I det inledande skedet identifierades 6 problemomrÄden som de intervjuade ansÄg hade stor inverkan pÄ projekteffektiviteten. Sedan identifierades tÀnkbara lösningar till problemen. Detta gjordes med hjÀlp av sju tjÀnstemÀn frÄn Skanska VÀg och anlÀggning Norr dÀr öppna intervjuer anvÀndes som metodval. Detta examensarbete har visat pÄ sex faktorer som Àr viktiga för att fÄ framgÄngsrika projekt. Dessa faktorer Àr kalkyl, tidigt insatt i projektet, tydlig information, kundkontakt, engagerade medarbetare och resurser.

UndernÀring Àr ett tillstÄnd som kan pÄverka Àldre personers dagliga liv och som dÀrmed kan pÄverka hÀlsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernÀring Àr mÄnga och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att Àldre personer bli undernÀrda. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, bÄde kvantitativa och kvalitativa studier.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjÀrt- lungsjuka mÀn. Syftet var att fÄ ökad förstÄelse om vilka olika copingstrategier mÀn anvÀnde för att hantera sin sjukdom och leva ett hÀlsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmÄgan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansÄgs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vÄrdpersonal inom rehabilitering av hjÀrt-lungsjuka mÀn kunde stÀrka Ànnu mer.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Detta arbete behandlar huvudsakligen de bÄda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmÄga att i en positiv riktning pÄverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel pÄ faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna pÄverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer frÄn olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med nÄgon form av IT.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.

Uppsatsen undersöker faktorer som pÄverkar kreativitet i konstnÀrliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som Àr förÀnderliga över tid, medan strukturfaktorer Àr stabila över tid. Syftet med uppsatsen Àr bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnÀrliga organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn en Grounded Theory-metod och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

DialysÀr en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförÀndringar för patienten. PeritonealdialysbehandlingkrÀver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som pÄverkar livskvaliten hos patienter som genomgÄrperitonealdialys. Metoden somanvÀndes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Ett datalager anvÀnds för att lagra data pÄ ett sÄdant sÀtt att information enkelt kan utvinnas och anvÀndas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjÀlp av datalagret Àr av strategisk karaktÀr vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte Àr nödvÀndigt utan vecko -eller mÄnadsvisa uppdateringar Àr ofta fullt tillrÀckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör pÄverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det Àr viktigt att se till att uppdateringar sker pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndarna kan fÄ tillgÄng till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar pÄ femton olika faktorer som bör pÄverka valet av uppdateringsfrekvens.