Sök:

Sökresultat:

2033 Uppsatser om Malmö stad - Sida 36 av 136

ABP - Animaliska biprodukter i butiker

Animaliska biprodukter (ABP) Àr ett kontrollomrÄde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP Àr hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte Àr avsedda som livsmedel och Àr indelade i tre kategorier baserat pÄ risk för mÀnniskors och djurs hÀlsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanlÀggningar dÀr den största risken finns och de utförs av veterinÀrer anstÀllda pÄ livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollomrÄdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det hÀr arbetet var att kartlÀgga butikers ABP-problematik genom kontroller i fÀlt samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslÄ en lÀmplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att fÄ mer kunskap kring omrÄdet animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. KartlÀggningen utformades som en fÀltstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvÀrdering för ABP i butik.

Mobiloperatörsbranschen - En studie av konkurrens- och prissÀttningssituation samt en analys av prisjÀmförelsefaktorer

Titel Mobiloperatörsbranschen ? En studie av branschens konkurrens- och prissÀttningssituation samt en analys av prisjÀmförelsefaktorer Författare Fredric Andersson, Anders Andréen och Niklas Delmar Handledare Professor Allan T. Malm och Magnus Wide NivÄ Magisteruppsats Syfte Uppsatsens huvudsyfte Àr att genomföra en analys av den svenska prissÀttningssituationen inom mobiloperatörsbranschen. Vi har delat upp huvudsyftet i tvÄ delsyften: att beskriva den svenska mobiloperatörsbranschens konkurrens- och prissÀttningssituation samt att utreda och analysera olika faktorers effekt pÄ en prisjÀmförelse mellan svenska mobiloperatörer. Metod Arbetet bygger pÄ en explorativ studie med semistrukturerade intervjuer av mobilnÀtsoperatörer, service providers, myndigheter och omrÄdesexperter.

Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollÀrarnas syn pÄ samverkansarbetet, överlÀmningar och barns sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

Hand, hjÀrta och huvud : En studie om skolans resurser och deras betydelse för elevers resultat

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska Är nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet Àr att genom enkÀtundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har pÄ elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer pÄ ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik frÄn Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det gÄr att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser sÄsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgÄr att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag Àr dÄlig.  .

Den fysiska planeringens möjligheter och begrÀnsningar - att frÀmja fysisk aktivitet

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Att angöra Ronneby

Arbetet har sin utgÄngspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjÀlp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. ArbetsomrÄdets avgrÀnsning har gjorts med hÀnsyn till infarternas strÀckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat pÄ att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som Àr specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstÀrka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte Àr lika attraktivt tonas ner. Arbetet Àr ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, vÀrdiga och funktionella infarter..

S:t GöransomrÄdet : gestaltningsprogram för ett stadsutvecklingsomrÄde pÄ nordvÀstra Kungsholmen i Stockholm

North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t GöranomrÄdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t GöransomrÄdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t GöransomrÄdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t GöransomrÄdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.

FrÄn St. Petersburg till Paris och Berlin, i Stockholm stad jag kliver in : En falltudie av Stockholms identitetsskapande gentemot den ryska marknaden

Bakgrunden visar pÄ att Stockholms destinationsmarknadsförare befinner sig i en stark konkurrenssituation dÄ konkurrensen sker globalt. Vidare har kundernas beteende förÀndrats vilket stÀller högre krav pÄ Stockholms destinationsmarknadsförare. Utmaningen bestÄr i att Stockholm mÄste skapa en attraktiv identitet för att uppnÄ en lyckad image hos nya segment. DÀrmed Àr det betydelsefullt för Stockholm att attrahera ryska besökare.Uppsatsskribenterna har kommit fram till att Stockholm inte har en lyckad image i dagslÀget..

Att Àlska ett fotbollslag pÄ avstÄnd : En etnologisk studie om Malmö FF supportrar boende i Stockholm

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Den hÄllbara staden : HÄllbarhetscertifiering ur stadsdelsperspektiv

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Kommunen som varumÀrke

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Rötning av industrihampa förfiberproduktion : en utvÀrdering av kvalité och miljöpÄverkan

North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t GöranomrÄdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t GöransomrÄdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t GöransomrÄdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t GöransomrÄdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.

Delegation av ansvar i miljömÄl

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

Bilens framtid i Malmö

Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö ? elbilar och bilpooler?, har som mÄl att utifrÄn beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebÀr för mÀnniskor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning pÄ dessa aspekter. Bakgrunden till vÄrt stÀllningstagande att inrikta oss pÄ elbilar och bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpÄverkan frÀmst avseende luftföroreningar, buller samt trÀngsel. VÄr process med att bygga upp en teoretisk grund att stÄ pÄ inför vÄrt fortsatta arbete har gjort att vi anvÀnt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mÀngd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter pÄ miljön, förklarat fördelarna men Àven nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel pÄ bilpoolsutvecklingen sÄvÀl nationellt som ur ett Europaperspektiv.

TrÀds inverkan pÄ solstrÄlning mot bebyggelse : effekterna av trÀdval och placering i staden, sett ur ett hÄllbart perspektiv

I denna uppsats studeras stadstrÀds pÄverkan pÄ solstrÄlning i urban miljö. Idag tÀcks den största andelen yta i staden av hÄrdgjort material, mÄnga av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad frÄn vegetation har det hÄrdgjorda materialet en större förmÄga att absorbera och lagra den vÀrme som via solens instrÄlning nÄr jordskorpan under dagen. VÀrme eller kyla som lagras i en tÀt stad med höga byggnader kan behÄlla temperaturen lÀnge. Orsaken till detta Àr att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden sÄ att byggnaderna antingen vÀrms upp eller kyls ned ytterligare.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->