Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet.

Fysisk aktivitet kan främja både fysisk och psykisk hälsa. På senare tid har uppmärksamhet ägnats åt att nå förståelse för vilka faktorer som påverkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, få ökad förståelse i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvårande omständigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hälsa påverkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dagens arbetsliv. En individ som drabbats av utmattningssyndrom, ett resultat av långvarig negativ stress, kan behöva en lång tids rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på vilka faktorer som bidrar till en återgång till arbetet efter en sjukskrivning. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom men nu fanns i arbete. Intervjuerna tolkades med induktiv tematisk analys och åtta faktorer som bidrog till arbetsåtergången kunde identifieras.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur.

Bakgrund: Fenomenet självskadebeteende har blivit allt vanligare i vårt samhälle och väcker många reaktioner hos omgivningen. Sjuksköterskor möter patienter som skadar sig själva i flera olika miljöer. Det har dock visat sig att sjuksköterskor själva utrycker bristfällig kunskap då de upplever det svårt att bemöta patienter med självskadebeteende.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende, samt dess konsekvenser för omvårdnaden.Metod: En allmän litteraturstudie, där empiriska artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter har analyserats. Fynd från artiklarna som svarade på syftet har identifierats och fyra kategorier skapades.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier vilka är: Sjuksköterskors känslor och tankar, Sjuksköterskors erfarenhet och genus, Sjuksköterskors arbetsmiljö och Sjuksköterskors behov av utbildning. Detta är faktorer till sjuksköterskors attityder och påverkar den omvårdnad som patienterna får.Diskussion: Genom att påverka bakomliggande faktorer till sjuksköterskors attityder skulle de kunna förändras i en positiv riktning.

Många informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebär misslyckade informationssystem. Detta innebär att organisationens förväntningar på IS: et inte uppfylls, det används inte eller användarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som påverkar utgången av en ISU, vilka kallas framgångsfaktorer. En ISU: s utgång beror på ISU-gruppens effektivitet och därför blir framtagandet av vad som påverkar en ISU-grupp att bli framgångsrik mer viktigt. En grupp genomgår en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gång, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen.

Den andliga dimensionen ingår i den holistiska människosynen som sjuksköterskan skall utgå från. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning.

I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.

Tjänsteexport är en växande sektor, samtidigt som det är ett relativt outforskat område. Problemet som uppstår vid export av tjänster är att de är så olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte går att applicera. Det är även stor skillnad på olika typer av tjänster. Dessa två problem bidrar till att det är svårt att identifiera de faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag.Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag och hur påverkar de processen?Syftet med denna studie är att analysera komplexiteten kring tjänsteexport genom att beskriva tjänsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer påverkar tjänsteföretags internationaliseringsprocess.

I samhället finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppväxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gäller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestämmelser är bland annat distriktssköterskans, inom barnhälsovården, möjligheter till att uppmärksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata åtgärder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans ställningstagande. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa.

Organisationer genomgår ständiga förändringar, att en förändring är förankrad bland de anställda har visats vara betydelsefullt för ett framgångsrikt genomförande. Syftet med denna studie var att ur ett individperspektiv undersöka vilka faktorer som upplevs som centrala för att anställda ska stödja en förändring. Studien genomfördes på SEB och utgjordes av intervjuer med anställda på två avdelningar som slagits samman. Bland de faktorer som ansågs vara viktigast för att uppnå förankring framkom grunder och syften, ledarskap, information, delaktighet, individuellt hänsynstagande samt uppföljning. Med förankring avsågs att de anställda upplevde sig förstå och stödja åtgärden.

Det pågår hela tiden stora förändringar och omstruktureringar inom hälso- och sjukvården, i och med organisationens uppbyggnad och komplexitet kan det vara en utmaning för den eller de personerna som vill genomföra förändringar oavsett om initiativet kommer uppifrån eller nerifrån. Ett systematiskt förändringsarbete är nödvändigt för att kvaliteten inom hälso- och sjukvården ska kunna säkras och där har sjuksköterskan en central roll. För att ett lyckat förändringsarbete ska kunna ske krävs att verksamheten har en hög kompetens och att fokus ligger på patienten. Syftet med studien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans möjligheter att initiera, bedriva och påverka förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades.

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.