Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ?avvikande? beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt präglat av närhet och avstånd.

Abstract Med Språkliga bilder av elevinflytande ? En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur några socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att använda mig av kvalitativ metod som baserades på fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn på pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sätt att använda makten på. Resultatet analyserade jag med hjälp av Greta Marie Skaus två modeller som handlar om relationen mellan makt och hjälp samt olika rum där det sociala arbetet kan pågå. Modellerna kan användas på så väl individnivå som systemnivå.

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Denna studie syftar till att ge mer kunskap om vad handläggare och brukare anser vara ett etiskt korrekt bemötande. Frågeställningarna handlade om vilken generell syn respondenterna hade på korrekt etiskt bemötande, vilka konkreta förhållningssätt som bidrog och hur mycket man ansåg att brukarna kunde påverka sin situation.Empirin bestod av intervjuer med fyra handläggare och tre brukare. Utifrån förförståelsen att det fanns olika förhållningssätt och arbetsmetoder bland socialarbetare konstruerades det semistrukturerade frågeformuläret. Ansatsen är huvudsakligen induktiv och baserad på ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Empirin analyserades utifrån teorier om etik, makt och rollteori.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering.I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.

Folkhälsovetenskapligt program.

SAMMANFATTNING:Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Bakgrund: Handledning är ett ämne som ligger i tiden både inom förskolans och inom skolans värld. Centralt i vår studie är hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. Då man som samtalsledare också har en möjlighet att styra samtalet såg vi begrepp som ansvar, makt och påvekan som viktiga ord att föra fram i vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur de tillfrågade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, påverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. Utgångspunkten för studien är att synliggöra olika diskurser inom ämnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och påverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av särskilt stöd.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

Uppsatsen handlar om hur karaktären Xena i tv-serien Xena krigarprinsessan (Xena: Warrior Princess) är visuellt gestaltad och vad det innebär. Syftet är att undersöka vilka värderingar som speglas i utformningen av krigarprinsessan. Är tv-serien en feministisk skildring av en kvinna som slår tillbaka mot patriarkatet eller är det egentligen en kvinna som blir ett objekt för en manlig publik? Med hjälp av en tredelad ikonologisk analysmodell analyseras stillbilder från två avsnitt av tv-serien. Bilderna analyseras först på formal nivå, sedan identifieras motiv, och på den tredje nivån analyseras våldsamma kvinnor.

Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfärdades år 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag år 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmänheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process är emellertid liten varpå syftet med studien är att få klarhet i om IASBs normgivningsprocess påverkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing.