Sök:

Sökresultat:

2082 Uppsatser om Makt och framgćn - Sida 62 av 139

Diskursernas sanning ? den verkliga sanningen? : ?Makthavarnas? beskrivningar om bostadsmarkanden i Östersunds kommun.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella förestĂ€llningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhĂ„llningssĂ€ttet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar frĂ„n Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering pĂ„ bostadsmarknaden, framstĂ€lldes som en frĂ„ga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med lĂ„g socioekonomisk status.

"Kunskap Àr makt" : En kvalitativ studie om ordningspolisers lÀrande

In a work environment where employees can be thrown into all sorts of situations and where anything can happen, it requires that they have good knowledge about what they do and constantly strive to improve their skills. The purpose of this paper is to study how professional police officers perceive learning in their work. Essay authors would like to find out how the police officers experience their formal learning, informal learning and police education. This is by research what the police officers learn through various forms of education and what they learn by practicing their profession. Previous research dealing with the subject and relevant theories are discussed and processed.

Komplexiteten av ordet hora : en studie kring hur ordet hora uppfattas och anvÀnds

Fokuseringen pÄ sexuella krÀnkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, bÄde i massmedia och i samhÀlls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest anvÀnda förolÀmpningarna i omlopp Àr ordet hora. DÄ jag tror att anvÀndandet av ord som hora Àr mer komplex Àn bilden som ges i media, vÀljer jag att undersöka anvÀndandet av ordet utifrÄn Bourdieus teori om symboliskt vÄld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats Àr att se om ett ord som hora, som lÀnge förknippats med en förolÀmpning mot en kvinna, kan fÄ en betydelse som associeras med nÄgot positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som krÀnkande, och att Àven tjejer anvÀnder ord som hora.

"Det var inte mitt val" - en narrativ studie om upplevelser av elektrokonvulsiv terapi (ECT)

This study aims to highlight patientsÂŽ experiences about and thoughts of side effects fromelectroconvulsive therapy (ECT), a therapeutic method commonly used when having severedepressions. The framing of questions were how the respondents of this study describe theirlife before, during and after ECT-treatment, how the treatment has affected their daily life andhow these experiences may contribute to the awareness of power in professional relations.The study is based on three semi-structured narrative interviews and the main result showedthat, according to my interpretation, ECT as a treatment obliterated memories, quality of lifeand daily structure for all participants. Unfortunately they have all become subjects ofpsychiatric power and have faced considerable difficulty in getting professional recognitionaccording to their severe memory issues. The respondents have lost the ability to relate totheir past which clearly makes them struggle in their present context. A point in commonamong them is that neither of them wanted ECT but, because of the lack of communicationbetween them as patients and the health care in general, they all ended up getting it..

Mot mer makt? - En studie om utvecklingslÀnders maktsituation i VÀrldshandelsorganisationen WTO

This thesis examines the power of developing countries within the World Trade Organization (WTO). The research question is if there is a change in the power relations between developing countries and developed countries from the establishment of the WTO in 1995 and until mid 2006, and if so, why this change is taking place? The thesis has its theoretical starting-point within regime theory and views it from a critical theoretical perspective. A multidimensional why of dealing with the concept of power is being used to answer if there is a change in the power relations? The conclusion is that there is a small change in the power relations and that the developing countries are gaining more, but limited power.

En helt vanlig kille? : En diskursteoretisk analys av representation av maskulinitet i böcker om manlig identitet riktade mot unga killar

Syftet med denna studie Àr att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika sjÀlvhjÀlpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har anvÀnts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har ocksÄ de förÀndringstankar som drivs i böckerna och deras förhÄllningssÀtt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nÀstan samtliga böcker finns nÄgon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benÀmnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt Ät böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget Àr dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstÄr som stark, sjÀlvklar och mer eller mindre central i alla mÀns identitet..

LegolÄdan som social arena : Leksakens roll i fo?rskolebarns sociala samspel

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Jag vÀnder knÀna mot varandra : Om bostadsbrist, andrahandsboende och ÄteranvÀnda flyttkartonger

I den hÀr essÀn analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus pÄ Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnÀrliga metoder kan beskriva och ifrÄgasÀtta denna situation? Detta arbete, bÄde konstnÀrligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgÄr bÄde frÄn egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och stÀndigt ÄteranvÀnda flyttkartonger. UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn detaljberÀttelser visa pÄ hur det vardagliga, personliga hÀnger samman med en yttre maktstruktur, en politik.BakgrundEtt hem Àr mer Àn rÀtt kuddar; ett hem Àr makt.

Heder som motivering för vÄld mot kvinnor : en intervjustudie om professionellas bedömningar av hedersrelaterat vÄld i det sociala arbetet

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv pÄ hedersrelaterat vÄld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett Àrendehandlar om hedersvÄld, och vilka eventuella svÄrigheter som finns vid omhÀndertagande avoffren för vÄldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades pÄ fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjÀnsten och kvinnojourer som arbetar medvÄldsutsatta kvinnor. I studien anvÀnds de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgÄr det att hedersrelaterat vÄld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gÄ tillvÀga för att bedöma att ett Àrende var hedersrelaterat anvÀnde deprofessionella verktyg som ingÄende intervjuer, nÀtverkskartor och livslinje. VÄldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och anvÀnds som ett sÀtt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Äga rum: Offentliga rum betraktade i ett politiskt perspektiv, fallet Pristina

In order to fully grasp the phenomena 'City' we must understand its political structure as an integrated part of its physical structure and vice versa. This thesis focuses on one crucial element of the City, the public space, and discusses it in relation to the public realm, or sphere, of the City. The aim is to see if it is possible to conceive public space as a spatial dimension of power, and if so, how to analyse this. With the help of the theoretical tool of two ideal types of the configuration of public space, "The city as civic public life" and "The city as authoritarian control" an empirical study is carried out on the case of Prishtina, capital of Kosovo.Conclusions made are that function and use of a city's public spaces can be understood in relation to changes in the political climate of the society. Furthermore, a void in the asset of concepts offered by the ideal types is found ? and therefore also need for new concepts to describe and understand a public space undergoing a dynamic transformation, as being a part of a city in political transition..

Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds universitet?

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..

Kan verksamheten vara en del i barns krÀnkningar : En observationsstudie kring krÀnkningar mellan barn i förskoleklassen

LÀrare befinner sig i en central roll nÀr det gÀller att motverka krÀnkningar genom sitt sÀtt att vara nÀrvarande i barnens aktiviteter men ocksÄ utifrÄn hur de planerar innehÄllet i verksamheten. I bakgrunden beskrivs olika former av relationer som kan förekomma mellan barn, lÀrares förhÄllningsÀtt till etiken men ocksÄ till barnet, krÀnkande behandling och kamratkulturers olika dimensioner.     Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur de vanligaste krÀnkningarna ser ut men ocksÄ i vilka sammanhang de förekom och hur organisationen pÄverkade barns sÀtt att behandla varandra.Studiens material har samlats in genom observation och bearbetats utifrÄn en kvalitativ modell. Insamlingen av material har gjorts i en förskoleklass. Undersökningen följer VetenskapsrÄdets etiska principer.Resultatet visar pÄ krÀnkande attityder mellan barnen som hotfulla fysiska och verbala uttryck, negativa tillrÀttavisningar, lekens maktspel samt kritiska aspekter som riskerar att öka krÀnkningar mellan barn.     .

"VÄrt förhÄllande till frÀmmande makt Àr gott" - en studie av hur ledande svensk dagspress speglar svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk debatt :  

Vad har hÀnt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik? UtifrÄn teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföretrÀdare för massmedia för att fÄ svaret pÄ detta. Avsikten Àr att presentera vad och hur svensk politiskdagspress vÀljer att debattera svensk utrikes- och sÀkerhetspolitik samt varför just detta innehÄll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sÀtta den sÀkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte Àr enkelt inom detta traditionstyngda politikomrÄde. Den svenska sÀkerhetspolitiska debattendomineras helt och hÄllet av frÄgorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, dÀr det rÄder en mycketuttrycklig historisk motsÀttning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats Àr att den politiska oenighetenom Sveriges framtida sÀkerhetspolitik Àr bestÄende och sÄ lÀnge ingenting pÄtagligt intrÀffar som förÀndrardenna situation, sÄ kommer media fÄ svÄrt att dra i gÄng en diskussion som pÄ allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Journalistikens balansgÄng

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att vÀrna om den lagstadgade fria Äsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehÄll ska presentera olika Äsikter mellan vilka allmÀnheten sjÀlvstÀndigt ska kunna ta stÀllning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet pÄ opartiskhet i förhÄllande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar pÄ att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför sÄvÀl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet pÄ opartiskhet mÀtbart tar jag hjÀlp av Jörgen WesterstÄhls tankegods som formulerar tvÄ krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat Ätergiven och för det andra mÄste rapporteringen förhÄlla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utstrÀckning uppfyllde kravet pÄ neutral representation Àn balanskravet.

Arbete ? möjlighet, rÀttighet, skyldighet? : En studie av hur unga ser pÄ arbete och arbetsliv

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->