This thesis is a report of the practical aspects and the problems of classification and documentation of a collection of memorabilias from the Crown Princess Couple's Wedding in Stockholm 2010. The collection contains 38 objects collected by Nordiska museet [The Nordic Museum], Sweden's largest museum of cultural history. Nordiska museet has a total collection of over 1,5 million items collected since 1873. My ambition in this thesis has been to describe my work with the classification and documentation of these new objects and their context. One of the main problems was how to combine the modern objects with the old existing collection within the two classification systems used at the museum.

This thesis deals with the documentation of non-prioritised material during archaeological fieldwork. The main questions are whether there is a difference in the documentation of the non- prioritised material, between rescue archaeology and research archaeology and what the reasons for such a difference may be related to. Furthermore, the thesis deals with what arch-aeologists write say and do about the subject. To answer these questions, I analyse three different projects; Two research projects, Zvejnieki (Latvia) and Monte da Igreja (Portugal), and one rescue archaeological project, Gyllins TrÀdgÄrd (Sweden).The most important result is that there is as great a difference between the two research projects as there is between the research projects and the rescue archaeological project. Many similarities can be seen in the projects conducted at Monte da Igreja and Gyllins TrÀdgÄrd.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Syfte med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för varför mÄnga pedagoger vÀljer att nischa sin verksamhet och dÄ framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det Àr som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med bÄde pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar pÄ förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda pÄ att det Àr frÀmst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom Àr miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt Àr den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar pÄ barns lÀrande och utveckling istÀllet för omsorgen.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnĂ€ra omvĂ„rdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnĂ€ra tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jĂ€mförelse med opublicerad data frĂ„n 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 pĂ„ samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnĂ€ra tid 2011 visade sig ha minskat i jĂ€mförelse med 2007, Ă€ven tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat nĂ„got. Vid en summering av annat administrativt arbete sĂ„gs en ökning frĂ„n 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

The overall purpose of this study is to examine how preschool teachers make use of digital tools in correlation with pedagogical documentation. More specifically, the purpose is to interview preschool teachers about their ideas and their use of the digital tool Förskoleappen to record and document childrens learningprocesses. The purpose will be answered with help from the following questions: In what way do preschool teachers use Förskoleappen in pedagogical documentation? What ideas and views do preschool teachers have about digital technology in general and Förskoleappen in particular? In order to find the answers to our questions we carried out a qualitative study in the form of interviews with six preschool teachers from two different preschools. We have used the designtheoretical perspective as our theoretical frame.

NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

InternprissÀttning handlar om de priser som tas ut pÄ varor, tjÀnster och krediter nÀr de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. InternprissÀttning Àr ett aktuellt Àmne i och med att globaliseringen i vÀrlden ökar och varor och tjÀnster förflyttas runt mellanlÀnder pÄ ett helt annat sÀtt Àn för nÄgra Är sedan.Skatteverket krÀver att internprissÀttningen inom koncerner ska upprÀttas enligt armlÀngdsprincipen. Denna princip bygger pÄ att prissÀttningen sker pÄ ett marknadsmÀssigt sÀtt, precis som om företagen skulle befunnit sig pÄ armslÀngds avstÄnd ifrÄn varandra.Syftet med den hÀr studien Àr att förstÄ internprissÀttningen frÄn ett praktiskt perspektiv och för att göra detta sÄ upprÀttar vi en dokumentation av ett företags internprissÀttning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.VÄr ambition Àr att vi ska upprÀtta en korrekt dokumentation som Företaget kan anvÀnda sig av och under arbetet öka vÄr förstÄelse för Àmnet samt vÀva samman teori och praktik pÄ ett effektivt och resultatgivande sÀtt. Vi har dÀrför haft tÀt kontakt med Företaget för att inhÀmta all information och sÀtta oss in i organisationens arbetssÀtt.Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan anvÀndas nÀr internpriser ska faststÀllas enligt armlÀngdsprincipen, men det Àr endast en utav dessa vi anvÀnder oss av i studien. Vi utgÄr sedan frÄn denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmÀssiga internpriser.Empirin bestÄr av dokumentet i fÀrdigstÀlld form.

Caritasmotivet Àr kÀrnan i den vÄrdvetenskapliga vÀrdegrunden. Det innebÀr att motivet för vÄrdandet Àr medmÀnsklig kÀrlek, medlidande och barmhÀrtighet. God vÄrd utgÄr frÄn ett genuint intresse att lindra patientens lidande och vÀrna om dennes vÀrdighet. VÄrdandet Àr mer Àn vÄrdÄtgÀrder och behandling. Det finns en efterfrÄgan av att kunna mÀta och utveckla kvaliteten pÄ omvÄrdnaden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som dels ska svara pÄ hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor Àr utformade samt pÄ vilket sÀtt inomhusmiljön skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie Àr kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr observationer av den ostrukturerade formen, med hjÀlp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lÀttÄtkomliga för barnen.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Denna rapport beskriver arbetet med att kontrollera den befintliga ventilationen ombord M/S Calmare Nyckel och Ă€ven uppgraderingen av flĂ€ktsystemet. Rapporten följer arbetet för mĂ€tning och dokumentation av befintliga ventilationssystemet och utrymmen. Förutom mĂ€tning och dokumentation har ventilationssystemet uppgraderats genom bland annat flĂ€ktbyte. Även möjligheterna för att utföra Ă€ndamĂ„lsenliga ventilationslaborationer, vilka finns inom ramen för Sjöfartshögskolans utbildningsplan har undersökts. De första mĂ€tningarna ombord visade pĂ„ mycket undermĂ„lig ventilation i förhĂ„llande till gĂ€llande ventilationsnormer.