Sökresultat:
2082 Uppsatser om Makt och framgćn - Sida 28 av 139
Stig Larsson - litteraturens enfant terrible : En kritisk diskursanalys av mediebilden
Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrÄgasatt pÄ grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden ? litteraturens enfant terrible, slÀppte hösten 2012 sin sjÀlvbiografi NÀr det kÀnns att det hÄller pÄ ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade ocksÄ liv i debatten om de manliga genierna. KonstnÀrerna som Àr sÄ uppburna att de kommer undan med nÀstan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten Àr inte ny, varje gÄng Àr det nÄgon som sÀger ?NÀ nu fÄr det rÀcka!? men sÄ dröjer det bara ett litet tag sÄ Àr cirkusen igÄng igen.
Att definiera omsorgsbrist : En kvalitativ studie om socialsekreterares tolkningar av 2 § LVU utifrÄn intersektionalitet och makt
This study regards the Care of Young Persons Act, LVU, and the 2 § that focus on parent inability to care for their children. The assessment of parent ability to care for their children is performed by social workers in different municipalities. The law leaves room for interpretation concerning how to assess parent ability and therefore we found it interesting to study how social workers interpret 2 § LVU. The study?s aim was also to seek an understanding of how different categories, like gender, race, class and physical and psychical ability of the parents affect the assessment of their parenting ability, with a intersectional perspective.
Att stillsamt och entrÀget jobba för att fÄ in det sociala perspektivet : en studie om kuratorers arbete inom den psykiatriska heldygnsvÄrden
Det sociala arbetet har historiskt sÀtt haft en marginell plats inom hÀlso- och sjukvÄrd trots att det finns tydliga kopplingar mellan mÀnniskors vÀlmÄende och deras sociala situation. Inom psykiatrin Àr kuratorer den enda yrkesgruppen som Àr utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar dÀrför en viktig roll nÀr det kommer till att tillvarata patienternas rÀttigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig frÄn att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvÄrden genom att undersöka hur kuratorer ser pÄ och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn makt och professions teori.Undersökning visar pÄ att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvÄrden kretsar kring att hjÀlpa patienterna med deras sociala situation.
Normskapande processer i rekryteringsförfarandet
Genom att diskutera anstÀllningsprocessen, Àmnar studien att belysa och skapa
förstÄelse för hur normer skapas och Äterskapas.
Normer skapas och Äterskapas i ett interagerande mÀnniskor emellan. Författarna
fann att stereotypa förestÀllningar,homosocialitet, makt och socialisation Àr
aspekter som pÄverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i
rekryteringsprocessen..
En diskursreglerad v?rld: Makt, kunskap och agens i Mark Lawrence? The Book That Wouldn?t Burn
Historically the library has owned more than silent, book-filled halls; it has been a center for learning and ideas, a source of both freedom and oppression, in other words, a medium for knowledge, truth, and power. Cultures have been divided into powerful and powerless through access to the library's content; those who have - and those who do not have - access to information determine which voices are heard and which are ignored, thus determining the outcome of the future.
This thesis investigates how The Book That Wouldn't Burn by Mark Lawrence portrays the relationship between knowledge and power using Michel Foucault's discourse theory. More specifically, how this relationship is manifested through the structures and norms of society, and how the library as a place and institution serves as the means by which this relationship plays out. An established classic like Fahrenheit 451 by Ray Bradbury is placed as a contrasting reference point to help deepen its thematic message of information control and cencurship. Furthermore, the agency of one of the main characters is also examined in the light of Anthony Giddens' stratification model, as an actor with the potential to move beyond the confines of the power structure.
The analysis demonstrate how knowledge, truth, and power remain continuously thematically relevant within literature, and how the reality of our time may be better understood through literary contributions.
SprÄkets inverkan pÄ den sociala verkligheten och social interaktion - En diskursanalys som undersöker rÀtten till likabehadling
AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.
Effektiva styrmedel i jakten pÄ den miljövÀnliga mÀnniskan : MiljömÄl i Hammarby Sjöstad, Stockholm
Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hÄllbart samhÀlle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger pÄ de boendes respons pÄ miljömÄl i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.Med hjÀlp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som anvÀnds för att pÄverka och förÀndra de boendes miljöbeteende, de boendes instÀllning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövÀnligt.De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjÀlp av citat frÄn intervjuerna och redovisas utifrÄn strukturell, positionell samt individuell nivÄ. Dessutom redovisas meso-kontextens pÄverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende.Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet Àr makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrÄgar inbyggda lösningar för ett miljövÀnligare samhÀlle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövÀnlighet och senmodernitet..
Information, makt och konspirationsteorier : En studie av informationskritiska anvÀndare
Purpose?This study has examined the information behaviour and perception of information in a group ofinformation users who have a critical approach to the media and the information supply. Some of them call themselvesor are being called conspiracy theorists. The purpose was to examine how their information behaviour is influenced by the belief that the information is biased or inaccurate and what the information behaviour looks like when the user searches for discrepancies rather than a response to a question.Method?The study is based on transcribed interviews and email responses to interview questions.
De sju konkurrensfaktorerna : En studie i fondförvaltares uppfattning om den svenska fondbranschen
Idag utgör fonder en allt större del av hushÄllens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst Àr fondsparande aktuellt dÄ 2009 gick till historien som ett rekordÄr för fondsparande i Sverige. Faktum Àr att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig pÄ fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. DÀrför Àmnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter Àr starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet.
RÀtten till vÄr egen kropp : maktstruktur och 2000-talets kroppsfilosofi
SamhÀllet och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt nÀring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor hÀr sÀtts och pÄverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hÀlsa..
Mellanrumstid - Vuxnas makt och barns möjlighet till inflytande
Syftet med vÄr studie var att utifrÄn ett maktperspektiv undersöka nÀr och hur barnen har möjlighet att pÄverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men dÄ oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vÄr studie. Vi ville ocksÄ undersöka om vi kunde fÄ syn pÄ hur vuxnas anvÀndning av makt pÄverkar barnens möjlighet att fÄ inflytande över denna tid.
Kan gamification vara en del i lösningen för att öka motivationen i den svenska skolan?
Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.
"Jag vill ju va' som du!" - identifikation genom klass och etnicitet i disneyklassiker
Film Àr ett uppskattat medel att anvÀnda i skolundervisningen (Giroux, 2000). DÀrför Àr syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur klass och etnicitet framstÀlls i tvÄ utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och vÀrdegrundsfrÄgor. Varför just Disney Àr för att det Àr en filmkategori som mÄnga barn har sett vilket gör att mÄnga barn kan relatera till Àmnet. Anledningen till varför denna undersökning görs Àr att lÀrare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas pÄ olika sÀtt beroende pÄ barnens tidigare erfarenheter.
Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser dÀr fokus lÀggs pÄ klass, etnicitet, makt och vÀrdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framstÀllas, uppfattas och anvÀndas av lÀrare i skolan med hjÀlp av disneyklassiker.
Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehÄller en del likheter trots att de har olika handlingar.
MÀn i skolan : FörvÀntningar och omdömen om mÀn i den obligatoriska skolan
Den hÀr uppsatsen handlar om mÀn som Àr i en nÄgot ovanlig sits. De Àr nÀmligen i underlÀge numerÀrt och har dessutom i allt fler fall inte sÀrskilt mycket makt. I en skola dÀr merparten av arbetskamraterna Àr kvinnor och chefen dessutom Àr kvinna Àr det rent logiskt sett inte sÄ lÀtt att vara "mannen i huset" pÄ det sÀtt man brukar mena med detta talesÀtt. Hur klarar mÀnnen det?.
Svensk folkmusik blir svensk vÀrldsmusik : Ideologi i förÀndring under 1970-talet.
AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk vĂ€rldsmusik ? Ideologi i förĂ€ndring under 1970-Âtal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvĂ€lvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt fĂ€rgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta nĂ€r den svenska folkmusikvĂ„gen svepte över landet. Undersökningen söker svar pĂ„ NĂ€r och hur svensk folkmusik blev en del av svensk vĂ€rldsmusik.