Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten är sammansatt av en upplevelse av platsen och människorna vid en särskild tidpunkt där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer är det viktigt att etablera, förstärka eller förändra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begränsningar. Städers framtid är beroende av invånarnas och företagarnas beslut. Idag märks städernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.Borås är en stad som kännetecknas av närhet till natur, kultur och shopping. Staden präglas av sitt kulturella arv från textilindustrin och närheten till Göteborg.

ABSTRACTPurpose/aim: Are there any differences between how ?old? and ?young? groups within social movements in Sweden view (value) and use alternative and mainstream media?Material/method: The answer to the research problem is sought by conducting qualitative research interviews with representatives of four different groups: Alternativ Stad, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, Attac Sverige and Ingen Människa är Illegal. The theoretical framework consists of research on social movements, especially on their relation to media, and on alternative media.Main results: There exist some, but not great, differences between how ?old? and ?young? groups view and use mainstream and alternative media. The differences are relatively small when it comes to views on media and somewhat larger concerning media use.

Det finns en trend i städer att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar om närhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera städer har lyckats med detta. Det ska dock tilläggas att det även uppstått problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika städer erfarenhet av både vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts på en sträcka av Rönneå som flyter genom Ängelholm. Ån är i dagsläget föremål för en förstudie med mål att ta fram en åtgärdsplan för att höja värdet, skapa underlag och förutsättning för ett framtida Rönneå-projekt. Fallstudien har utgångspunkt i waterfrontutvecklingen som vuxit fram i världen sedan sent 1950-tal och efter hand spridit sig även till Sverige och Skandinavien..

Syftet med vårt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra två lärares språksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har också velat undersöka hur deras språksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i två klasser på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Vårt resultat visar att lärarna arbetar utifrån normerna för det offentliga språket där de förhåller sig till en kommunikationsteknisk/ändamålsenlig språknormering och ser på språket som ett ändamålsenligt redskap. Resultatet pekar även på att lärarnas upplevda och faktiska norm väl överensstämmer. Lärarna har en till största delen formalistisk språksyn som får genomslag i undervisningen men vi kan också finna flera inslag av en kommunikativ språksyn..

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvägledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vägledare på gymnasieskolor i en medelstor stad i Skåne. Studiens huvudsakliga resultat är att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns några specifika riktlinjer från varken styrdokument, rektor eller vägledaren själv för hur vägledaren ska hantera omvalen, något som utgör ett stort problem för vägledarna. Studien har i analysen även lyckats urskilja fem olika roller vägledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har också kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte är kompatibel med de Allmänna råden för studievägledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vägledare, roll, riktlinjer.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Hur jobbar man med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Frågan tycks inte vara lätt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslärare. Den här studien beskriver hur ett utvalt idrottslärarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hälsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hälsoundervisning samt vad deras elever lär och uppfattar av den undervisningen. Genom åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslärare och deras elever kunde en undersökning av idrottslärarnas sätt att bedriva hälsoundervisning i idrott och hälsa 1 uppnås. Resultatet visar att idrottslärarna lyckats fånga elevernas intresse och integrera hälsa i undervisningen, utan att enbart hänvisa till aktiviteter och själva görandet i ämnet, genom att arbeta med didaktiska hälsofrågor på flera stadier; skolnivå, lektionsnivå och individnivå..

Abstract : Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen.

Att beskriva och tolka några pedagogers upplevelser av sina långsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det här arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hålla arbetet vid liv under längre period? Studien bygger på kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger på tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter påtalar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av långsiktig karaktär. Även kunskapen om deras eget förhållningssätt och att få syn på genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

Det råder en urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader.

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform.

Ungdomarna är idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör på fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har så väljer många ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror på olika aspekter såsom ekonomi, kompisar, föräldrapåverkan och nya fritidsintressen. Därför är det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behålla ungdomar och det är också syftet till denna studie.

Marknaderna blir idag, oavsett industri, alltmer globala vilket bidrar till högre konkurrens. Stort fokus ligger vid optimering av produktionen för att minimera kostnaderna samtidigt som att maximera sin output. Logistik har blivit en allt viktigare del av företag vid optimering eftersom det är ett brett område med stora förbättringsmöjligheter för de flesta aktörer. Transporter är en del av logistikområdet som med högre bränslekostnader, krav på förkortade ledtider och minimala kostnader är en viktig del för företag. Boliden Mineral AB, som studien utförts hos, är ett företag inom gruvindustrin som sedan 1924 varit aktivt med säte i Boliden strax utanför Skellefteå.