Betydelsen av utbildningsterapi har huvudsakligen studerats i samband till psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur psykologer skattar betydelsen av utbildningsterapin på psykologutbildningen. För att kunna möjliggöra detta konstruerades en webbenkät, Psykologers uppfattning av utbildningsterapin under psykologprogrammet (PuP). Totalt deltog 384 psykologer i studien. Psykologerna skattade betydelsen av utbildningsterapin utifrån empatisk förmåga och interpersonell förmåga, modellinlärning samt självkännedom.

SyfteSyftet med uppsatsen är att förklara hur man inom kultursektorn i praktiken ser på kopplingen kultur och ekonomisk tillväxt. Min avsikt är att studera och analysera både attityder och faktiskt beteende för att se var en eventuell utvecklingspotential finns.MetodUndersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och empiriinsamlingen har skett genom ostrukturerade intervjuer. En litteraturgenomgång av befintlig teori inom ämnet har gjorts för att skapa en referensram för analysen av det empiriska materialet.TeoriDen teori som har studerats behandlar främst området kultur, kulturpolitik och kulturens roll(er) i regional utveckling. Även platsmarknadsföring och Cultural Planning beskrivs i teorikapitlet.EmpiriDet empiriska materialet baseras på intervjuer med sex personer som på olika sätt besitter kunskaper inom kulturområdet eller platsmarknadsföring.Analys och slutsatserDe nya roller som kulturen tilldelas i teorin kan vara svåra att omsätta till praktik i och med den uppdelning som fortfarande finns mellan kultursektorn, näringsliv och politiker. För att kunna utvecklas i framtiden tror jag att världarna måste närma sig varandra och utveckla en gemensam begreppsapparat.

I kursen ABY 005, verksamhetsförlagd utbildning ingår det även att göra ett examensarbete som är kopplat till ett problem eller behov inom det företag som man gör sin praktik på. Jag har gjort min verksamhetsförlagda utbildning hos Vägverket produktion i Luleå. Jag har i mitt examensarbete undersökt två olika alternativ för störsättning, manuell och automatisk metod, som finns hos Vägverket produktion. Examensarbetet inleds med beskrivning av de två jämförda metoderna. Längre fram kan man följa jämförelser i effektivitet, ekonomi, säkerhet och miljö.

Syftet var att beskriva arbetstillfredsställelsen hos intensivvårdssjuksköterskor samt undersöka om arbetssituationen förändrats senaste året. Syftet var vidare att se om skillnader förelåg i arbetstillfredsställelsen mellan intensivvårdssjuksköterskor som arbetade treskift och som inte arbetade treskift. Studien var deskriptiv med kvantitativ ansats. Sextiofyra sjuksköterskor deltog och bortfallet var 29 %. Enkäter testade gällande validitet och reliabilitet för arbetstillfredsställelse användes i studien.Arbetstillfredsställelsen var genomgående hög, intensivvårdssjuksköterskorna upplevde sig mötas med respekt av överordnade och samarbetsklimatet var bra.

Två år vid polisutbildningen har bl.a. lärt oss lagstöd, självskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstänkta gärningsmän, drabbade målsäganden och vittnen. Men de minsta i samhället har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport är ägnad åt att ta fram information som är relevant för poliser i yttre tjänst vid bemötande av barn som bevittnat eller själva drabbats av brott.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som används för att analysera resultaten från en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans uppdrag vad gäller litteracitet i förhållande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftspråk och hur man verkställer detta. Utifrån frågeställningar kring hur läroplanens uppdrag kring skriftspråkande tolkas och verkställs bland de äldre barnen i förskolan analyseras vilket förhållningssätt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frågeställning rör hur förskollärarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning beträffande skriftspråk. Förskollärare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska.Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att belysa den samlade kunskapen om preoperativ fasta inför kirurgiska ingrepp. Vi utgick utifrån tre frågeställningar som var: Vad är sjuksköterskans ansvar? Vad innebär långvarig fasta för patienten? Hur ser sambandet ut mellan forskningsresultat och klinisk praktik? I litteraturstudien valdes tretton vetenskapliga artiklar till analysen vilket resulterade i fem kategorier vilket redovisas under varje frågeställning. I resultatet framkom att sjuksköterskan ansvarar för individualiserad vård och att uppdatera och utarbeta rutiner. Patienten får fasta längre än nödvändigt och att långvarig fasta har psykologiska och fysiologiska konsekvenser.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolåren. Vi som gjort arbetet har läst olika program i vår respektive utbildning där den ena av oss läst Svenska i ett mångkulturellt samhälle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra läst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. På detta sätt har vi upplevt undervisningen olika baserat på den utbildning vi fått i vårt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sätt att uppfatta och utveckla undervisningen så att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. Utgångspunkt i vår studie har varit styr- och måldokument för grundskolan och svenskämnet och som stomme för den teoretiska delen har vi främst använt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lärande.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.   Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och kränkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F ? 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.   Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hälsonedsättningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

Syftet med detta arbete är att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. I vårt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anställda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfällen och analyserat de dokument i vilka perspektiven är formulerade. Vårt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten är i stort formulerade så att påståenden om samhället, kunskap och individer framställs som självklara och odiskutabla sanningar.