Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lärares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berätta om lärares yrkeskunskaper och barns hinder och tillträde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén används deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det är åtta skolteaterpubliker med barn 5-9 år och deras lärare i två olika teaterfoajéer som studerats innan de går in för att se en teaterföreställning.Skolteaterbesöket äger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lärare agerar med avledande, påminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. Lärares handlingar karaktäriseras av disciplinerande makt och då fler hinder än tillträden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tillträde till kultur.

A B S T R A C TTitle: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?)Number of pages: 36Author: Carolina VallinTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy.Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can?t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy..

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell..

Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue).

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan.

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

Abstract Larsson, Evelina & Lund-Jensen, Sofi (2010). Disciplinering. En studie av sex lärares förhållningssätt till ordning och reda. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. I denna studie läggs fokus på begreppet disciplinering. Syftet är att beskriva, analysera och diskutera disciplineringens betydelse i skolans sammanhang ur ett lärarperspektiv. Studien äger rum på en skola där urvalsgruppen består av fem lärare som undervisar eleverna i årskurs 5.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.

Maria AntemarKommunikativt arbetssättEn studie om lärares syn på kommunikativt arbetssättCommunicative working procedure- a study about teachers sight of communicative working procedure.Antal sidor: 37Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sveriges Television och TV 4 skildrar socialtjänsten i sina nyhetsprogram. Frågeställningarna som ska ge svar på detta är:? Hur ser de program som omnämner socialtjänsten ut?? Vilken bild förmedlas i programmen?? Vem kommer till tals?Urvalet består av TV program listade i Svenskt Mediearkiv som förknippas med socialtjänsten under perioden 2007 till 2009. Undersökningen är en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. Tillvägagångssättet har inslag av induktion där resultat och teori har tagits fram i en process som varvar genomgång av material med analys.

Fisk är ett hälsosamt livsmedel och allt eftersom världsbefolkningen har växt och hälsotrenden blossat upp, har trycket på fiskerinäringen ökat.Bakgrundens fakta tog upp olika konsekvenser som fiskodling kan medföra och hur stor kunskap konsumenten har om detta och deras makt att påverka industrin.Syftet med studien var att belysa brister i fiskodling kopplat till konsumenters kunskap, samt hur de etiska frågorna påverkar konsumentens val.I metod och materialstycket lades det fram att studien var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från olika databaser som gick att tillgå vid Örebro universitet.Resultatet av undersökningen gav inblickar i vad konsumenter visste om odlad fisk, vad de tyckte om produkten och hur eller om de utövade sin makt. Resultatet visar även hur hanteringen av fisk går till på fiskodlingar runt om i Europa.I diskussionsavsnittet i studien lades bakgrundsfakta ihop med fakta ur resultatavsnittet. I diskussionen framkom information om att konsumenters uppfattning och kännedom om odlad fisk inte var tillräcklig, trots de märkningar och informationskällor som presenteras i bakgrunden.I diskussionsavsnittet diskuteras även processen som ledde fram till den här studien och vad som fungerat respektive inte fungerat..