Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att skapa en anvÀndarmanual för ett system som anvÀnds inom TeliaSonera. Bakgrunden till uppsatsen Àr att det saknas en bra och enkel dokumentation till systemet.AnvÀndarmanualen fÄr sin utformning genom interjuver med anvÀndare, systemförvaltare samt arbetsledare. De fÄr bestÀmma hur den ska se ut och vad den skall innehÄlla. Tanken med detta Àr att fÄ en sÄ anvÀndarvÀnlig manual som möjligt. Den fÀrdiga dokumentationen testas med hjÀlp av verkliga fall frÄn den dagliga verksamheten och anvÀndarna kommer med förslag pÄ eventuella förÀndringar.Manualen Àr företagsintern och finns endast i den slutna uppsatsvarianten..

Detta examensarbete beskriver hur förarbetet till att datorisera ett underhÄllssystem genomförs. Uppdragsgivare Àr Lear Corporation i Torslanda. Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar: utvÀrdera en pÄ förhand vald programvara och att dokumentera allt förebyggande underhÄll (FU). Syftet Àr att fÄ bÀttre kontroll och planering av förebyggande underhÄll (FU) i framtiden. Programvaran som skall utvÀrderas om den Àr lÀmplig för ÀndamÄlet heter Tekla? Maintenance.MÄlet var att dokumentera allt förebyggande underhÄll (FU) för tvÄ av tre liner i Lear Corporations fabrik i Torslanda.Det visade sig att Tekla? Maintenance uppfyllde de krav som fanns.

The world is facing huge challenges to overcome the climate crisis. A contributing actor to the environmental footprints are the textile industry and their production processes, which highlights the importance to act. The purpose of this study is therefore to investigate how a middle size company's purchase- and design department work to contribute to sustainable fashion and sustainable consumption. As well as to examine the challenges and possibilities that the fashion company faces in its sustainability work. The qualitative study has been prepared and is based on 15 interviews with employees in the purchase- and design department.

Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjÀnsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgÄngspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlÀtta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nulÀget mest anvÀnda API:erna pÄ webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sÄdanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie lÄg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur lÄg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa tvÄ studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, dÀr man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, dÀr man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgÄngspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som Àr den fas dÀr API:et skall levereras.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksÄr. TrycksÄr Àr vanligt förekommande hos patienter pÄ sjukhus och drabbar bÄde livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhÀllet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksÄrspreventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter i samband med sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har anvÀnt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras pÄ 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar Àr att inspektera och bedöma huden pÄ patienterna dÄ patienter, speciellt Àldre, har svÄrigheter med att sjÀlv upptÀcka trycksÄr.

Fler företag vÀljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav pÄ stora mÀngder dokumentation. Det krÀver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rÀtt dokument i rÀtt version, annars gÄr vÀrdefull arbetstid Ät till att leta. Som hjÀlpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns mÄnga tidigare utförda studier kring omrÄdet. Studier med fokus pÄ hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjÀlp av dokumenthanteringssystem Àr dÀremot av begrÀnsad omfattning. DÀrför har syftet med den hÀr studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter stÀller pÄ ett dokumenthanteringssystem.

Den hÀr uppsatsen anvÀnder essÀ som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berÀttelser utifrÄn mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans lÀroplan som pÄverkar mig. Jag granskar dÀr nÄgra av de svÄrigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns pÄ förskolan, sÄsom svÄrigheten med att vara emotionellt nÀrvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska cirkeln för att fÄ en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka pedagogens förhÄllningssÀtt till dokumentationsarbetet och hur det pÄverkar barnen. De frÄgor jag stÀller i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhÄllningssÀttet till barns livsvÀrldar och pedagogens nÀrvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frÄgestÀllningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som ocksÄ fokuserar pÄ barns inflytande och medverkan.

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

För att kunna pĂ„börja ett systemutvecklingsarbete mĂ„ste man klargöra förutsĂ€ttningar för detta. I denna uppsats gĂ„s befintlig teori om hur man klargör förutsĂ€ttningar igenom. Denna teori jĂ€mförs sedan med verkligheten genom intervjuer pĂ„ MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med rĂ„d till lĂ€saren av denna uppsats om hur man klargör förutsĂ€ttningar..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares gemensamma sprÄk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar pÄ aspekter som betonas eller utelÀmnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt pÄ vilken sprÄklig nivÄ dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lÀrares yrkessprÄk visar att lÀrare anvÀnder sig av olika sprÄkliga nivÄer i sitt yrkesutövande: vardagssprÄk, pseudometasprÄk/blandsprÄk och metasprÄk. MetasprÄket kÀnnetecknas av ett reflekterat och övervÀgt sprÄkbruk till skillnad frÄn vardagssprÄket som Àr mer oreflekterat och spontant.Studien omfattar ett antal omdömen frÄn sex olika klasser/program pÄ tvÄ grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser frÄn de olika omdömena.Resultatet visar att lÀrare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.

Syftet med studien Àr att skildra hur förskollÀrare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt Àven hur barnen görs delaktig i utformningen. Studien Àr kvalitativ och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrÄn mÀttnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollÀrare deltar i studien som arbetar pÄ sex olika förskolor. I analysen utgÄr vi frÄn det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vÄrt teoretiska ramverk, det vill sÀga Harts delaktighetsstege. Resultatet i studien visar att samtliga förskollÀrare utformar förskolans inomhusmiljö utifrÄn tre aspekter, vilka Àr barns intressen, barns behov samt rummens förutsÀttningar. Det som sedan skiljer Àr hur de gÄr tillvÀga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannÀmnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollÀrarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssÀtt.

Bakgrund: OmvÄrdnadsdokumentationen ligger till grund för mÄnga beslut som fattas inom hÀlso- och sjukvÄrden gÀllande patientens vÄrd och behandling. Kvalitén pÄ sjuksköterskors dokumentation Àr ett uppmÀrksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn pÄ dokumentation och dess innehÄll kartlÀggas. Syfte: MÄlet med studien Àr att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv pÄ dokumentation av psykiatrisk omvÄrdnad vid sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd. Metod: Studien baseras pÄ data frÄn intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor frÄn tvÄ olika kliniker vilka bedriver sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd.

Det finns elever som vÀljer bort skolan, vÀljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra gÄr inte till skolan alls. Orsakerna Àr mÄnga och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhÀllet dÄ frÄnvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vÄrt framtida samhÀlle. Skolan mÄste hÀr kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort frÄn skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnÀrvaro. För detta behöver skolan först och frÀmst ha en likvÀrdig syn pÄ frÄnvaro som ett riskbeteende, oavsett Äldersgrupper pÄ eleverna eller var i landet skolan Àr belÀgen.