Var står ursprungsfolk i den internationella politiken?.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

I denna uppsats undersöker jag vilan på en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna jag utgår från är ?hur talar barnen om vilan?? och ?hur talar pedagogerna om vilan??. Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av intervjuer och fältanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har använt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner.

Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ?feminismers? syn på könen och samhället.Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ?kvinnlighet? författaren ger, samt hur denna ?kvinnlighet? konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inom äldreomsorgen kan definieras. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det som driver en människa att arbeta som chef? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom äldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas.

Sammanfattning Studiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om Makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt.

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen. Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar..

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i och förståelse för hur homosexuella män upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stå emot den makt som heteronormativiteten innebär. Studien är kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella män för att ta reda på hur synen på deras egna platser i tillvaron påverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat består av samt det offentliga samhällets struktur begränsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur väl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhället beror på hur den sociala kontexten ser ut, men även på vilken relation den homosexuella mannen själv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende på situation, och att männens band till vänner och familj i stor utsträckning inte påverkas negativt av stigmat..