Uppsatsen ämnar ge en indikation på huruvida affärsdriven SOA har adopterats i organisationer vilka har utfört eller planerat att utföra ett SOA-initiativ. Genom att karakterisera begreppet SOA via den litterära grund uppsatsen vilar på, har vi kunnat identifiera teman utifrån vilka vi utformat en intervjuguide i syfte att utföra en intervjuundersökning, i form av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet transkriberades och analyserades. Via meningskoncentration kunde vi sedan presentera informanternas syn på ovanstående syfte samt relatera detta till litteraturgenomgången. Detta resonemang blev till en diskussion för att därifrån nå ett resultat och således kunna ge ett forskningsbidrag.

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ettarbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilkenproduktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information ärhämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår frånsammanställda fakturor och verkliga tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsväggar inte är stor.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

Syftet med studien var att utvärdera den multidisciplinära rehabiliteringen inom Garnis Rehabcenter i Boden. Frågeställningarna var: 1)Förändras self- efficacy avseende smärta, funktion och andra symptom efter 2,5 veckor respektive 6 månader? 2)Förändras nivå av skattad smärtintensitet, skattad funktionsförmåga och sjukfrånvaro efter 6 månader? 3)Förändras synen på vilka faktorer som är viktiga för att återgå respektive inte återgå till arbete efter 6 månader? Data vid baseline jämfördes med data efter avslutad behandling 2,5 veckor samt efter 6 månader. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer, 19 kvinnor och 4 män, medianålder var 49 år. Samtliga personer i undersökningsgruppen hade diagnosen långvarig smärtproblematik av icke- malign karaktär och var remitterade till Garnis Rehabcenter för smärtrehabilitering.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ettarbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilkenproduktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information ärhämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår frånsammanställda fakturor och verkliga tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsväggar inte är stor.

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl.

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

Syftet med detta arbete är att försöka utforma en modell för att analysera olika matavfallssystem. Detta arbete görs med skärskilt Kiruna kommun i tanke då detta arbete är en del i en önskan från deras sida gentemot Luleå tekniska universitet. För att göra en analys så byggs en systemanalysmodell utifrån vilka alternativ som är intressanta att studera i det här fallet brännbart, en hybrid lösning, kärlinsamling för rötning och köksavfallskvarn. Dessa alternativ valdes sedan att utvärderas gentemot ett antal parametrar inom områdena användaraspekter, transport, process och slutavsättning, energi och säkerhet. Dessa parametrar ska sedan utvärderas och poängsättas.

Denna uppsats bygger på empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelärare. Syftet är att ta reda på dessas inställning till och erfarenheter av ämnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingående ämnena. Resonemangen sätts in i en ram av teorier, läroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lämplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till ämnesövergripande samarbete då det ger tydliga sammanhang för elevernas lärande vilket anses fördelaktigt, men mängden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det kräver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som måste hinnas med. En annan tydlig indikation är att lärarnas sätt att uttrycka sig är väsensskilt från den typ av fackspråk som används inom forskningen..

Vårt syfte med detta arbete är att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som går bra på Stockholmsbörsen från lönsamma företag som inte går bra. Med hjälp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvärderingar som i sin tur leder till placeringar som går bättre än index över Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Angreppssättet är av induktiv karaktär där vi försöker upptäcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frågeställningen; vad skiljer lönsamma företag som går bra på börsen från dem som inte gör det? När man ser på de enskilda faktorerna utmärker sig Re, rörelsemarginal, utdelning, omsättningstillväxt till fördel för vinnarna som ligger högre.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för pedagogisk handledning ? svårigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för pedagogisk handledning.