Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Sjuksköterskeyrket har genomgÄtt stora förÀndringar genom Ären bÄde vad gÀller utbildning och arbetsuppgifter. Att arbeta som sjuksköterska inom hÀlso- och sjukvÄrden stÀller höga krav pÄ den enskilda individen och att vÄrda mÀnniskor, som Àr en stor utmaning. DÀrtill handlar det om att anpassa sig till nutidens utmaningar med neddragningar av ekonomiska resurser samtidigt har vi en Äldrande befolkning, vilket medför ett ökat vÄrdbehov. Dessa utmaningar ökar kraven pÄ sjuksköterskan samt försvÄrar möjligheten att leva upp till riktlinjerna för socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och dÀrmed möjligheten att ge god vÄrd. För att kunna bemÀstra utmaningar och svÄra situationer fÄr begreppet kÀnsla av sammanhang (KASAM) en viktig betydelse.

 Bakgrund :I en allt mer mÄngkulturellt prÀglad vÀrld stÀlls sjuksköterskan inför utmaningar i sitt arbete med mÀnniskor. Leiningers teori om kulturrelate-rad omsorg syftar till att utforska den kulturella mÄngfalden för att öka kun-skapen om kulturkongruent omvÄrdnad hos sjuksköterskor. Kultur skapas i samspel mellan mÀnniskor och tillÀmpas genom socialisationsprocessen och dÄ klyftan blir för stor mellan dessa kan kulturkonflikt uppstÄ i omvÄrdnaden av patienter med smÀrta. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa kulturella faktorer som pÄverkar sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med smÀrta. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie dÀr artikelsökningen resulterade i tolv artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Folk blir mer och mer medvetna om den pÄverkan som bekÀmpningsmedel har bÄde pÄ mÀnniskan och pÄ miljön och vÀljer dÀrför ekologiska alternativ i större utstrÀckning. Detta leder till att efterfrÄgan pÄ ekologiska produkter stiger och antalet restauranger som vÀljer att erbjuda ekologiska produkter som vin ökar. Det innebÀr ocksÄ att serveringspersonalens kunskapsnivÄer om ekologiska viner och dess olika mÀrkningar mÄste öka för att man skall kunna svara pÄ gÀsters frÄgor.Syftet med studien Àr att jÀmföra tvÄ restaurangchefers instÀllning till ekologiska viner och vilka faktorer som pÄverkar restaurangernas val av vin, samt vilka faktorer restaurangcheferna tror pÄverkar gÀstens vinval. Genom en kvalitativ studie av semistrukturerade intervjuer med tvÄ restaurangchefer blev resultatet att ekologiska viner och konventionella viner i samma prisklass anses vara likvÀrdiga i smak och kvalité. De faktorer som pÄverkar restaurangens val av vin Àr personalens personliga instÀllning, gÀstens val samt det övergripande miljötÀnket restaurangerna har..

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som frÀmjar alternativt hÀmmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som pÄverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vÄr teori för lÀsaren. Vi har försökt att med hjÀlp av redan befintliga teorier och olika synsÀtt styrka vÄr egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. VÄr övergripande hypotes utgÄr frÄn revisorernas oberoende.

Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Mellanchefer sitter idag pĂ„ en position dĂ€r de Ă€r tvungna att förhĂ„lla sig till ett stort antal faktorer som pĂ„verkar dem i deras arbete. Deras situation passar dĂ€rför alldeles utmĂ€rkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjĂ€lp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande Ă€mnesomrĂ„den som ansĂ„gs pĂ„verka handlingsutrymmet i hög grad. ÄmnesomrĂ„dena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi anvĂ€nde oss av för att fĂ„ in vĂ„rt empiriska material.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur yttre och inre faktorer pÄverkar pedagogens arbete och hur det styrs frÄn huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger bÄde möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation, för att fÄ bÄde en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt pÄverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts dÀr föresatsen var att fÄ se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade pÄ tre förskolechefer, tre förskollÀrare och tre barnskötare. 22 mindre observationer pÄ tvÄ förskolor har Àven utförts.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever uppfattar lÀrande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda pÄ faktorer utifrÄn litteratur som var relevanta för detta ÀmnesomrÄde med aspekt pÄ lÀrande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjÀlp av en kvalitativ och kvantitativ enkÀt, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansÄg att de tyckte att grupparbete var ett bra sÀtt att arbeta pÄ dÀr de lÀrde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade pÄ i hur stor del de ansÄg att de kunde vara delaktiga och lÀra sig av varandra. Dessa aspekter var Àven nÄgot som överensstÀmde med det jag fann i litteraturen.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jÀmlik skola. En studie av hur samhÀllsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar pÄ elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhÄllanden och arbetstillfredsstÀllelse hos hel- respektive deltidsanstÀllda i Sverige. Detta belystes genom tre frÄgestÀllningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid Ät i avseende pÄ arbetstillfredsstÀllelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anstÀllde Àr med sin tjÀnstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar nÀr man har Àndrat eller har en önskan att Àndra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor pÄ ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanstÀllda i högre grad var mer nöjda med sin tjÀnstgöringsgrad.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur RÀddningstjÀnsten sprider kunskap som erhÄllits frÄn erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som pÄverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgrÀnser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och Àr sÄledes en kvalitativ studie. Urvalet bestÄr av sju medarbetare pÄ olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgÄr ifrÄn olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet pÄvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som bestÄr av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.