Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lång yrkeserfarenhet tänker om och förhåller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa påverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer där ett semistrukturerat intervjuformulär har legat till grund för ett mer öppet samtal, därefter bearbetades materialet via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar en stor samstämmighet beträffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstående begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel på detta är terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid är asymmetrisk samt att det som terapeut inte går att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhåller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och påverkar de som söker vår hjälp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet ställer höga krav på terapeuten.

Under de senaste 200 åren har försvarsmakten varit ständigt närvarande i Karlsborg. Med utgångspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militära närvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgå från maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rådande förutsättningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har påverkat kommunens företagande. Jag har även redogjort för de möjligheter och begränsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

      Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet..

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem.

Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att använda oss av en abduktiv ansats då vi utgått ifrån både teori och empiri för att få fram vårt resultat. Vårt syfte med uppsatsen var att förstå hur anställda i kundorienterade yrken påverkas av makt från ledning och kunder samtidigt som interaktionen är en stor del i arbetet som de anställda inte kan bortse ifrån. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med människor från olika kundorienterade yrken. För att analysera vår empiri har vi använt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

SammanfattningAlla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

I det offentliga stadsrummet finns en stor mängd reklam som visar avkläda kvinnokroppar och som ofta anspelar på sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och är en fråga som skär mellan områdena politik, juridik och näringsliv och frågan har debatterats under flera årtionden. Denna uppsats ämnar undersöka hur individer upplever och förhåller sig till reklamens framställning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och på vilket sätt det sexualiserade offentliga rummet förstås ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvärldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framställa en synnerligen homogen kropp ? något som studiens respondenter upplevde som negativt då de ständigt behövde förhålla sig till detta ideal.

Hur har läraryrket sett ut förr och hur har det förändrats fram till idag? Studien syftar till att ta reda på detta genom att studera spelfilmer. Spelfilmer, som under undersökningens gång, i samtal med andra pedagoger, visat sig används i pedagogiska syften. I kapitlet Litteraturgenomgång får man en inblick i forskningar som gjorts om läraryrket och dess förändring över tid, men framförallt under 1900-talet. Här kan man även få en bredare kunskap om skolor och läroverk, när de kom till och hur de utvecklats. Metoden som används i studien är filmanalys.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie).

Syfte: Vårt syfte med den här rapporten är att ta reda på hur konsumenterna ser på IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill också titta på konsumenternas maktförhållande i relation till denna fråga. Problem: I dagen samhälle marknadsför sig allt fler företag på sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förändring växer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhåller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring här? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkätundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att använda sin makt för att påverka företag och organisationer.

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

En berättarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berättartekniska aspekterna skapas en ny ingång till förståelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framställning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förståelse av novellerna..