SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt förÀldraroll pÄverkas utifrÄn att barnen Àr familjehemsplacerade. Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ och elva familjehemsförÀldrar frÄn Ätta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjÀlp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i nÄgon mÄn pÄverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket pÄverkade deras förÀldraroll och anknytning till de placerade barnen.

Vi undersökte vilka faktorer som pÄverkar efterlevnad av lösenordspolicys hos anvÀndarna i en statlig myndighet. Myndighetens verksamhet Àr av sÄdant slag att ett informationslÀckage kan fÄ allvarliga konsekvenser för mÀnniskors liv. Faktorerna som undersöktes var: ÄterstÀllning av lösenord; uppdatering av lösenord; antal lösenord; lösenordens komplexitet; anvÀndares rÀdsla för att glömma lösenord; organisationskultur och informella rutiner.Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda inom organisationen. Vi fann att fyra faktorer pÄverkar anvÀndarnas beteende pÄ den berörda avdelningen: ÄterstÀllning av lösenord; uppdatering av lösenord; organisa- tionskultur och informella rutiner..

Bakgrund: Barn har rÀtt till stöd som möjliggör en god hÀlsa och sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hÀlsofrÀmjande genom ett stödjande och vÀgledande arbetssÀtt. En tidig identifiering av viktproblem Àr vÀsentlig eftersom ÄtgÀrder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes Àr det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskor i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr viktigt för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete mot övervikt och fetma.

VÄrdrelaterade infektioner Àr ett aktuellt Àmne dÄ det Àr ett stort problem pÄ sjukhusen. Dessa innebÀr ett lidande för patienten som drabbas utan ocksÄ ett samhÀllsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vÄrdrelaterade infektioner vid anvÀndning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har mÄnga faktorer att beakta vad gÀller infektionsrisker i omvÄrdnaden med en perifer venkateter, det Àr dÀrför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid anvÀndandet av perifer venkateter..

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhÄller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förvÀntningar pÄ pÄfrestning, förvÀntningar pÄ utfall inför terapin och klientens problematik. En frÄgestÀllning inför studien var Àven huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstÀmmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen bÄde terapeut och klient svarat frÄn samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.

Den hÀr uppsatsen handlar om vad elever i Är fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin lÀsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i faktorer som pÄverkar elevers lÀsupplevelser och hur blivande lÀrare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande lÀsmiljöer frÀmst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger pÄ en enkÀt som 59 elever svarat pÄ. Elever fick i enkÀten svara pÄ frÄgor om deras attityd till böcker, varför barn ska lÀsa böcker och hur deras lÀsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och lÀsning.

I den svenska lantbruksbranschen pĂ„gĂ„r storleksrationaliseringar, som bland annat medför att fĂ€rre lantbruksföretag representerar en större areal. Antalet kunder till pĂ„ marknaden aktiva affĂ€rspartner kommer dĂ€rför sannolikt att minska. Betydelsen av de lantbruksföretag som Ă€r fortsatt aktiva kommer att öka eftersom de representerar en större areal. Syftet med studien Ă€r att genom personliga intervjuer kartlĂ€gga de viktigaste faktorer vid lantbrukares val av affĂ€rspartner. DĂ€r av kommer frĂ„gestĂ€llningen till detta examensarbete: Vilka faktorer pĂ„verkar vid lantbrukarens val av affĂ€rspartner? IdĂ©n till frĂ„gestĂ€llningen har utvecklats i samrĂ„d med VĂ€rmLant AB i SĂ€ffle. För att öka förstĂ„elsen för lantbrukarens situation inleds litteraturstudien med en genomgĂ„ng av en modell över beslutsfattande i lantbruksföretag framtagen av Professor Bo ÖhlmĂ©r vid SLU.

Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostĂ€der skulle byggas under en tioĂ„rsperiod. MĂ„let med programmet var att trĂ„ngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Ă„terigen uppstĂ„tt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stĂ€der, sĂ€rskilt i Storstockholm.Det Ă€r framförallt tre faktorer som pĂ„verkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrĂ„n dessa faktorer presenteras förslag pĂ„ fyra typer av flexibla framtida.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvĂ„rd. Idag Ă€r inte denna transition/överföringsprocess tillfredsstĂ€llande utan en förbĂ€ttring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som Ă€r betydelsefulla i samband med överföringsprocessen frĂ„n barn- till vuxensjukvĂ„rd hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvĂ„rd, psykosociala faktorer samt vĂ„rdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen mĂ„ste förberedas bĂ€ttre.

Studiens syfte var att undersöka lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhÄllning pÄverkar prestationen. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: (1) Upplever undersökningsdeltagarna att det finns ett samband mellan lagsammanhÄllning och prestation? (2) Hur ser ett sÄdant eventuellt samband ut? (3) Genom vilka faktorer pÄverkar i sÄdana fall lagsammanhÄllningen prestationen? En semistrukturerad intervjuguide utvecklades för studiens syfte och intervjuer genomfördes med sex manliga och sex kvinnliga lagidrottare. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare beskrev ett positivt samband mellan lagsammanhÄllning och prestation. Undersökningsdeltagarna menar att det Àr ett flertal faktorer som gör att lagsammanhÄllningen Àr viktig för prestationen.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som Àr mest betydelsefulla för att lÀra sig motoriska fÀrdigheter i bollspel och koppla detta till lÀrandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man Àr nybörjare eller har erfarenhet frÄn bollspel? Spelar kön och Älder nÄgon roll? Vilken lÀrandeteori vÀrderas högst? För att ge en bakgrund till problemstÀllningen görs en genomgÄng av tidigare forskning och en beskrivning av tvÄ dominerande lÀrandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lÀrande och bollspel. FrÄgor har stÀllts i enkÀtform till tvÄ olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter frÄn enheten Idrottsvetenskap vid LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola och dels 129 elever frÄn grundskolan och gymnasieskolan i tvÄ mellanskÄnska orter. Undersökningsgrupperna har fÄtt vÀrdera faktorer som anses betydelsefulla för att lÀra sig motoriska fÀrdigheter i bollspel.

En virtuell organisation (VO) Àr resultatet av den snabba och mÄlmedvetna utvecklingen, dÀr exempelvis tvÄ företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och pÄ sÄ sÀtt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet bestÄr av en grupp mÀnniskor med spetskompetens. Detta arbetssÀtt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgÄng till samma information, oavsett var arbetsplatsen Àr geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansÄg vara viktiga, dÄ virtuella lag skapas inom en VO.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever pÄ yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lÀrmiljö. Upplevelserna kan i sin tur pÄverka lÀrandet. Med lÀrmiljö menas den plats dÀr eleven befinner sig och skall lÀra sig nÄgot, i det hÀr fallet lÀrmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning om lÀrmiljö och lÀrande med slutna och öppna frÄgor. EnkÀten delades upp i tre olika delar med fokus pÄ lÀrmiljö.