Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befästa rikets alla län och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. Länen och landskapen framställdes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den här uppsatsen söker författaren åskådliggöra hur en norrbottnisk identitet växer fram och befästs i denna tidsanda, samt hur den processen överensstämmer eller skiljer sig från övriga Sverige. För att uppnå syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvården i Sverige och främst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvården som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.

Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där. Att leva i en liten tätort är ett annat sätt än vad det är i staden eller på den rena landsbygden.

Inledning: Sverige har under lång tid ansetts vara ett land med mycket låg nivå av korruption och har av andra länder setts som ett föredöme. Dock har det på senare år varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshärvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt både av politiker och media. Göteborg är en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under åren 2010-2011 framkom det att flera tjänstemän i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de områden som är extra utsatt för korruption är upphandlingsenheterna då de årligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förståelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande incitament och istället se på vilka incitament som får individer att avstå från korruption, det vill säga vilka incitament som blir korruptionshämmande. Och vår forskningsfråga blev således följande;?Vilka incitament anser de tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjänstemän vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.