Sök:

Sökresultat:

2033 Uppsatser om Malmö stad - Sida 5 av 136

Grön förtÀtning : grönstrukturens roll i den tÀta staden

En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden. Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.

Hur arbetar förskollÀrare för att utveckla barnens kunskap om naturen : Aktiviteter, förutsÀttningar och skillnader mellan stÀder och byar

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor anvÀnder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bÀr/svampar och vÀxter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsÀttningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det Àr skillnader i hur förskolorna arbetar och ser pÄ förutsÀttningar beroende pÄ om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska lÀget pÄ förskolorna inte behöver ha sÄdan stor inverkan pÄ hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att stÀder arbetar mer med kompostering Àn de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.

Samfund i ett sekulÀrt samhÀlle : En studie av fyra samfund i Kalmar

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera varför mĂ€nniskor vĂ€ljer att gĂ„ med i ett samfund.Undersökningen Ă€r gjord i Kalmar stad och empirin bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer frĂ„nrepresentanter inom de olika samfunden. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att skapa en förstĂ„else för de olikasamfundens organisationer och studera huruvida mĂ€nniskor ser sig som sekulariserade ellerej. Det har ocksĂ„ varit vĂ„r avsikt att studera medlemmarna och deras aktivitet i de olikasamfunden, samt avgöra huruvida sekulariseringen pĂ„verkat deras intresse för samfunden.VĂ„ra förhoppningar Ă€r att studien bidrar till att diskussioner kan uppkomma ur resultatet.Resultatet i vĂ„r undersökning visar pĂ„ en ökad andlighet hos mĂ€nniskor i Kalmar stad.Ökningen kan ses som en motsĂ€gelse till sekulariseringen och tyder pĂ„ att samhĂ€llet idag Ă€rmer öppet mot religiösa samfund. Man kan se tydliga resultat pĂ„ att samfunden har gjort smĂ„betydelsefulla förĂ€ndringar för att kunna nĂ„ ut till dagens samhĂ€llsmedborgare, utan att haförĂ€ndrat sina grundpelare i nĂ„gon större utstrĂ€ckning. Man kan se att respekten församfunden i Kalmar stad har ökat..

Kontroll av demokrativÀrden i kommunal förvaltning

Demokrati Àr ett omhuldat begrepp som Àr svÄrt att definiera och har otydliga avgrÀnsningar. Detta medför svÄrigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen Àr. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svÄrt att fÄ samma förutsÀttningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska vÀrden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig pÄ analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i Àmnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sÄdan kontroll ska se ut. Denna otydlighet Äterfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Inför Gud Àr könen jÀmstÀllda? - En kvalitativ studie om kvinnliga prÀsters Äsikter gÀllande jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad

Studiens syfte Àr att belysa kvinnliga prÀsters syn pÄ jÀmstÀlldhet inom Svenska kyrkan i Malmö stad. Hur kvinnliga prÀster kÀnner att deras position Àr stÀlld och om de pÄ nÄgot sÀtt mÄste inta specifika roller för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor. FrÄgestÀllningar lyder: ?Hur ser kvinnliga prÀster pÄ jÀmstÀlldhet inom kyrkan i Malmö stad?? och ?Anser de kvinnliga prÀsterna att de mÄste inta en viss roll jÀmfört med deras manliga kollegor??Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Studiens resultat visar att inom Svenska kyrkan i Malmö stad anser kvinnliga prÀster att jÀmstÀlldheten i arbetet uppnÄtts till en viss del. Av intervjuerna framgÄr att man som kvinnlig prÀsternas Äsikter anser dem att man som kvinnlig prÀst inte mÄste inta en specifik roll för att accepteras pÄ samma sÀtt som sina manliga kollegor, dock finns en kÀnsla av att man sÀrskilt mÄste visa att man kan genomföra arbetet pÄ samma nivÄ som de manliga prÀsterna..

?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.

Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen Àr 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stÀmmer med de regler; med den grafiska manual som gÀller för kommunen. Syftet Àr dessutom 2: Att undersöka hur anstÀllda inom Göteborgs Stad, sÀrskilt de med kommunikation som ansvarsomrÄde, anvÀnder och förstÄr den grafiska manualen nÀr de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen Àr syftet ocksÄ 3: Att se om Göteborgs Stad kan anvÀnda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrÄgor.Metod: InnehÄllsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) frÄn Göteborgs Stad för innehÄllsanalysen.

Staden som varumÀrke: en studie av city branding med Malmö som exempel

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan anvÀndas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrÄn teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag anvÀnder mig ocksÄ utav teori kring entreprenörsstaden dÄ jag menar att den tillvÀxtkultur som entreprenörsstaden prÀglas av ger viktiga ledtrÄdar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumÀrkesarbete. Mitt empiriska material bestÄr av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar pÄ hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i sÄ fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella vÀrden inkorporeras i varumÀrket Malmö.

Skillnader i frÀmlingsfientliga attityder i stad och pÄ landsbygd?en effekt av nationalism?

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka om frÀmlingsfientlighet Àr olika stark i staden och pÄ landsbygden. Vi tittar Àven pÄ effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har anvÀnt oss utav teorier sÄ som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt oss utav ISSP datamaterial frÄn 2003 ? National Identity II, vi har valt att anvÀnda datamaterialet för Sverige och Norge.

Stadsdel i ytterkanten

Den hÀr uppsatsen Àr ett kandidatarbete pÄ Programmet för Fysisk planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillÀmpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av omrÄden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hÄllbarhet, tÀthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp Àr centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen gÄr igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Betydelsen av kreditbedömarens sociala nÀtverk vid informationsinsamlingen i en liten respektive stor stad

Innan ett kreditbeslut kan fattas mÄste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror pÄ hur mycket och pÄlitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende pÄ hur bankerna bearbetar den information man har Àr ocksÄ en pÄverkande effekt pÄ hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare anvÀnder sig utav flera kÀllor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget dÀr kreditgivarens sociala nÀtverk Àr en av dessa kÀllor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nÀtverk dÄ han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information betrÀffande utlÄning till smÄ och medelstora företag. Undersökningen bestod av tvÄ personliga intervjuer och tvÄ telefonintervjuer som har utförts pÄ Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

VÀgen i det peri-urbana landskapet : mötet mellan stad och land, mellan gata och vÀg samt mellan urbana och rurala ideal

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vÀgar och gator samt mellan stad och land. HÀr sker Àven mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete Àr att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vÄr uppfattning om stad och land. Dessa ideal stÄr i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolÀra förhÄllandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land pÄverkats av dessa ideal.

Hur finner dÄ barnet plats i vuxenvÀrlden och i staden? : Platsanknytning i en modern Stockholmsförort - en miljöpsykologisk studie.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppvÀxtmiljö Àr ett av miljöpsykologins studieomrÄden; hur pÄverkar miljöns utformning barnets tÀnkande, identitet och sjÀlvutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund pÄverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod anvÀndes: en öppen frÄga om vad som Àr en bra stad för barn stÀlldes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpÄ femton av barnen intervjuades, och dÀrefter tio förÀldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-Äringens stad bestÄende av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och förÀldrar Àr tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, förÀldrars synsÀtt och den fysiska platsen bildar.

UnderhÄll av grÀvmaskiner i Aitikgruvan

UnderhÄll av maskinerna Àr en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhÄllsplanering och utförande gÄr det inte att bedriva denna verksamhet. UnderhÄllsplaneringen pÄ de stora grÀvlastarna Àr en viktig pusselbit för att produktionen av malm och grÄberg kan flyta pÄ utan störningar. UnderhÄll pÄ dessa giganter görs av naturliga skÀl dÀr maskinerna stÄr, nere i gruvan. Syftet med denna rapport Àr att analysera dagens underhÄll och komma med förslag pÄ förbÀttringar pÄ maskinen och underhÄllsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhÄll pÄ lastmaskinerna. Vi inriktade oss pÄ en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen Àr en elektriskt driven grÀvmaskin som har en totalvikt pÄ 1 220ton och en skopkapacitet pÄ 110ton (43m3)..

Grön förtÀtning - grönstrukturens roll i den tÀta staden

En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden. Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.

Den fria lekens betydelse och förÀldrars syn pÄ den

Syftet med den hÀr studien var att undersöka förÀldrars syn pÄ den fria leken i förskolan. Vi har Àven haft som syfte att undersöka om och pÄ vilket sÀtt förÀldrars syn skiljer sig Ät om de har sina barn i förskola pÄ landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frÄgeformulÀr som har delats ut pÄ tre förskolor. Vi har koncentrerat oss pÄ förÀldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa förÀldrar inte visste sÄ mycket om den fria leken, medan andra förÀldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->