Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken omfattning eleverna fÄr arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de fÄr kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssÀtt som lÀrarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berÀttar att nÀr eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt sprÄk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt sprÄk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna fÄr möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin sprÄkliga förmÄga som Àr en förutsÀttning för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla en matematisk förstÄelse.

Att ta vara pÄ lÀrdomar frÄn genomförda projekt för att förbÀttra kvalitén pÄ utfört arbete Àr idag nÄgot som inte fungerar tillfredstÀllande i byggbranschen. Forskning visar pÄ att upp till 1/3 utav byggkostnaden för om- och nybyggnadsprojekt kan hÀrledas till kvalitetsbristkostnader. Genom att bedriva ett systematiskt förbÀttringsarbete med hjÀlp av erfarenhetsÄterföring inom företagen sÄ kan vissa utav dessa kvalitetsbristkostnader reduceras. NCC vill idag utveckla sitt arbete med erfarenhetsÄterföring dÄ de ser en möjlig förbÀttringspotential inom omrÄdet. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ hur erfarenhetsÄterföringen bedrivs idag inom NCC och genom bÄde litteraturstudier och en fallstudie identifiera förbÀttringsmöjligheter inom omrÄdet.

A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

UtifrÄn kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende pÄ elevernas förförstÄelse. Studiens fokus ligger pÄ elevernas förförstÄelse, hur lÀraren beskriver begreppet, om lÀraren tar reda pÄ den och anvÀnder förförstÄelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhÄllningssÀtt framkommit som kan relateras till olika syn pÄ lÀrande. LÀrarens förhÄllningssÀtt till elevernas förförstÄelse pÄverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt vÄra resultat lÄter de intervjuade lÀrarna sina elever pÄ nÄgot sÀtt uttrycka sin förförstÄelse.

I den empiriska undersökning har fem idrottslÀrare intervjuats om vad det innebÀr att varaidrottslÀrare i dagens skola. För att genomföra undersökningen anvÀnds kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer pÄ djupet och förstÄ hur lÀrarna tÀnker, dels angÄendearbetet som lÀrare i stort och dels arbetet som just idrottslÀrare.Alla fem lÀrarna Àr tvÄÀmneslÀrare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefÀr samma strukturpÄ sina idrottslektioner. DÀremot skiljer de sig lite nÀr man tittar pÄ betygsbedömningen. Fyraav lÀrarna utgÄr ifrÄn de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet Àr objektivt.Svaren frÄn intervjuerna har jag kopplat till de förÀndringar som skett i skolan under desenaste 25 Ären.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om talradsmetoden underlÀttar vid huvudrÀkning bÄde för elever med höga och lÄga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket pÄ matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt tvÄ olika klasser, jag har anvÀnt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jÀmfört resultaten frÄn bÄde innan och efter undervisningen i bÄda klasserna. Vi har arbetat i bÄde helklass och med parövningar och enskilt arbete.

Uppsatsens syfte Àr att försöka ta reda pÄ vilka pÄverkansfaktorer som Àr mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen grundar sig pÄ rapporten Hur formas undervisning? En studie av lÀrares tÀnkande om sitt handlande inom skolÀmnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlÀgga lÀrares sÀtt att tÀnka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrÄn sex olika pÄverkansfaktorer.

Diabetes mellitus typ 2 Àr ett stort och vÀxande folkhÀlsoproblem. Behandlingen stÀller höga krav pÄ patientens förmÄga att praktisera egenvÄrd. En förutsÀttning för att utföra egenvÄrd Àr att patienten har kunskap om sjukdom och behandling. Detta stÀller i sin tur krav pÄ att vÄrdpersonal ska ha förmÄga att undervisa och uppnÄ lÀrande hos patienter. DÀrför var syftet med min uppsats att beskriva patientundervisning betrÀffande egenvÄrd för patienter med typ-2 diabetes.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..