I uppsatsen är kunskapsteoretiska spörsmål av betydelse. Filosofen Ludwig Wittgensteins tankar om språk och mening utgör den teoretiska utgångspunkten.Vid läsning av Enqists roman "Boken om Blanche och Marie" redovisas tolkningsförslag på kärlekstemat utifrån den teoretiska bakgrunden och en politisk och social medvetenhet med rötter i 60-talets experimentella prosa. Genom ett läsarorienterat betraktelsesätt visas ett samspel mellan text och läsare och mellan form och innehåll..

Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyråDatum:15 januari 2013Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyråHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrå, revisor, små företag, framtidsmöjligheterFrågeställning:Hur har revisionsbyråerna förändrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken på revisionsbyråerna inverkat på tjänsternas utbud?Syfte:Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyråerna förändrat sitt utbud av tjänster och vilka andra förändringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har två revisionsbyråer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet har två gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson på Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg på PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut på att ta reda på vad respektive revisionsbyrå gjort för förändringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren ställts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrån.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förändringar som gjorts bland annat ett större fokus på redovisningstjänster än tidigare.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsättning. Jag ville också undersöka hur syskon ser på sin syskonrelation i vuxen ålder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen från tidig ålder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar både i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen på något sätt och ser det som helt naturligt.

I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna på Skäggetorpsskolan gör. Meningen är att få fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund påverkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som är viktigast när de väljer program. Dock är det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan också vilka tankar tjejerna har om sin framtid..

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande.Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden.Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor.Resultat: I materialet framkom fyra teman.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer.

Syftet med denna studie var att lyfta fram lärares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lärare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men även vad som krävdes av lärare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer även att synliggöra hur lärare fått utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men även hur lärare kan arbeta när de upplevt att det är problem med någon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lärare i grundskolan. Lärarna arbetade på låg- och mellanstadiet.

Sammanfattning_____________________________________________________________________Författare: Magnus Andrén och Jani LyyskiTitel: ?Jaha, vad skall vi hitta på idag? Och kanske något annat imorgon?? - En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mål.Växjö universitet Antal sidor: 96_____________________________________________________________________InnehållSyftet med detta arbete är att studera strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mål, kritiskt granska idrottsföreningars arbete med dessa begrepp samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter.Följande frågeställning har legat till grund för att uppnå syftet:? Vilka teorier finns gällande begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur arbetar idrottsföreningar med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?- Hur utformas dessa begrepp?- Hur implementeras dessa begrepp?- Hur genomsyras verksamheten av begreppen?? Vilka skillnader/likheter finns mellan litteraturen och idrottsföreningars arbete med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur kan idrottsföreningar utveckla dessa begrepp och få in dem i sin verksamhet?Rapporten skrivs inom ramen för Coaching och Sport Management programmet vid Växjö universitet och riktar sig till idrottsorganisationer som strävar efter att antingen hitta ett verktyg för att ge föreningen en röd tråd eller att skapa intressanta resonemang kring valda begrepp inom strategiområdet. Vidare anser vi att arbetet passar styrelser och ledning i föreningar men också den enskilde medlemmen.Arbetet inleds med en problemformulering där vi presenterar vår hypotes. Detta mynnar sedan ut i en metoddel vilket kan ses som operationen i arbetet. Relevant litteratur och teori presenteras i förhållande till idrottsföreningar i nästkommande kapitel.I resultatet har det framkommit att idrottsföreningar använder begreppen slumpartat, inaktivt, på olika nivåer och utan profilering.

Syftet med vår studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollärarna på två olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville även studera hur de ser på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och även vilken barnsyn och kunskapssyn förskollärarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan någon specifik inriktning. Vi valde att begränsa vår undersökning till två förskolor med avdelningar där barnen var i åldrarna 1-2 år. I undersökningen deltog tre förskollärare från respektive förskola i intervjuerna.

Den här uppsatsen är baserad på en enkätundersökning samt intervjuer med gymnasielever angående deras tankar kring djurförsök. Jag har intervjuat studenter från två olika naturbruksgymnasier. Båda har inriktningen djurvård men det är endast en av dem som ger en specialiseringskurs inom forskningsdjur.Min frågeställning är att undersöka om elever som läser kursen i försöksdjurskunskap har en annan inställning än de elever som endast läser djursjukvård. Som resultaten visar så är de eleverna som läser specialiseringskursen mer positiva till både djurförsök och att jobba med försöksdjur. De har också en mer korrekt bild och större vetskap om hur verkligheten ser ut för försöksdjuren.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Alejandro Leiva Wenger utkom år 2001 med sin kritikerrosade novellsamling Till vår ära. Min analys bygger på en av novellerna, Borta i tankar. Syftet med min uppsats är att undersöka hur väl språket i novellen överensstämmer med autentiskt multietniskt ungdomsspråk såsom det är beskrivet i forskningslitteraturen. Vid textanalysen har jag sökt efter lexikala och grammatiska avvikelser från standardsvenskan. I ett kapitel beskriver jag det multietniska ungdomsspråket i litteraturen.Som bakgrund till analysen redogörs för det multietniska ungdomsspråkets specifika kännetecken.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.