Sökresultat:
5167 Uppsatser om Malmö kommun - Sida 17 av 345
NĂ€r jag blir gammal vill jag bstĂ€mma. : En studie om ökat brukarinflytande inom Ă€ldreomsorgen i Ărebro kommun.
Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förĂ€ndringsarbete för ett ökat brukarinflytande gĂ€llande sociala omsorgsinsatser och servicetjĂ€nster i ordinĂ€rt boende, det vill sĂ€ga det egna hemmet. Vi valde att studera Ărebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. VĂ„rt teoretiska fundament har bestĂ„tt av socialtjĂ€nstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahĂ„lla servicetjĂ€nster Ă„t Ă€ldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsĂ€tt, Kasam och empowerment. VĂ„rt resultat visar att Ărebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa Ă€r: förĂ€ndrad bistĂ„ndshandlĂ€ggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahĂ„lla servicetjĂ€nster Ă„t Ă€ldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.
PLASTHANTERINGEN I SVERIGE En kvalitativ studie om storstadskommunernas plasthantering utifr?n EU:s Plastdirektiv (EU) 2019/904
The aim of this essay is to examine the handling of plastic waste on a local level in the three
municipalities of Gothenburg, Malm? and Stockholm. This is achieved with the help of
guidance within the theory of Multi-level Governance. By applying the EU directive
2019/904, about disposable plastic, and examining the global plastic problem, the efforts to
promote sustainable use, and recycling of plastic, is analyzed. The method involves a
qualitative content analysis, where the 2022 waste plans of the three municipalities, ?Sveriges
handlingsplan f?r plast? by the Government Office, and the 2019/904 EU directive constitutes
the base of the study.
HÄllbara transporter : En intervjustudie kring arbetet med hÄllbara transporter i Norrköpings och Linköpings kommun
Trots en förbÀttrad luftkvalité och en minskning av luftföroreningar ökar fortfarande transportsektorns utslÀpp, vilket gör det svÄrt att uppfylla bland annat de svenska miljömÄlen. Kommuner i Sverige har en stor roll gÀllande planering och beslutsfattande i arbetet med hÄllbara transporter. TransportfrÄgan Àr en komplex frÄga och som Àven strÀcker sig utanför kommunernas grÀnser. Linköpings och Norrköpings kommun hÄller pÄ att utveckla en fjÀrde storstadsregion och samarbetar en del med varandra. Det som undersöks i studien Àr vad tjÀnstemÀnnen upplever hindrar och möjliggör arbetet med implementeringen av ÄtgÀrder gÀllande hÄllbara transporter i de bÄda kommunerna.
GIS i Ale kommun
Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..
Effektivitet i team : omsorgsgrupper jÀmförda med andra svenska arbetsgrupper frÄn en större population
The aim of the study was to look at the differences in groups in Karlskrona Kommun in comparison to a larger population of work-groups in Sweden. The instrument used was the Team Diagnostic Survey developed by Ruth Wageman, J. Richard Hackman and Erin Lehman (2005) in order to diagnose the strengths and weaknesses in work-groups, as well as explore the group?s behaviours and effectiveness. The results show that there was a significant difference between the Karlskrona Kommun groups and the larger population of Swedish groups in the following areas: stable, clarity, challenge, diversity, whole task, resources and availability..
Förintelsen i undervisningen - vad för slags undervisning fÄr eleverna i Ärskurs fem?
VÄr uppsats innehÄll Àr hur man som pedagog kan gÄ till vÀga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krÀvs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar ocksÄ upp olika tillvÀgagÄngssÀtt pedagoger och blivande pedagoger kan anvÀnda sig av. Uppsatsen innehÄller enkÀtundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrÄgor till tre olika pedagoger, hur de stÀller sig till undervisning om Förintelsen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i SkÄne vet om Förintelsen och hur mycket tid som lÀggs ner pÄ undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..
Kommunikationens pÄverkan pÄ kommunal revision och dess effektivitet - En fallstudie av Simrishamns kommun
VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.
VÄgutbredning i tÄg : En analys i Matlab
Vid malmbrytning förflyttas malm lÄnga strÀckor med tÄg. Malmbanan Àr en jÀrnvÀg som gÄr frÄn LuleÄ till Narvik i Norge. Mellan Kiruna och Narvik fraktas det Ärligen ca 15 miljoner ton jÀrnmalm. TÄget bestÄr av 2 lok med 52 vagnar dÀr varje vagn kan vÀga upp till 100 ton. I kopplen mellan vissa vagnar uppstÄr sprickor som kan leda till brott sÄ att tÄget riskerar tappa vagnar.Syftet med det hÀr arbetet Àr att titta pÄ hur stora krafterna blir i kopplen mellan tÄgvagnarna.
Masterplan för Kalix kommun 2013-2025
Detta arbete skrevs pÄ Kalix kommun. Arbetet gick ut pÄ att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut pÄ att inventera och presentera befintliga och planerade markomrÄden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix nÀringsliv och utomstÄende aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvÀndig information vad gÀller etableringar, tillgÀnglig mark, nödvÀndig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma dokument. Att ha sÄ mycket fakta som möjligt i samma dokument underlÀttar bÄde för kommunen och för nÀringslivet.
Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer : En studie med inritning pÄ förskolans beslutsfattare inom Halmstads kommun och Laholms kommun
 SammanfattningTitel: Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: MÄlstyrning, förskolor, otydliga mÄl, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder anvÀnder kommunala organisationer dÀr det kan finnas konflikter mellan olika mÄl, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundlÀggande teorierna som presenteras med denna uppsats Àr mÄlformulering, mÄlkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mÄl som presenteras i denna uppsats Àr Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om mÄlkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.
Den gyllene positionen En fallstudie av befattningar, förtroende och motiv till ekonomisk brottslighet inom Göteborgs kommun och Skandia AB
Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur sociala och strukturella villkor pÄverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begÄ ekonomisk brottslighet. De frÄgestÀllningar jag önskat fÄ svar pÄ Àr:Hur kan ett ekonomiskt förtroende anvÀndas för att begÄ ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka Äterfinns i Skandiafallet och muthÀrvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de Ätalades berÀttelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthÀrvan inom Göteborgs kommun?DÄ mÄlet med arbetet hela tiden bestÄtt av att fÄ en större förstÄelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att dÀrefter ha möjlighet att jÀmföra likheter och skillnader mellan informanterna. DÀrmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjÀlp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frÄgor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som Àr centralt för att kunna begÄ den hÀr typen av brott. Dessa förutsÀttningar synes vara ett genomgÄende tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..
Bibliotek i förÀndring : en fallstudie av folkbibliotek i Nacka kommun
Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsÀttet pÄ bibliotekets samhÀllsuppdrag mellan biblioteken som pÄverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen stÀller. En förstudie gjordes i form av en observation pÄ respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att fÄ större inblick i Àmnet. Intervjuer med respondenter frÄn ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvÀrderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen frÄn dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade pÄ en skillnad i synsÀttet hos respektive bibliotek bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna.
Framtidens mÄngfald: Hur nÄr vi nya vÀgar till en berikande organisation
Examensarbetets syfte Àr att undersöka de problem som kan tÀnkas hindra implementeringen av mÄngfaldsarbete inom LuleÄ kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning anvÀnder för att frÀmja mÄngfald inom LuleÄ kommun. Nio anstÀllda intervjuades inom olika verksamhetsomrÄden inom LuleÄ kommuns förvaltning. IntervjufrÄgorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mÄngfaldsarbetet relaterat till jÀmstÀlldhet och etnisk/kulturell mÄngfald. UtifrÄn intervjuresultaten gjordes en sammanstÀllning, som visade pÄ möjligheter till ett förbÀttrat mÄngfaldsarbete. Resultatet visade att LuleÄ kommun satte upp gemensamma mÄl för mÄngfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.
"Man fÄr ju inte ha för stort hjÀrta" : Gode mÀns komplexa roll i mötet med de ensamkommande flyktingbarnen
Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.
Begreppen i huvudet ger orden i munnen
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andrasprÄk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andrasprÄk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms lÀn som enligt statistiken har mindre Àn 5% elever som lÀser svenska som andrasprÄk i grundskolan. VÄra resultat visar att organisationen av svenska som andrasprÄk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestÀmma vilket omrÄde som framtrÀder som viktigast i varje kommun..