Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos är en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vävnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom är en benign, neoplastisk sjukdom som härrör från intraepiteliala celler, så kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom är en Malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i två former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).

Varje år behandlas ungefär 8000 personer i slutenvård för Malign tumör i bröstkörteln. Bröstcancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige. När kvinnor drabbas av bröstcancer är det viktigt att de får den information de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av information i samband med undersökning och behandling hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

Varje år behandlas ungefär 8000 personer i slutenvård för Malign tumör i bröstkörteln. Bröstcancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige. När kvinnor drabbas av bröstcancer är det viktigt att de får den information de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av information i samband med undersökning och behandling hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

Background: In Sweden around 6500 women suffer each year from breast cancer and during lifetime every tenth women is affected. Mastectomy (removal of part of or the whole breast) is carried out mostly in purpose to remove Malign tumours or in prophylactic purpose. The breast can be rebuilt through breast reconstruction. Method: The result analysis was based on nine articles. A Manifest content analysis was used and data from the articles where divided into themes and patterns, on the basis of these categories were created.

Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta. Smärtan räknas som långvarig när den pågått i minst tre månader. Långvarig smärta är en individuell upplevelse som inte går att mäta tillförlitligt. Det kan vara svårt för omgivningen att bemöta och förstå människor med långvarig smärta, då kliniska tecken på smärta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta, sett ur ett livsvärldsperspektiv.

Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta. Smärtan räknas som långvarig när den pågått i minst tre månader. Långvarig smärta är en individuell upplevelse som inte går att mäta tillförlitligt. Det kan vara svårt för omgivningen att bemöta och förstå människor med långvarig smärta, då kliniska tecken på smärta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta, sett ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Långvarig smärta påverkade människors livsvärld på flera olika sätt.

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-Maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

Syftet med studien var att utvärdera den multidisciplinära rehabiliteringen inom Garnis Rehabcenter i Boden. Frågeställningarna var: 1)Förändras self- efficacy avseende smärta, funktion och andra symptom efter 2,5 veckor respektive 6 månader? 2)Förändras nivå av skattad smärtintensitet, skattad funktionsförmåga och sjukfrånvaro efter 6 månader? 3)Förändras synen på vilka faktorer som är viktiga för att återgå respektive inte återgå till arbete efter 6 månader? Data vid baseline jämfördes med data efter avslutad behandling 2,5 veckor samt efter 6 månader. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer, 19 kvinnor och 4 män, medianålder var 49 år. Samtliga personer i undersökningsgruppen hade diagnosen långvarig smärtproblematik av icke- Malign karaktär och var remitterade till Garnis Rehabcenter för smärtrehabilitering.

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-Maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

Bakgrund: SBU (2006) efterfrågade mer evidens för Acceptance and Commitment Therapy, (ACT) mot långvarig smärta då det både är en stor orsak till lidande och en dyr samhällskostnad (87,5 miljarder kr, år 2003). Enheten för Långvarig Smärta ? Avdelning, (ELS-A) är den enda vårdavdelningen i Sverige som behandlar långvarig smärta med ACT. Syfte: Att undersöka hur patienter, som för minst ett år sedan genomgått ACT-behandling på en slutenvårdsavdelning med långvariga smärttillstånd som specialitet, upplevde behandlingsmetoden och dess resultat samt sjuksköterskans roll vid behandlingen. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semi-strukturerade frågor tillämpades för datainsamling.

Various problems with nail disorders have been noticed in the Swedish population of Giant Schnauzer, but the frequencies of these problems are unknown. This could be due to the fact that bad nail quality has several differential diagnoses and lack of diagnostic criteria and diagnostic codes for nail disorders. The main purpose of this study is to review different types of claw defects and diseases of the nail bed in dogs, and to classify and evaluate the proportions in the Swedish Giant Schnauzer population. The nail is a specialized part of the skin. The quick will strengthen and protect the third phalang against the surrounding.

Under puberteten börjar hundens juver att utvecklas. Detta kräver närvaro av ett flertal olika hormoner, exempelvis östrogen, progesteron, prolaktin och tillväxthormon (GH). Men även tillväxtfaktorer så som insulinlik tillväxtfaktor 1 (IGF-1) och epidermal growth factor (EGF) krävs. Samma hormoner och tillväxtfaktorer kan leda till juverhyperplasi och medföra en ökad risk för juvertumörer. Juvertumörer är en av de vanligaste tumörtyperna hos tikar och representerar ungefär 70 % av alla cancerfall. Den typiska patientbilden är en äldre, okastrerad tik eller en tik som blivit kastrerad senare i livet.