Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de sÀrskiljer sig frÄn tidigare generationer med ett antal karaktÀristiska drag. Dock, Àr det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan Àven ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer. Experter Àr eniga om att det finns ett flertal faktorer som pÄverkar individers riskbenÀgenhet och att faktorerna varierar beroende pÄ individens Älder. Detta leder oftast till att nÀr Àmnet undersöks, riktar forskarna in sig pÄ en viss Äldersgrupp eller generation. Det begrÀnsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenÀgenhet. DÀrav Àr syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer pÄverkar riskbenÀgenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte.

Bakgrund: Hot och vÄld Àr vanligt förekommande inom psykiatrin. Hur sjuksköterskan bemöter en aggressiv eller vÄldsam patient kan vara avgörande för om mer aggression eller vÄld trappas upp. Konflikter som kan leda till att hot och vÄld uppstÄr sker oftast i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. DÀrför behöver hon kunskaper om olika faktorer som har betydelse för bemötandet av hotfulla eller aggressiva patienter.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och vÄldssituationer inom psykiatrin.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet Àr baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som hade betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och vÄldssituationer. Dessa var sjuksköterskans kommunikationsförmÄga, relation till patienten och personlighet.Diskussion: VÄldsincidenter inom psykiatrin kan begrÀnsas om sjuksköterskan har kunskap om vad hon förmedlar genom sin attityd, kommunikation och kÀnslor.

Bakgrund: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer Àr runt 70 Är, knappt ett hundratal personer varje Är insjuknar före 50-ÄrsÄldern. Syftet: Att beskriva faktorer som pÄverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smÀrta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smÀrtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan Àr individuell och beror pÄ mÄnga olika faktorer.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjÀrtsviktsdiagnos, vilket innebÀr att det Àr en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvÄrden. HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd med besvÀrande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet pÄverkas av individens fysiska och psykiska hÀlsa, grad av oberoende, sociala förhÄllanden och hÀndelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos personer med svÄr hjÀrtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

MÄnga företag och myndigheter vill och behöver ha en applikation av olika skÀl. Det Àr dock svÄrt att komma igÄng, och det Àr en utmaning att fÄ en applikation att bli lÀttanvÀnd och omtyckt av anvÀndarna. Det Àr mycket som en utvecklare behöver tÀnka pÄ, och det finns mÄnga faktorer som pÄ olika sÀtt kan pÄverka anvÀndarvÀnligheten.Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen i informatik Àr att göra ett designförslag till en applikation som myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB) kan anvÀnda. Hela databasen ?Farliga Àmnen? ska Äterfinnas i applikationen.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstÄ nÀr elever pÄ grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska vÀlja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svÄrt att vÀrdera olika alternativ sÄ finns det bland annat en förvÀntning pÄ att studie- och yrkesvÀgledaren ska ge information och vÀgledning som Àr lÀtt för eleverna att ta till sig och förstÄ. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som pÄverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda pÄ vilka personer som elever i Ärskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som pÄverkar dem i sitt vÀljande. DÀrför stÀller vi frÄgor om intresse, kompisars och förÀldrars Äsikter samt andra faktorer pÄverkar eleverna samt hur eleverna ser pÄ könsfördelningen pÄ gymnasieprogrammen.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier mÄste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan anvÀndas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De mÄste ta hÀnsyn till vilka faktorer klienterna vÀrdesÀtter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och dÀrmed bidra till en positiv förÀndring i deras dagliga liv. Syftet Àr dÀrför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebÀr för vuxna personer inom den psykiatriska vÄrden, utifrÄn klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien pÄvisar att bÄde arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgÄngsrik behandlingsform. De har liknande syn pÄ vilka faktorer som Àr effektiva med gruppterapi, men frÄn olika perspektiv.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda pÄ vilka faktorer i lÀrandet som orsakar stress bland elever i Är 4 och 5. Efter att ha varit ute pÄ verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har dÄ funderat över vad som Àr stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkÀt samt intervjuer med eleverna för att fÄ fram svaren vi behövde till vÄr undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla Àmnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svÄrt att hinna med arbetstakten i skolan..

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Bakgrund Diabetes pÄverkar livet genom Àndrade vanor och en kÀnsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som Àr hÀlsofrÀmjande för personer med diabetes utifrÄn kÀnsla av sammanhang.Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat Resultatet beskrevs utifrÄn tre huvudkategorier: Sjukdomens pÄverkan pÄ KASAM, HÀlsofrÀmjande faktorer samt Hur hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan frÀmja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade pÄverkat respondenternas KASAM bÄde positivt och negativt. HÀlsofrÀmjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vÄrdkontakter, LÀttillgÀngliga sjukdomsspecifika hjÀlpmedel och information samt HÀlsofrÀmjande vanor.

Under vÄr praktiktid ute till sjöss var det inte ovanligt att vi rÄkade pÄ ritningar som inte helt stÀmde överens med verkligheten. Efter att ha diskuterat med ombordanstÀllda mÀrkte man tydligt att detta verkade vara vanligt förekommande.Detta arbete syftar till att ta reda pÄ vilka faktorer som de ombordanstÀllda anser vara de störst bidragande orsakerna till problematiken med att systemritningar ombord inte alltid stÀmmer överens med verkligheten ute i maskinrummet.Vi har valt att dela upp vÄr undersökning i tvÄ avdelningar. Dels en informationssamlande studie pÄ administrativ nivÄ, det vill sÀga regelverk och policys hos rederier, klassningssÀllskap samt myndigheter. VÄr primÀra studie Àr utförd i intervjuform, och ligger pÄ handhavandenivÄ, det vill sÀga de ombordanstÀllda som har hand om ritningarna ombord och deras erfarenheter samt Äsikter i Àmnet. Efter det att resultatet av intervjuerna analyserats har det sammanfattats i en enkÀt, som besvarades av vÄra respondenter.VÄra resultat av undersökningen kan sammanfattas tvÄ tydliga faktorer.

Syftet med studien var att beskriva mÀnnens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt mÀnnens yrkesval. Studien bygger pÄ litteratur som belyst omrÄdet samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. FrÄgeomrÄden som har behandlats Àr: könsfördelningen pÄ arbetsplatsen, faktorer som styrt mÀnnens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att fÄ fler mÀn att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att mÀnnen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsstÀllande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar Àven att mÀnnen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..