Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

Kursplanen för historia i Ärskurs 4?6 Àr till stor del utformad efter det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllet. Denna studie har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i att undersöka hur elevers identitet pÄverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. MÄlgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lÀrares erfarenheter och tankar kring mÄngkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

I litteraturgenomgÄngen har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration Àr, vad som pÄverkar koncentrationen och vÄr huvudfrÄga som lyder hur lÀrare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundÀra koncentrationssvÄrigheter. Genom intervjuer med lÀrare och elever pÄ tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi kÀnner att det inte har utvecklats mycket inom omrÄdet sekundÀra koncentrationssvÄrigheter, men tycker ÀndÄ att det material vi har funnit och anvÀnt oss av, Àr tillfredsstÀllande. VÄrt examensarbete byggde vi pÄ litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. VÄra resultat visar att det flesta lÀrare var överens om att det Àr uppvÀxten, de sociala förhÄllandena och skolmiljön som ger okoncentration.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det finns nÄgra fördelar med att arbeta Àmnesövergripande, och vilka dessa i sÄ fall var. Denna undersökning Àr utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med bÄde enkÀter och intervjuer för att fÄ ett sÄ tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde kan vara ett sÀtt för eleverna att förstÄ varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

I dagslÀget lÀggs mÄnga skolor pÄ landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare pÄ dessa skolor ser pÄ framtiden för sin skola. I studien finns lÀrares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet sÀrskiljer sig pÄ en landsbygdsskola. De reflekterar Àven över i vilken utstrÀckning Äldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsÀtta bedriva verksamheten. Den största orsaken till att skolor lÀggs ner Àr att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tÀnka ekonomiskt. Dessutom mÄste skollagen att ?utbildningen skall inom varje skolform vara likvÀrdig, varhelst den anordnas i landet? (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det Àr en stor eller liten skola.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Förordningen om Europabolag trÀdde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva grÀnsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebÀr att företag nu kan bedriva verksamhet i olika lÀnder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land Àn moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag mÄste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gÄ till samt att se hur eventuella övervÀrden som uppkommer genom förvÀrven skulle kunna pÄverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plcŽs koncernredovisning.