Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslÀrare angÄende undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgÄngspunkt Àr att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrÄn didaktikens tre översiktliga frÄgor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras Àven mot tidigare lÀromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framstÀllande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmÄlad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till bÄde gÀllande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mÄngfald och identitet.

VÄr produktion bestÄr av en speltidning, i bÄde digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. MÄlet var att skapa en oberoende tidning med fokus pÄ Äsikter och upplevelser, dÀr majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av lÀsare. VÄrt arbete gick ut pÄ att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men Àven att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan anvÀndarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (sÄ som externa bestÀllningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom Àmnet Idrott och HÀlsa ser ut, lÀrarens motiv till att anvÀnda en specifik metod samt genom en enkÀt undersöka elevernas instÀllning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi anvÀnder oss av i denna studie Àr samundervisning, vilket innebÀr att flickor och pojkar har idrott tillsammans, sÀrundervisning, dÄ flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivÄindelad undervisning vilket Àr ett sÀtt att dela in eleverna i grupper efter förutsÀttningar, förförstÄelse och intresse. De metoder vi anvÀnt oss av Àr dels en enkÀtundersökning som delats ut till ca 90 elever pÄ tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslÀrare pÄ de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna Àr nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att fÄ prova nÄgon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning Àr situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som Àr det rÀtta utan det gÀller för lÀraren att kunna avlÀsa nÀr det Àr lÀmpligt att anvÀnda den ena eller andra arbetsformen utifrÄn klassens sammansÀttning och det arbetsmoment som ska utföras..

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers vÀlmÄende pÄ ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie pÄ att elever som gÄr pÄ ett ridgymnasium och dagligen fÄr bedriva studier parallellt med hÀstar mÄr bÀttre psykiskt och kÀnner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som mÀnniskor. Samspelet mellan eleverna och deras hÀstintresse skapar en kÀnsla av att eleverna kÀnner sig nöjda med sig sjÀlva..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar pÄ min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lÀrandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att pedagoger och elever har en positiv instÀllning till utedagar. Eleverna Àr medvetna om att en utedag innebÀr undervisning ute och upplever att de lÀr sig en mÀngd olika saker.

I detta arbete studeras lĂ€rares uppfattningar om innehĂ„ll, arbetssĂ€tt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans Ă„r F-9. Denna studie Ă€r en del av ett projekt som Östsam genomför pĂ„ uppdrag av skolverket. Projektet har som mĂ„l att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, Ă€r att jĂ€mföra lĂ€rarnas uppfattningar mellan Ă„r F-3, 4-6 och 7-9. En jĂ€mförelse görs ocksĂ„ mellan lĂ€rares uppfattningar och elevers uppfattningar.

FörÀndring av levnadsvanor gÀllande kost och motion Àr en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vÄrd spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gÀllande undervisning och motivering till förÀndrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förÀndrade levnadsvanor gÀllande kost och motion. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

Med utgÄngspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegÄvade, trots flera Är pÄ LÀrarhögskolan i form av lÀrarutbildning och ett flertal fristÄende kurser, sÄ ville jag undersöka hur forskningen sÄg ut pÄ omrÄdet. Bilden som vÀxte fram visade pÄ ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lÀrarkÄrens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsÀttningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rÀtt till undervisning efter behov och förutsÀttningar, en sÄ kallad individualiserad undervisning, har stÄtt i fokus sedan 1994 med dÄvarande lÀroplan, Lpo94. DessvÀrre tolkades detta med att eleverna fick mindre lÀrarledd undervisning och sjÀlva fick ta ett större ansvar för sitt eget lÀrande.

Utvecklingsarbetets syfte Àr att iscensÀtta ett Minecraftprojekt pÄ fritidshemmet. Det genomfördes pÄ ett fritidshem i södra Sverige dÀr tolv elever deltog i projektet. Genomförandet gjordes enligt Tripps modell som utgÄr frÄn fyra olika delar. Vetenskapliga artiklar i omrÄdet har granskats och resultat analysen Àr utifrÄn det sociokulturella perspektivet. Vi gör en kort beskrivning av spelet Minecraft som anvÀnds i projektet och hur barns datoranvÀndning ser ut.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om nÄgra lÀrares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgÄngspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. UtifrÄn ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lÀrarna, utifrÄn vad de berÀttat, gör för att kontrollera och förmÄ eleverna att arbeta mot sina individuella mÄl. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare för att försöka förstÄ deras syn pÄ sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder pÄ att flera av lÀrarna la sig pÄ en för de flesta elever lÄg nivÄ vid mÄlformuleringen i IUP.

I dagens skola Àr individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans lÀroplan, Lpo 94. LÀroplanens intention Àr att undervisningen skall individanpassas utifrÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare Àr studiens syfte att belysa pedagogers syn pÄ individanpassad undervisning och vad det Àr som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla Àr verksamma i skolÄr 3.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Mitt intresse för utomhuspedagogik har vÀckts under min lÀrarutbildning, speciellt pÄ min verksamhetsförlagda utbildning dÀr jag kunde observera hur utomhuspedagogiken anvÀnds i skolan.Syftet med studien Àr att undersöka vad utomhuspedagogik innebÀr för lÀrare, vilken instÀllning de har till elevernas inlÀrning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förstÄelse för NO Àmnen, i vilken utstrÀckning de anvÀnder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka mÄlsÀttningar lÀrare har för elevers lÀrande i utomhusmiljön.Metod som jag har anvÀnt i min undersökning Àr den kvalitativa intervjumetoden dÀr sex lÀrare har fÄtt möjlighet att svara pÄ ett antal frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och pÄ det sÀttet fick de framhÀva sin stÀllning och sina tankar.Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lÀrarna har positiv instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer Àn hÀlften anvÀnder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar Àven att de lÀrarna som inte anvÀnder sÄ mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak..