I dagens samhälle med ökat informationsflöde blir det allt lättare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna påverkas snabbare av förändringar i omvärlden. Syftet med uppsatsen är att empiriskt försöka testa om och hur inflationen och räntan påverkar den svenska växelkursen. Vid undersökningen användes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för växelkursen. Uppsatsen begränsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

This paper investigates the automatic stabilizer and the underlying factors behind its function. The paper includes both a literature review and an empirical analysis. The literature review discusses the IS-LM and Mundell-Fleming models and different ways to quantify the automatic stabilizer. Based on the theory, the relationship between volatility in GDP and the size of the automatic stabilizers is then analyzed with the help of regressions. Our main result shows a negative relation between these two variables.

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Syfte:Huvudsyftet med vår uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler påverkar skuldsättningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag från 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjälp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare använde vi oss av respektive företags årsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i två olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsättningsgraden kunde säkerställas statistiskt.

Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta.

Uppsatsens syfte är att använda sig av befintlig teori kring utdelningspolicy och applicera denna på den svenska marknaden för att försöka förklara direktavkastningsnivåer för företag som gav utdelning på den svenska marknaden mellan 1992-2002. En kvantitativ metod i form av multipel OLS-regression har använts för att förklara direktavkastningen (beroende variabel) med hjälp av tio olika oberoende variabler. 41 stycken företag undersöks 1992, 47 stycken för 1997 och 51 stycken för 2002. Det genomförs även ett test för att säkerställa huruvida det har skett signifikanta effektförändringar av koefficienterna mellan undersökningsåren. Statistiska tester genomförs också på resultaten.

Spelar finansiering roll och hur bo?r fo?rdelningen mellan eget kapital och skulder se ut? Kapitalstruktur har studerats i ma?nga a?rs tid och forskare har fo?rso?kt finna de faktorer som kan pa?verka kapitalstruktur och om skuldsa?ttningsgraden pa?visar samband mellan olika betydande variabler.Syftet med denna studie a?r att underso?ka kapitalstrukturen hos fo?retag inom olika branscher i avseende pa? skuldsa?ttningsgrad, tillva?xt, fo?retagsstorlek och fo?retagsa?lder.Underso?kningen a?r genomfo?rd utifra?n en kvantitativ ansats som omfattar 50 fo?retag pa? NASDAQ OMX Stockholm. Korrelation- samt regressionsanalyser genomfo?rdes fo?r att underso?ka sambandet mellan fo?retagsstorlek, fo?retagsa?lder samt tillva?xttakt som oberoende variabler och skuldsa?ttningsgrad som beroende variabel.Studien har visat att fo?retagsa?lder a?r en branschspecifik variabel som pa?verkar skuldsa?ttningsgraden pa? olika sa?tt beroende pa? bransch. Samtidigt som fo?retagsstorlek och tillva?xttakt har visat sig vara icke branschspecifika variabler.

Den här studien omfattar användningen av skärpedjup i nyhetsinslag på TV och hur publiken upplever detta. Forskningsproblemet är centrerat kring skärpedjupets påverkan på upplevd trovärdighet, närvaro samt välgjordhet. Den sistnämnda med bedömning av fotografens arbete.Bakgrunden till studien är en ökad möjlighet att filma med systemkameror i produktion av Webb-TV för tidningsredaktioner. Ett resultat av användningen av dessa typer av kameror är ett kortare skärpedjup än vad en videokamera genererar. Som undersökningsmaterial producerades två identiska nyhetsinslag med endast skärpedjupet som avskiljande variabel.

Studien går ut på att jämföra tre olika styrsystem för ventilation, nämligen CAV (Constant Air Ventilation), VAV (Variabel Air Ventilation) och DCV (Demand Controlled Ventilation). Dessa styrsystem ställs mot varandra i tre olika lokaltyper, med syfte att identifiera det mest energieffektiva styrsystemet. Ett syftet med studien är också att upptäcka vid vilka flöden det lönar sig att arbeta med VAV- och DCV-styrsystemen..

Denna uppsats behandlar två olika strategier för hur skuldproblematiken, som idag är utbreddi många u-länder, ska kunna lösas. Världsbankens och IMFs strukturanpassningsprogram(SAP), med dess tyngd på makroekonomisk stabilitet, beskrivs och analyseras. En slutsats äratt SAP inte löst skuldproblematiken och att de dessutom medfört ett antal allvarligt negativasidoeffekter som påverkat mottagarländernas kapacitet för framtida utveckling. För att rådabot på detta har initiativ lett fram till att varje land ska utforma en egen utvecklingsstrategi(PRSP), för att uppnå bättre resultat. PRSPs ligger till grund för budgetstöd som diskuteras iuppsatsen och som är ett bidrag som går rakt in i mottagarlandets statsbudget.

SAMMANFATTNINGTitel:Svenska konsumenters attityd till import - En empirisk studie av konsumentetnocentrism iSverigeNivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare:Sofia Ahlström & Niklas WangsellHandledare:Jonas KågströmDatum:2013 - JanuariSyfte:Syftet med detta examensarbete är att analysera hur stor grad av konsumentetnocentrism densvenske konsumenten uppvisar. Detta gör vi med hjälp av Shimp & Sharmas (1987) skalaconsumerethnocentric tendencies scale(hädanefter CETSCALE) samt tidigare beprövade undervariabler.Syftet är även att analysera hur undervariablerna samt vår egen variabel, grön protektionism, kanförfina CETSCALE. Förhoppningen är att resultatet ska ge företag en fördel avseendemarknadsföring på den svenska marknaden.Metod:Med utgångspunkt i tidigare forskning konstruerades en enkät med 24 frågor. Utifrån ettslumpmässigt sannolikhetsurval fick var femte person på Gävles tågstation en förfrågan om attsvara på enkäten. Totalt samlades 123 enkäter in och ett bortfall på 48 stycken registrerades.

Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät.

Vid uppbyggnad av varumärken finns det sex viktiga begrepp som behandlas vid uppbyggnad av varumärken. Vi har genom att behandla teorier belyst empirin. Under arbetets gång har vi funnit ytterligare en variabel som inte har behandlats i den omfattning som den borde, nämligen begreppet nätverk. Kontakter och nätverket har framkommit som en av de främsta anledningarna som bidragit till att företaget lyckats med sitt varumärke..

Detta arbete undersöker möjligheten att avgasbromsa med en turbo utrustad med variabel turbingeometri (VGT). Då många av Scanias motorer är utrustade med VGT-turbo innebär detta att det skulle kunna ges möjlighet till att rationalisera bort avgasbromsspjället till fördel för VGT-bromsning.Konceptet som skall undersökas är att reglera turbininloppstrycket med en bypassventil förbi turbinen, likt en extern wastegate.För att dimensionera denna bypassventil inför tillverkning samt för att undersöka bypassventilens inverkan på motorn utfördes simuleringar i GT-Power. Därefter validerades konceptet med VGT-bromsning och bypassventil i motorprov på en Scania V8. Resultaten från motorprovet visar på en mycket god avgasbromsprestanda. Med en självöppnande bypassventil vid 2400 rpm, helt stängd VGT erhålles 6,3 bar turbininloppstryck vilket resulterar i en bromseffekt på 360 kW ISO-netto och ca 16 kg/min i luftmassflöde genbom motorn.