Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslångt lärande?, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

AbstractVärlden förändrades 1989. Det sovjetiska samhällssystemets kollaps befäste i mångas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisågs av många författare vid denna tidpunkt, var den parallella framväxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över världen, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela världen.I vår uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det världsomspännande maktsubjektet. Detta har gjorts i två steg, där vi först fokuserar på sekretariatets repressiva makt; dess utslätning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas.Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön.Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med demens?För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera?De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.

Inom dagens hälso- och sjukvård finns det metoder som kompletterar den västerländska skolmedicinen. Metoder som kan komma att användas när skolmedicinen inte räcker till. Genomgående för vården med Komplementär och alternativ medicin, KAM metoder är en prägling av helhetstänkande ibland även kallat holistiskt synsätt.Syftet med denna uppsats är att beskriva den befintliga forskningslitteraturen med avseende på sjuksköterskans och övriga vårdpersonalens uppfattningar om KAM samt hur KAM används inom vården.Åtta studier sammanställdes och analyserades i en litteraturöversikt för att få en överblick över kunskapsläget. Resultatet presenteras med två huvudkategorier. Kategorierna är Uppfattning om KAM och Hur KAM används i vården.

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg använder personalen vid kommunala HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda på om personalen använder makt genom att stämpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgångspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stämplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bättre på att socialisera barnen på ett positivt sätt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) språket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och värderingar.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.

Syftet med uppsatsen är att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra Gårda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna är hämtade frånkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna åtta politiker från Göteborgsbyggnadsnämnd och fastighetsnämnd, en boende i södra Gårda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som används är identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens värde och den materielladiskursen om bostadens värde.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.