Scientists argue that gender affects foreign policy and security policy, that ideas of gender are inconstant and that there is a lack of feminist perspectives in International Relations. The changes seen in the global security context may have challenged the way politicians and scientists understand war and its impacts, and led to increased gender awareness.Using securitization theory and feminist international relations theory, the aim is to examine how women and men are being spoken of in the Swedish foreign policy discourse regarding participation in the UN-led stabilization mission Minusma in Mali. By applying a feminist perspective on the securitization process, the intention is to increase the knowledge of whether there is gender awareness in this context.The result shows that there is limited gender awareness. There is minor consideration for the conflict?s different implications on the situation for women and men.

The purpose of this essay is on the one hand to study Sub-Saharan Africa from a comparative perspective to analyze different explanations to democratization and on the other hand to compare the democratization of the most interesting cases found. To fulfil the purpose, the essay is divided into a quantitative and a qualitative part. The quantitative part starts from four different theories of democratization and thus has a deductive theory testing approach. We intend to use four theories: the modernization theory, the theory of stable institutions as a prerequisite for democratization, political culture and ethnic diversity as an obstacle for democratization, to test how they correspond with the democratic situation in Africa, and at the same time find deviant cases. The second part of the study takes its start from an inductive perspective and examines institutions and citizens of the deviant cases.

Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de två största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001.Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som går att utläsa i rapporteringen mellan de båda konflikterna, vilka faktorer som påverkar rapporteringarnas vinkel, samt på vilket sätt vinkel rapporteras.Studien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrån tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjälp av kvalitativ textanalys.Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig när tidningen har egna reportrar på plats. Då det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade området tenderade rapporteringen fokusera på humana och civila aspekter. När tidningarna inte hade en utsänd reporter var i stället militären den primära källan och fokus låg då på militär överlägsenhet.Uppsatsens teoretiska ram är baserad på Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskälla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna.Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förändrats och närmat sig fredsjournalistik över tid, dels på grund av ökad användning av sociala medier och dels på grund av ökad forskning om förutsättningar för fredlig lösning av konflikter.Studien visar att det skett begränsade förändringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de år som undersökts.

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om Malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Ebola upptäcktes för första gången 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pågående utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nästan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket är mer än 50 gånger fler än i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset består av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire.

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad.

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.