmst vÀljer att tillÀmpa de nationella reglerna, dÄ IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillÀmpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för smÄ- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bÀrarna av idéerna Àr samt hur idéerna blir starka och uppnÄr legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara instÀllningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika lÀnder.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att omfatta lÀnder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingÄr i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gÄtt tillvÀga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébÀrare samt genom tolkningsprocessen dÀr de Àven blir starka och vinner legitimitet.
Ideal och realiteter om miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland
HÀlsofrÀmjande skola Àr en skola som mÄlmedvetet och lÄngsiktigt satsar pÄ att dels,utifrÄn ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa och lÀrande, dels stÀrka och utveckla hÀlsoundervisningen.Ett stort europeiskt hÀlsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades Är 1992 och bygger pÄ en vid syn av begreppet hÀlsa. Initiativet togs av EuroparÄdet, EU ochWHO: s europakontor, dÀr det sistnÀmnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska fÄ delta i nÀtverket med hÀlsofrÀmjande skolor krÀvs att projektet förankras pÄ högsta nivÄ inom sÄvÀl skol- som hÀlsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i VÀrmland skulle avsÀtta medel för att införa konceptet miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland. Projektansvaret förladestill dÄvarande FolkhÀlsan VÀrmland samt Kommunförbundet VÀrmland.Syftet med denna studie var att undersöka om nÀtverksarbetet med miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland lett till en skolutveckling i hÀlsofrÀmjande riktning. Studiengenomfördes som en enkÀtstudie omfattande kontaktpersonerna i nÀtverket.
RevisionsberÀttelsen - en rapport under förÀndring
Till följd av 2000-talets redovisningsskandaler har allmÀnheten riktat kritik mot revisionsbranschen genom att ifrÄgasÀtta revisorns roll och ansvar. Branschen befinner sig i en förtroendekris vilket har lyfts fram i media och debatter vÀrlden över. Till följd av den kris som rÄder har revisionsberÀttelsens betydelse ifrÄgasatts. Rapportens anvÀndare anser att den inte innehÄller relevant information och efterfrÄgar större inblick i den granskade enheten.Flera normgivningsorgan har belyst behovet av en radikal förÀndring av revisionsberÀttelsen och arbetar just nu med att förÀndra rapportens innehÄll. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rÄdgivare, FAR, har gett ett remissvar pÄ ett av de framlagda förslagen och Àr positiva till initiativet om en förÀndring men har invÀndningar pÄ vissa delar.
Kontinuerliga förbÀttringar och förÀndringsmotstÄnd. Att med ekonomistyrning skapa förutsÀttningar för ett kontinuerligt förbÀttringsarbete i lean-orienterade organisationer
Bakgrund och problem: Lean Àr en ledningsfilosofi som fÄr allt större utbredning. Inom lean Àr kontinuerliga förbÀttringar ett viktigt inslag för att kunna arbeta mer resurssnÄlt, bli mer lönsamt, möta konkurrens och tillgodose kundernas krav. Men att arbeta med kontinuerliga förbÀttringar innebÀr ocksÄ att medarbetarna kontinuerligt mÄste förÀndra sitt sÀtt att arbeta. HÀr förekommer det ofta ett förÀndringsmotstÄnd och det som denna uppsats utforskar Àr hur man med hjÀlp av ekonomistyrning kan hantera motstÄndet och stödja förbÀttringsarbetet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa och skapa förstÄelse för det förÀndringsmotstÄnd som ofta uppstÄr i arbetet med kontinuerliga förbÀttringar samt att utifrÄn ett lednings- och ekonomistyrningsperspektiv beskriva hur företag möter detta och skapar förutsÀttningar för ett framgÄngsrikt arbete med kontinuerliga förbÀttringar.Metod: En kvalitativ empirisk studie med sammanlagt nio intervjuer pÄ tvÄ olika företag genomfördes. Intervjuerna gjordes med personer i frÀmst ledande positioner som alla aktivt arbetar med kontinuerliga förbÀttringar.Resultat och slutsatser: Studien visar att förÀndringsmotstÄnd ofta förekommer i samband med kontinuerliga förbÀttringar Àven om förÀndring inte per automatik behöver leda till motstÄnd.
Förskolebarns arbetsstrategier i teknik betraktat ur ett genusperspektiv
Bakgrund: Kunskap i teknik Àr en frÄga om demokrati. I vÄrt samhÀlle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det Àr viktigt att mÀnniskor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som gÄr i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar pÄ hur de ska göra, diskuterar och frÄgar varandra innan de sÀtter igÄng med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning pÄ problemet.
VÀrderingar styr företagens sociala hÄllbarhetsarbete - MÀnskliga rÀttigheter som en del av företagens samhÀllsansvar
I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhÀllsansvar) fyller för funktion nÀr det kommer till implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras ocksÄ dÀr begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och Àven en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mÀnskliga rÀttigheterna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebÀr att jag genom studien haft ett tolkande synsÀtt pÄ den data som anvÀnts.
Hur ser den skriftliga kommunikationen mellan lÀrare och studerande ut vid distansundervisning i matematik för kommunal vuxenutbildning?
SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.
Flödesbalans för förÀdlingsverken i Svappavaara
LKAB har som mÄl att utöka produktionen av jÀrnmalmsprodukter till 37 miljoner ton Är 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i nÀrheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förÀdlingsverk med rÄgods. I nulÀget anvÀnds endast rÄgods frÄn Kiruna och Gruvberget, och det Àr av intresse att kartlÀgga processdata med dessa malmer som rÄgods för att etablera ett nollÀge. PÄ det sÀttet finns det kÀnda referenser nÀr verken i Svappavaara förses med rÄgods frÄn andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulÀgesanalys. Energi- och jÀrnförluster identifierades och möjligheten till Ätervinning av vatten och spill frÄn pelletsverket studerades.