The main purpose of this study is to clarify the underlying reasons as to why people choose to travel by car or taxi, and to do so by using people´s choice of transportation to and from Arlanda Airport as an example. Furthermore it is also in our interest to see what changes are needed to make more travellers use the available public transportation.Because of the increasing pollution rate from the means of conveyance headed to and from Arlanda Airport, Luftfartsverket is attempting to decrease the amount of emission from the connecting transportation sources. Luftfartsverket has a pollution limit which is about to be reached in a few years, based on a prognosis made by Arlanda´s office of environmental issues. In order to investigate people´s travel mode choice a survey was conducted at Arlanda Airport, Stockholm. 82 travellers were interviewed on a three day basis inside terminal 4 and 5.

Projektet är gjort åt Northland Resources AB som är ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt järnmalmskoncentrat.Syftet med projektet är att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören är utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland få bättre förståelse kring slitaget vilket på sikt leder till en mer driftsäker anläggning. Northland vill även kunna använda sig av simulering vid nykonstruktion för att bättre kunna säkerställa tänkt funktion.En nulägesanalys av problemet är framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjänster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagsläget inte finns någon färdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

Det primära målet med examensarbetet var att utforma ett koncept på hur man kan göra flygtrafiken säkrare både på marken och i luften. Konceptet fick namnet ATSVIS, vilket står Airport Traffic Surveillance and Visual Information System. ATSVIS är tänkt att ge anvisningar om vad nya idéer och ny teknologi kan tillföra piloten och trafikledningen. ATSVIS avser även att automatisera och förenkla flygtrafiken, vilket skall leda till säkrare flygtrafik både i luften och på marken. Konceptet ATSVIS kommer att utformas efter egna idéer och från intervjuer med branschfolk.

Karlstad Airport invigdes 1997 och ligger belägen cirka 18 kilometer nordväst om Karlstads centrum. Flygplatsen drivs av det statligt ägda Luftfartsverket (LFV) som även ansvarar för flera av Sveriges övriga flygplatser. Utöver reguljärflyg till Stockholm, Köpenhamn samt Sundsvall, erbjuder flygplatsen även i snitt en charterresa per vecka. Charterresorna går till varierande destinationer runt om i Europa men flygplatsen erbjuder dessutom enstaka resor till Thailand.Som många andra svenska flygplatser känner Karlstad Airport av konkurrensen från andra transportmedel. På grund av detta problem vill LFV finna nya sätt att attrahera sina nuvarande samt potentiella kunder.

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext.Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet.I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ?väskor med sittyta?, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna.Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning.

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvärdera, dels andelen ej detonerat sprängämne vid gruvbrytning. LKAB använder emulsionssprängämne Kimulux R, från Kimit AB. Detta sprängämne innehåller ca 24 % totalkväve i form av natrium- och ammoniumnitrat. Kväve på malm, gråberg och i vatten inom gruvområdet kommer i huvudsak från icke detonerat sprängämne. Det är inte sprängämnet i sig som ligger till grund för detta, snarare är det en rad yttre faktorer.

Examensarbetet bygger på ett verkligt uppdrag där uppdragsgivaren är Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia äger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, däribland Malmö Airport, och bedriver både en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mål om att bevara och förvalta de naturvärden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mångfald samt öka informationen till allmänheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömål är inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjälp av utförda analyser och inventeringar ge förslag på hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krävt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lära känna detta och med hjälp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktärer och kvalitéer i landskapet som är intressanta, både ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men även utifrån rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets värden kring Malmö Airport är en form av landskapsvård som inriktar sig på hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprätthålla och framhäva natur- och kulturvärden samt vilka insatser som kan göras för att främja rekreation och ett landskaps skönhetsvärde. Som en koppling till landskapsvården och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvärden och främja rekreation kan naturstigar ses som ett användbart verktyg. Naturstigar tillgängliggör landskapet, vilket också främjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos människor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska värden. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens närmiljö och utifrån upplevelsen från naturstigen undersöka vilka landskapsvårdande insatser som kan tillämpas för att framhäva landskapets värden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehåller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar även en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar. Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser.

Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt.I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida.

Deicing fluids based on Propylene glycol are used at Stockholm Arlanda airport to remove or prevent ice on aircrafts. The high oxygen demand of propylene glycol can cause oxygen depletion in rivers downstream from the airport if not collected. Mass balance calculations made by Swedavia indicate that the actual amount of gathered propylene glycol is underestimated. Suspicions that propylene glycol is degraded in the stormwatersystem designed to collect deicingfluids, called the B-glycolsystem, have to be investigated in order to establish with certainty that no propylene glycol in other ways leaves the B-glycol system.The purpose of this study was to determine if degradation of propylene glycol is present in the B-glycol system and also to estimate the extent of the degradation. Propylene glycols high biological oxygen demand can cause oxygen depletion in waters downstream from Stockholm Arlanda airport if not collected.

Effekterna av terrorattackerna i USA den 11 september år 2001 är många och det ställs idag allt större krav på att skydda människor och objekt från attacker. Gemensamma säkerhetsföreskrifter för civil luftfart har införts för alla EU-länder och år 2002 infördes nya säkerhetsåtgärder för svenskt civilflyg. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur flygresenären upplever säkerhetsåtgärderna/-reglerna utifrån sin bedömning av de riskkällor som säkerhetsåtgärderna ska skydda dem ifrån. Undersökningen utfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tio flygresenärer vid Luleå Airport. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna varken kände sig mer eller mindre säkra av säkerhetsåtgärderna/-reglerna som infördes 2002 och även att det fanns många åsikter om regeln om begränsningar med avseende på medhavd vätska i handbagage.

Fokus i uppsatsen kommer primärt att ligga på charterturismen och resenärers motivationsfaktorer. Det centrala blir vad om styr människor när de konsumerar resor, det undersöks för att skapa en förståelse och dra paralleller till befintliga teorier och kunskaper. Genom att göra en nutida analys kommer vi att ta upp vad tidigare forskning säger om charter och vad Jönköping Airports resenärer säger om motivationen till charter, hösten 2013. Det finns mycket material från tidigare forskning som behandlar olika motivationsfaktorer när det gäller resor rent generellt men inte specifikt kopplat till charter. Därför är det ett område som är intressant att uppmärksamma.

Arbetet med denna studie gick ut på att inventera vilka metoder som använts i Dannemora gruva av Dannemora Mineral AB (DMAB) gällande skuthanteringen under jord och ovan jord samt belysa och ge förslag på hur skuthanteringen skulle kunna effektiviseras och eventuellt generera en ökad mängd färdiga produkter och tillika högre intäkter för företaget.Med en mer effektiv skuthantering med fokus på separering av gråberg och malm, både under och ovan jord, hade DMAB erhållit mer färdiga produkter och därmed högre intäkter. Uppsatsens resultat motiverar att en förstudie inleds i företaget. Tillkomsten av nya arbetsmoment innebär naturligtvis en kostnad men den torde vara liten och högst försvarlig i sammanhanget men måste utredas i den rekommenderade förstudien. Det handlar också om andra besparingsaspekter som exempelvis minskade transport- och hanteringskostnader och i förlängningen även miljöbesparing, vilka dock ej är medtagna i den här studien..

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar är att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. Därför har vi dÃ¥ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

Denna undersökning syftar till att klarlägga den beslutsfattandeprocess som låg bakom byggandet av järnvägen till Luleå i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer än 250 år tidigare när malmtillgångarna i Norrbotten blev kända och de första försöken att exploatera dessa kom till stånd. Ganska snart insåg man att transporten av malm till hamnstäder som Piteå och Luleå var besvärlig samt ineffektiv då dessa mestadels företogs med hjälp av ackjor och slädar. I och med att järnvägar började byggas från 1825 och framåt så kunde en lösning på problemet skönjas och en mängd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset från centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt på grund av den rådande oviljan från mellansvenska bruksägare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.