Människohandel är en brottslighet som fått globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nätverk som utbrett sig över stora delar av världen. Detta är något som dagens Makthavare bör ta på största allvar. Genom globaliseringen så har gränserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i världen har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det är mellan en till fyra miljoner människor som varje år faller offer för människohandeln majoriteten av dessa är kvinnor och barn. I detta så ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.

I den här uppsatsen gör jag en tematisk komparation mellan Karin Boyes roman Kallocain (1940) och Harry Martinsons epos Aniara (1956). Då jag utgår från att båda verken ingår i den dystopiska genren så redogör jag för vad en dystopi är. Jag ger en kort författarpresentation om respektive författare och tar upp tidigare forskning samt diskuterar begreppet tema och går igenom handlingen i de undersökta verken. Det som följer är undersökningen där jag går igenom romanen Kallocain och eposet Aniara tema för tema och undersöker om det finns några eventuella skillnader och/eller likheter i framställningen. Jag inleder temakomparationen med tema kärlek där jag kommer fram till att kärlek förekommer i de båda verken men skildras på olika sätt.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

Bakgrund Lean är en managementmetod från privata näringslivet med ursprung från Toyotas bilproduktion i Japan och är både en filosofi om ständiga förbättringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer väljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom området är ett aktuellt ämne.SyfteSyftet med denna uppsats är att besvara tre frågor:1. Varför väljer vissa kommuner/verksamheter att tillämpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsättningar?3. Finns det några faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid två offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i Borås vid Västra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har använts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skälen för politiker och Makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgång (Legitimitet!) än att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvända bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean får förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

Nyhetsmedia är en av de främsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter får sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att Makthavare har tvingats lämna sina poster. Detta har lett till att ämnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhällsdebatten, vilket fångade vårt intresse för att undersöka ämnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhåller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhåller sig till organisationer samt att skapa en förståelse för hur de båda parterna kan förhålla sig till varandra för att stärka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie där vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser på relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i två perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och Makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad.

C-uppsats kandidat 2011Title: Media ? terroristens medhjälpare? Författare: Christoffer WiklöwSpråk: svenskaInstution: JMK, Stockholm Universitet En kvalitativ studie om New York Times språkbruk kring terrorism. De valda frågeställningarna blev:Hur är New York Times språkbruk kring terrorism och 9/11 2001, respektive 2011? Hur har mass-mediated terrorism-diskursen förändrats mellan året 2001 och året 2011 i New York Times nyhetsartiklar om terrorism och 9/11? Hur ser en reporter på sin roll som skribent om 9/11, och hur kommer detta att indikera på att journalisten kanske faller offer för att vara terroristens medhjälpare?Och materialet för studien blev fyra artiklar från New York Times, och en intervju med en skribent bakom en av artiklarna. Teorival blev en kritisk teori-inriktad del med en socialkonstruktionisktisk infallsvinkel som stöd. Birgitte L.

Framtidsstudier har i alla tider använts av Makthavare för att få information om framtiden. Metoderna har varierat genom åren. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier används ofta som underlag till långsiktiga beslut i politik och näringsliv. Därför är det intressant att titta på om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro.

Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.  Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila Makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Utbrändhet är ett aktuellt fenomen som kommit i blickfånget i Sverige. Det svenska arbetslivet är präglat av arbetsrelaterad ohälsa som stress och utbrändhet. Utbrändhet kostar samhället mycket pengar och därför har det också hamnat på politikernas bord. Samhällsutvecklingen går fort och samhällsorganisationen kräver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. Människan förväntas ställa om sig till fördel för utveckling och framåtskridande inom såväl nationella som internationella marknadsförhållanden.

Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.