Örnsköldsviks kommun påbörjade 2005 ett projekt som kallas Världsklass 2015 bland annat med anledning att få bukt med nedåtgående befolkningssiffror. För att nå den vision som projektet eftersträvar ligger en viktig del i att stärka stadens varumärke. I problembakgrunden har vi sett att det finns mycket kvar att upptäcka inom det teoretiska området city branding. Många städer förstår inte fullt ut hur de ska utveckla och kontrollera sina varumärken. Det har visats att konventionella teorier från corporate branding området även går att använda för att analysera en stads varumärke.

Norra Sorgenfri är ett av de få områden som fortfarande visar spår från Malmös tid som Industristad. Under de senaste åren har Malmö genomgått en dramatisk förändring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus på hållbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri är nästa område att stå på tur i Malmös förnyelsearbete. Detta område är idag ett industri - och verksamhetsområde beläget strax sydost om Malmös stadskärna. På grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, står idag många byggnader tomma.

I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today. Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants.

LKAB är en gruvkoncern som bland annat driver en järnmalmsgruva samt malmförädling i Kiruna. Huvudprodukten i Kiruna är järnmalmspellets, finmald järnmalm och tillsatsmedel som sintrats ihop. I anrikningsprocesserna separeras malmen från föroreningar. Den renade och finmalda malmen blandas sedan med tillsatsmedel, rullas till kulor och sintras ihop. Rätt blandning av malm och tillsatsmedel är viktig för kvaliteten.För att säkerställa kvalitet på produkten används flera kvalitetsparametrar, en av dessa är produktens kemiska sammansättning.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön är nyanserad.

Som aktiv nyttjare av kollektivtrafiken har jag ofta upplevt hur väntan kan kännas såpass negativ (tråkig och otrygg) att jag valt andra färdmedel. Måste det se så ut? Vad styr utformningen av hållplatserna i Göteborg och hur skulle de kunna gestaltas för att skapa mervärden? I denna uppsats har målet varit att redogöra för varför hållplatser är utformade som de är, genom exemplet Göteborgs innerstad, samt med hänsyn till detta ifrågasätta och föra en kritisk diskussion kring hur hållplatserna skulle kunna planeras och gestaltas för att bidra till en mer attraktiv väntan och urban miljö. Syftet har varit att öka min egen förståelse för denna planering men även belysa hållplatsens potential till att dels få fler att resa kollektivt, dels bidra till en stimulerande tät stad. Studien är indelad i en inventerande del som besvarar vem och vad det är som styr följt av ett kritiskt diskuterande avsnitt som ifrågasätter utformningen.

Bakgrund:I dagens hårdnande globala konkurrens där många arbetstillfällen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till låglöneländer, ser många bedömare tjänstesektorn som vårnya stora tillväxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt få en kraftig tillväxt av jobb. Utländska turister som besöker Sverige är betydelsefulla, dåde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjänster med högtarbetsinnehåll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintäkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsättningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien är att kartlägga hur Göteborg går tillväga och har gått tillväga för att skapaen framgångsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg på turistnäringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnäringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och från Göteborg för utvecklingen avturistnäringen?Vad genererar turismen i intäkter och sysselsättning för Göteborg?Avgränsningar:Då turistnäringen är ett relativt brett begrepp har författarna avgränsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen är en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras på bådeprimärdata och sekundärdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar på turistnäringen genom samarbete mellan näringsliv och kommun.Närhetskonceptet är en betydande konkurrensfaktor.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter.

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgränser för hur lång tid människor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnått maximal tid i sjukförsäkringen blev man utförsäkrad och fick ett erbjudande att gå ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet går ut på att kartlägga individernas arbetsförmåga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet är det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan visar dock att det är en ganska stor del som går tillbaka till sjukförsäkringen efteråt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar möjligheten för deltagare att komma närmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handläggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera några särskilda faktorer eller förutsättningar som avgör om deltagare i programmet går vidare mot arbetsmarknaden eller går tillbaka till sjukförsäkringen.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Titel: Internprissättning inom offentlig verksamhet - En studie om Konsult och Service i Västerås stadProblem: Konsult och Service är en serviceförvaltning som tillhandahåller stödtjänster till kommunens förvaltningar. I dagsläget genomför de en förändring av sitt interna IT-pris. De forskningsfrågor vi ställer oss är:Vad använder Konsult och Service för internprissystem och varför detta system?Anser Konsult och Service att internprissättningen har medfört minskat resursslöseri?Ger internprissättningen en rättvis kostnadsfördelning, enligt Konsult och Service?Varför och hur förändrar Konsult och Service sitt interna IT-pris? Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att studera Konsult och Services internprissättning och den eventuella förmågan att minska resursslöseri och skapa en rättvis kostnadsfördelning med internprissättning. Syftet är även att beskriva den pågående förändringen av Konsult och Services interna IT-pris.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt intervjuer med tre personer som vi anser har bra kunskaper om internprissättning.Resultat och Slutsats: Konsult och Service använder sig av självkostnad, för att prissätta den interna handeln mellan kommunens enheter.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.