Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

I den här studien synliggörs lärares åsikter om huruvida en högre ämneskunskap påverkat deras sätt att undervisa inom de naturorienterande ämnena. Studien berör lärare från grundskolans årskurs 4-6. Fokus ligger på lärarnas förhållningssätt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvägagångssätt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frågeställningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Sex lärare som undervisar inom de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6 har valts ut.

Dagens ungdomar har, på grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus än vad de hade för några årtionden sedan. Därför avsåg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i ämnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förändring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmåga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgå inom ämnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mängd studier, som pekar på att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på inlärning, koncentration och så vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgå.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar idrottslärarnas arbetssätt för att eleverna ska uppnå kunskapskravet i momentet simning. Frågeställningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslärarna för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd får idrottslärarna ifrån skolledningen? Hur definierar idrottslärarna simkunnighet? och Hur planerar idrottslärarna sin simundervisning?MetodMed hjälp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovärdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv.ResultatDet som jag har sett i min studie är att idrottslärarna saknar stöd från skolledningen vilket gör att det är svårt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslärarna ansåg att det var svårt att bedriva en god simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor..

Syfte:Syftet med studien är att studera hur lärare inom grundsärskolan arbetar med metoder för läsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Vilka erfarenheter har lärarna om läsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lärarna sina metoder och arbetssätt?? Hur arbetar lärarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lärande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hämtat inspiration från ett sociokulturellt perspektiv där delaktighet och lärande blir centrala i förståelsen av hur lärare i särskolan arbetar med läsning och dess metoder. Metod:Metoden är utformad som en fallstudie med triangulering innehållande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien är genomförd på tre grundsärskolor i mellersta Sverige.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Hösten 2006 genomförde vi en undersökning vars syfte var att utifrån ett lärarperspektiv se vad som görs för att stimulera starka elever i matematik. Denna undersökning genomfördes med hjälp av en enkät som via mail skickades till matematiklärare vid Nv-program. Frågorna som vi ville undersöka var hur lärarna identifierar de starka eleverna, hur de anpassar undervisningen efter deras behov, samt hur stor andel av eleverna som kommer att kunna bedriva studier vid högre läroverk. Resultatet av undersökningen visade på att en majoritet av lärarna har väldigt hög tilltro till sina elevers förmåga att bedriva studier vid universitet/högskola, att det är svårt att generellt säga vad som kännetecknar en stark elev och att det behövs mer grundliga undersökningar inom detta område, samt att starka elever oftast får jobba med fördjupningsuppgifter i sådant de redan har gått igenom eller att de får börja på högre kurser..

Detta arbete handlar om lärare och elevers uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. Denna studie syftar till att lyfta fram lärarnas och elevernas positiva och negativa uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. De frågeställningar som arbetet utgått ifrån är; vilka uppfattningar har lärarna och eleverna på de tre skolor vi besökt angående könsdifferentierad idrottsundervisning? Det innebär att vi även ställt oss frågor som; Vilka elever skulle, enligt de intervjuade lärarna, gynnas av könsdifferentierad undervisning. Vilka skäl anger lärarna och eleverna till varför man ska eller inte ska bedriva könsdifferentierad idrottsundervisning? Den insamlingsmetod som använts för att få svar på våra frågeställningar är intervjuer med strukturerade frågor.

Abstrakt Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner. Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna. Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                   Nyckel ord:Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning..

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.